2 PRAKTIKTEORETISK ANSATS
4.1 Språkligt kapital i form av språkkompetens
4.1.2 Inställning till språkkompetens
4.1.2.2 Språkkompetens hos polispersonalen och
Majoriteten av informanterna (N=508, 53,9 %) anser att polispersonalen inte har tillräckliga språkkompetenser i finska och svenska. Enligt 42,7 % har polis-personalen tillräcklig språkkompetens i de inhemska språken, medan 3,3 % inte kan säga. De finskspråkiga informanterna har en positivare syn på polis-personalens språkkompetens än de svenskspråkiga informanterna, vilket även framgår av figur 10. Av de finskspråkiga anser 49,6 % att språkkompetensen inte är tillräcklig, medan 70,4 % av de svenskspråkiga anser detsamma. Skillnaderna mellan de finsk- och svenskspråkiga informanterna är enligt Mann-Whitney U-testet statistiskt signifikanta (p=0,001).
Figur 10. Tillräcklig språkkompetens i de inhemska språken
De som är helt av samma åsikt med påståendet och anser att polispersonalen har tillräcklig språkkompetens i de inhemska språken kommenterar att det alltid finns någon som kan finska och svenska, vilket framgår av exempel 3 och 4 (jfr Heittola 2015b). Exempel 3 och 4 kan dock även tolkas så att även om det alltid
13,3 %
Polispersonalen har enligt min åsikt tillräckliga språkkunskaper i finska och svenska
Helt av samma åsikt Delvis av samma åsikt Delvis av annan åsikt Helt av annan åsikt Kan inte säga
finns någon med tillräcklig kompetens i finska och svenska har inte alla tillräcklig språkkompetens. Båda informanterna var dock av samma åsikt med påståendet vilket leder till den sannolika tolkningen att fastän inte alla individer har tillräcklig språkkompetens har dock polisen som organisation tillräckliga språkkompetenser i finska och svenska.
(3) Aina löytyy joku joka osaa. fi438H Det finns alltid någon som kan.
(4) Ok, aina löytyy svenskspråkig. fi99VN Ok, det finns alltid en svenskspråkig.
Av exempel 5 framgår att polispersonalen enligt informanten har dålig men ändå tillräcklig språkkompetens, vilket strider mot att informanterna anser att man måste ha god språkkompetens för att kunna sköta polisarbetet. Även i exempel 6 berättar en informant från Östra Nyland att polispersonalen vid den polisstation där han arbetar har tillräcklig språkkompetens men att situationen vid andra polisinrättningar är värre och där har polispersonalen inte tillräcklig språk-kompetens. Fastän det inte finns stora skillnader i svaren hos de informanter som arbetar vid olika polisinrättningar är det möjligt att skillnaderna är stora mellan olika polisstationer.
(5) Huono on, mutta riittävä fi204H Är dålig, men tillräcklig.
(6) Jos siis kyse on [namnet på polisstation] poliisiasemasta. Valta-kunnan tasolla ei todellakaan. fi450ÖN
Om det gäller [namnet på polisstation]. På riksplanet definitivt inte.
Informanterna som är delvis av samma och delvis av annan åsikt har mycket likadana kommentarer. Informanterna menar att det finns brister i språkkompetens inom båda språkgrupperna. Det finns finskspråkiga som inte kan svenska och svenskspråkiga som inte kan finska tillräckligt bra. I exempel 7 berättar en informant att det är praktikerna på arbetsplatsen som är viktigast och i exempel 8 anger en informant att inte heller alla kan finska tillräckligt bra. De flesta berättar dock att det finns brister i de finskspråkiga polisernas kompetens i svenska.
(7) puutteita löytyy molemmista kieliryhmistä, mutta työpaikan käytänteet ratkaisevat. fi19Ö
Det finns brister i båda språkgrupperna, men arbetsplatsens praktiker avgör.
(8) On ruotsinkielisiä henkilöuitöä joiden suomenkielentaito on TODELLA heikko. fi301Ö
Det finns svenskspråkiga personer vars kompetens i finska är RIKTIGT svag.
Informanterna menar att alla inte kan både finska och svenska och enligt några informanter behöver alla inte heller kunna båda språken. Även Justitieministeriet (2009a) menar att fastän myndigheternas verksamhet ska vara tvåspråkig betyder detta dock inte att alla anställda ska kunna båda språken utan att myndigheterna ska organisera sin verksamhet så att språkkompetens finns där den behövs. En informant berättar i exempel 9 att svenska inte behövs överallt. Av exempel 10 framgår att språkkompetens finns där det behövs och i exempel 11 berättar informanten att det inom svenskspråkiga områden finns också svenskspråkiga poliser, vilket tyder på att Justitieministeriets definition på tvåspråkig verksamhet förverkligas. Informanten i exempel 11 anger vidare att det inte är vettigt att kräva att poliser kan svenska inom sådana områden där det inte finns sådana som kan endast svenska. Informantens kommentar strider mot språklagens tanke om att kunden får använda sitt eget språk i kontakter med myndigheter. Av kommentaren framgår implicit att polisen behöver använda svenska endast med dem som inte kan andra språk än svenska, vilket är lagstridigt.
(9) Harvoissa paikoissa tarvitsee ruotsia. Suomea osataan tuottaa keskimäärin hyvin. fi43ÖN
Svenska behövs på få platser. Man kan producera finska genomsnittligt bra.
(10) Käsittääkseni paikoissa joissa oikeasti tarvitsee osata ruotsia, sitä osataan riittävästi. fi539H
Enligt min uppfattning kan man svenska tillräckligt på platser där man på riktigt behöver den.
(11) Ruotsinkielisillä alueilla poliisitkin ovat ruotsinkielisiä. Samaa vaatimusta ei ole järkevä ulottaa alueille, joilla ei pelkästään ruotsia osaaviin juuri törmää. fi7VN
Inom svenskspråkiga områden är även poliserna svenskspråkiga. Det är inte vettigt att utvidga samma krav till områden där man inte möter personer som kan endast svenska.
Även av exempel 12 framgår det att det finns skillnader mellan orter. Enligt informanterna beror polispersonalens språkkompetens ganska mycket på var man arbetar. En informant antar i exempel 13 att det i Helsingfors finns en lika stor andel poliser som kan svenska som det på det hela taget finns
svenskspråkiga människor. Det finns alltså inte bara skillnader i språkkompetens mellan polisinrättningarna men också mellan olika orter som finns inom en och samma polisinrättning.
(12) I Raseborg nog men inte i Esbo t.ex. var en av tio poliser behärskar svenska. sv8VN
(13) Ruotsin kielen taitoisia on varmasti sama prosentuaalinen määrä kuin on suhteutettuna väkilukuun. fi233H
I relation till folkmängden finns det säkert samma procentuella andel svenskkunniga.
En informant kommenterar att polispersonalens språkkompetens är bättre nu efter att språkkompetenskraven trädde i kraft och en svenskspråkig informant från Österbotten anger att polisinrättningen idag är mer svenskspråkig än någonsin tidigare. En finskspråkig informant kommenterar att de nya poliserna har tillräcklig språkkompetens i svenska, medan de äldre kanske inte har det. Det har dock inte skett sådana ändringar i svenskundervisningen i polishögskolan som skulle förklara varför informanten anser att de nya poliserna har tillräcklig språkkompetens. Inte heller visar mitt undersökningsmaterial att de som har arbetat en kortare tid som polis bedömer sin språkkompetens högre än de som har arbetat längre som polis.
Av exempel 14 framgår att det är bara få som har sådan språkkompetens i svenska som lagen kräver. Informanten tillägger att man på en tillfredsställande nivå kan sköta endast delgivning av ordningsböter vilket enligt informanten är mycket litet. De informanter som är helt av annan åsikt och anser att polispersonalen inte har tillräcklig språkkompetens i finska och svenska har kommenterat att det finns alldeles för få poliser som kan svenska och att det finns brister i kompetens i svenska.
(14) harvalla on lain vaatimaa taitotasoa hoitaa tehtäviään ruotsiksi ja tyydyttävällä taitotasolla ei oikeasti hoideta muuta kuin rike-sakon tiedoksiantoja ja se on vähän. fi39EF
Få har en sådan färdighetsnivå att sköta sina uppgifter på svenska som krävs i lagen och på en tillfredsställande nivå sköts egentligen ingenting annat än tillkännagivande av ordningsböter och det är lite.
Det finns en statistiskt mycket signifikant (p<0,001) tendens som visar att de som anser sig själva ha tillräckligt god språkkompetens i det andra inhemska språket för att kunna sköta sitt arbete på detta språk ändå anser att polispersonalen inte har tillräcklig språkkompetens. De som däremot anser sig inte själva ha tillräckligt god språkkompetens i det andra inhemska språket har
en tendens att uppskatta att de andra har tillräcklig språkkompetens. En likadan tendens (p<0,001) finns när man korstabulerar informanternas självbedömda språkkompetens (tala och skriva samt förstå skrift och tal) och påståendet om polispersonalens tillräckliga språkkompetenser. De som anser sig kunna det andra inhemska språket nöjaktigt, bra eller berömligt har en tendens att anse att polispersonalen inte har tillräcklig språkkompetens, medan de som anser sig ha försvarlig språkkompetens i det andra inhemska språket eller inte alls kunna språket har en tendens att anse att polispersonalen har tillräcklig språkkompe-tens i de inhemska språken.
De flesta informanter (73,2 %, N=508) är av samma åsikt som påståendet ”det är mycket viktigt att de som har chefsuppgifter vid polisinrättningen kan både finska och svenska”, 22,1 % är av annan åsikt och 4,7 % kan inte säga. Som framgår av figur 11 finns det skillnader mellan informanter med olika modersmål. En större andel av de svenskspråkiga än av de finskspråkiga informanterna är helt av den åsikten att det är viktigt att de som har chefsuppgifter kan båda de inhemska språken. Mann-Whitney U-testet visar att skillnaderna mellan de finsk- och svenskspråkiga informanterna är statistiskt mycket signifikanta (p<0,001). Av de finskspråkiga informanterna (N=399) anser 66,9 % och av de svenskspråkiga (N=108) 97,2 % att det är mycket viktigt att de som har chefsuppgifter kan både finska och svenska.
Figur 11. Vikten av att chefer kan finska och svenska
De som är helt av den åsikten att det är mycket viktigt att de som har chefsuppgifter kan både finska och svenska kommenterar att verkligheten tyvärr
33,1 %
Det är mycket viktigt att de som har chefsuppgifter vid polisinrättningen kan både finska och svenska
Helt av samma åsikt Delvis av samma åsikt Delvis av annan åsikt Helt av annan åsikt Kan inte säga
inte motsvarar deras önskemål. I exempel 15 och 16 konstaterar de svenskspråkiga informanterna att få som har chefsuppgifter kan både finska och svenska. I exempel 17 berättar informanten att det är få chefer som är tvåspråkiga. Informanten antyder indirekt att chefer borde vara tvåspråkiga, vilket är ett högt krav.
(15) Situationen är bedrövlig för tillfället. sv115MÖ (16) Så är ju inte fallet! sv18VN
(17) Tyvärr är det få som är tvåspråkiga. sv74ÖN
Av exempel 18 framgår att det är mycket viktigt att de som har chefsuppgifter kan både finska och svenska. Informanten konstaterar att det är en av de viktigaste faktorerna, kanske även den viktigaste. Informanterna som är delvis av den åsikten att det är viktigt att chefer kan både finska och svenska kommenterar med att man måste ta hänsyn till chefens arbetsuppgifter (exempel 19). En annan informant kommenterar i exempel 20 att kraven ökar när man har en högre tjänsteställning och att man av chefer kan förvänta sig en högre språkkompetens.
Fastän språkkraven i svenska för finskspråkiga poliser är desamma oberoende av arbetsställning har de informanter som har en högre arbetsställning dock bedömt sin språkkompetens som högre än de som har en lägre arbetsställning.
(18) Absolut en mycket viktig sak. Kanske det viktigaste. sv41MÖ (19) Huomioiden tehtävä, jossa toimii. fi184H
Man måste beakta uppgiften som han sköter.
(20) Vaatimustaso nousee tietenkin virassa etenemisen myötä, johta-jilta voi odottaa enemmän kielitaitoja. fi197H
Kravnivån stiger förstås när man avancerar i tjänsten, av ledarna kan man förvänta sig mer språkkompetens.
Av exempel 21 framgår att det enligt informanten är viktigt att chefer har språkkompetens eftersom det krävs i lagen. Av kommentaren framgår inte om informanten anser att chefernas språkkompetens är viktig också av andra skäl än därför att det stadgas i lag om dem. Även de som är delvis av annan åsikt anser att chefens arbetsuppgifter inverkar på om chefen borde kunna både finska och svenska. Enligt en informant borde alla chefer kunna åtminstone förstå skriven och talad finska och svenska.
(21) lienee lakisääteistä, joten sen puolesta tärkeää. fi248H Det lär vara lagstadgat och därför viktigt.
Av exempel 22 framgår att det är nyttigt att de som har chefsuppgifter kan både finska och svenska men att det absolut inte är mycket viktigt. I exempel 23 uttrycker informanten sin oro för att chefer anställs på grund av språkkompetens och inte på grund av arbetskompetens. Även de som är helt av den åsikten att det inte är viktigt att chefer kan både finska och svenska anger att det viktigaste är att de som har chefsuppgifter är bra på att leda, inte att de kan flera språk.
(22) On hyödyllistä, muttei missään nimessä ERITTÄIN tärkeää.
fi527H
Är nyttigt men definitivt inte MYCKET viktigt.
(23) tällä tavalla voidaan johtotehtäviin valita kielen- ei pätevyyden perusteella. fi72ÖN
På det här sättet kan man anställa för chefsuppgifter på basis av språket och inte på basis av kompetens.
Av exempel 24 framgår att det viktigaste är att ha kunniga ledare som har fått polisutbildning och arbetat på fältet eller i utredningar under flera år.
Språkkompetens är inte lika viktig som chefens förmåga att leda. Av exempel 25 framgår att språkkompetens inte gör en chef till en god ledare och även i exempel 26 konstaterar informanten att det är kompetensen som är avgörande. Han anger vidare att man mäter kompetens på andra grunder än med språkintyg.
(24) Johtotehtäviin tarvitaan ensisijaisesti hyviä johtajia, jotka ovat käyneet poliisikoulutuksen ja tehneet töitä poliisina kentällä ja/tai tutkinnassa useita vuosia. Kielitaito on kaukainen
konen. fi234H
Till ledningsuppgifter behövs i första hand goda ledare, som har gått polisutbildningen och jobbat flera år som polis på fältet och/eller i utredningar. Språkfärdighet är en avlägsen tvåa.
(25) Kielitaito pätevöittää puhumaan toista kieltä, ei johtamaan.
fi378VN
Språkfärdighet kvalificerar till att tala ett annat språk, inte till att leda.
(26) Pätevyys ratkaisee ja se mitataan avain eri asioilla kuin kielitodistuksilla. fi255EF
Kompetensen avgör och den mäts på helt andra grunder än med intyg.
I kommentarerna finns skillnader mellan finsk- och svenskspråkiga informanters åsikter. De svenskspråkiga förutsätter språkkompetens i finska och svenska men berättar samtidigt att verkligheten inte alls ser lovande ut. De finskspråkiga
framhäver däremot vikten av chefens arbetskompetens, vilket enligt kommentarerna inte verkar innefatta språkkompetens. De ser inte språkkompe-tensen som en del av arbetskompespråkkompe-tensen. I några kommentarer skymtar även en rädsla fram för att språkkompetens får en viktigare roll än arbetskompetens vid anställning av chefer. Broady (1998: 17) menar att i Bourdieus kapitalteori utvecklar grupper (t.ex. yrkesgrupper och familjer) strategier för att bevara eller öka värdet av sina egna innehav, och för att förhindra andra sociala grupper, vilkas kapitalinnehav har en annan sammansättning, att göra detsamma. I min undersökning är det de finskspråkiga som oroar sig för att språkkompetens i svenska får en alltför stor roll vid anställning av personal, medan de svensk-språkiga är oroliga för att man inte förutsätter språkkompetens (se även avsnitt 7.1.3).