Syfte och frågeställning - INLÄRNING AV SVENSKA SPRÅKET MED HJÄLP AV INFORMATIONS- OCH KOMMUNIK

1. INLEDNING

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna avhandling är att undersöka om och i så fall hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används i inlärningen av svenska språket under lektionerna, och vilka åsikter eleverna har om användningen av IKT. Forskningsfrågorna är följande:

1) Använder eleverna IKT i inlärningen i svenska språket under lektionerna och i så fall på vilket sätt?

2) Vilka åsikter har eleverna om användningen av IKT?

3) Finns det skillnader i åsikterna om användningen av IKT mellan eleverna i högstadieskolan respektive gymnasiet? I fall ja, hurdana?

Min hypotes med utgångspunkt i tidigare forskning är att eleverna använder IKT i inlärningen av svenska språket under lektionerna, t.ex. att IKT används när eleverna gör övningar. Därtill anser jag att eleverna använder en tryckt lärobok eftersom enligt mina egna erfarenheter används tryckta läroböcker i många skolor. Jag tror att eleverna har mer positiva än negativa åsikter om användningen av IKT. Eftersom studentexamen utförs nuförtiden med datorn (se Studentexamensnämnden 2020) är IKT en relativt tydlig del av gymnasieutbildning, dvs. att gymnasisterna är vana att använda IKT. Därför finns det skäl att tro att gymnasisterna har mer positiva åsikter om användningen av IKT än eleverna i högstadieskolan.

3 1.2 Avhandlingens disposition

I kapitel 2 behandlar jag temat IKT i skolor och dess användning. Därtill lyfter jag fram vad det sägs i läroplanerna, både GLGU (2014) och GGL (2015) om användning av IKT. I kapitel 3 beskrivs metod och material.

De centrala begreppen för denna studie är informations- och kommunikationsteknik, digitala verktyg, formell och informell inlärning, digital kompetens, språkinlärning samt multilitteracitet. Dessa begrepp definieras och diskuteras i kapitel 4. Tidigare forskning behandlas i kapitel 5. Undersökningens resultat presenteras och analyseras i kapitel 6.

Dessutom ska jag diskutera om undersökningens eventuella styrkor och svagheter, och föreslå några idéer för vidare forskning i kapitel 7.

4 2. IKT I SKOLOR

I detta kapitel ges en beskrivning av informations- och kommunikationsteknik och dess användning i skolor. Dessutom lyfter jag fram vad det sägs i läroplanerna (GLGU 2014 & GGL 2015) om IKT och digitalisering.

2.1 IKT i skolor och dess användning

Användning av informations- och kommunikationsteknik har ökat i alla utbildningsområdena under de senaste åren. Den nya tekniken påverkar både undervisning och inlärning, och följaktligen såväl lärare som elever. (Salonen 2015: 78) Enligt Salonen (2015: 78) ska den traditionella undervisningen förändras genom nya verktyg till multilateral interaktion där digital kompetens utnyttjas. I den nya inlärningskulturen kan elever lära sig nya saker av lärare men också tvärtom (Salonen 2015: 78). Salonen (2015: 78) påpekar att det är möjligt att eleverna kan ge, t.ex. genom sociala medier, någonting nytt till undervisning; någonting sådant som läraren inte har hunnit tänka eller hitta på. Därtill konstaterar Salonen (2015: 78) att bl.a. olika sociala medier möjliggörs att lärarna kan fördela material och tips med andra lärare. Om lärarna delar ut olika länkar (t.ex. länkar till olika bloggar och nyhetsgrupper) samt tips, kan de vara med att producera resurser som alla kan använda (Salonen 2015: 78).

Meisalo m.fl. (2003: 30) påpekar att informations- och kommunikationsteknik borde ge nya verktyg för kreativitet och tänkande till alla nivåer av undervisning. Speciellt betyder detta att IKT borde underlätta eller effektivera processer som redan existerar eller ge nytt material, utgångspunkter och metoder till undervisning- och inlärningsprocesser (Meisalo m.fl. 2003:

30–31). Därtill konstaterar Meisalo m.fl (2003: 31) att användning av informations- och kommunikationsteknik borde vara en naturlig del av inlärningsprocessen.

När det är fråga om elever har informations- och kommunikationsteknik möjliggjort mångsidiga sätt att lära sig nya saker, dvs. användningssyften av IKT kan vara mycket mångsidiga. Därtill har IKT erbjudit en möjlighet att välja hur elever skriver essäer eller gör uppgifter på egen hand. (Salonen 2015: 78) Salonen (2015: 79) konstaterar att användningen av olika slags inlärningsspel är ett effektivt sätt att befrämja motivationen. Användningen av IKT i grupparbete och projekt ökar samarbetet med andra elever samt förbättrar kunskaper om kommunikation. Dessutom kan eleverna också hitta autentiskt material på nätet som hemuppgift med hjälp av IKT, dvs. eleverna kan utnyttja autentiskt material också då när de gör sina hemuppgifter. (Salonen 2015: 79) Enligt Salonen (2015: 79) kan IKT och olika sociala medier möjliggöra att eleverna kan diskutera med en infödd språkbrukare, då det är fråga om autentisk språkanvändning.

Därtill lyfter Kankaanranta och Puhakka (2008: 39) fram via sin undersökning att ett av de viktigaste användningssyftena om IKT i skolor är arbetslivsfärdigheter. Dessutom är inlärningsmotivation ett viktigt användningssyfte, dvs. att med hjälp av informations- och kommunikationsteknik kan eleverna vara engagerad av inlärningen. (Kankaanranta och Puhakka 2008: 39).

Kankaanranta och Puhakka (2008: 22) framhäver att resurser av informations- och kommunikationsteknik är grunden för att elever och lärare har möjligheter att utnyttja teknologi som del av undervisning. Kankaanranta och Puhakka (2008: 22–23) betonar att elever i alla finska skolor kan använda datorer och nätet. Tanhua-Piiroinen m.fl. (2019: 18) konstaterar att de vanligaste verktygen, som nuförtiden används under lektionerna, är surfplattor. Därtill lyfter Tanhua-Piiroinen m.fl. (2019: 18) fram att användningen av surfplattor och mobiler har ökat, speciellt när det är fråga om personliga surfplattor. Antalet verktyg som används under lektionerna betyder ändå inte att eleverna använder dessa verktyg ofta, t.ex. datorer och surfplattor används inte varje dag. (Tanhua-Piiroinen m.fl. 2019: 19).

När det är fråga om likvärdighet om informations- och kommunikationsteknik och dess användning i finska skolor finns det vissa skillnader mellan kommuner (Tanhua-Piiroinen 2019:

44). Kommuners invånarantal har en koppling till elevernas kunnighet att använda IKT och

olika digitala resurser i skolor och på fritiden. Digitala apparater och digitala inlärningsmaterial utnyttjas i undervisningen mest i medelstora kommuner. (Tanhua-Piiroinen 2019: 44) När det är fråga om användningen av digitala verktyg och applikationer finns det inte någon skillnad mellan små och större kommuner, dvs. att storleken av kommunen inte påverkar användningen av digitala verktyg och applikationer (Tanhua-Piiroinen 2019: 44).

Enligt Kankaanranta (2015: 11) är det förståeligt att digitala läromedel blir vanligare i läroanstalter. Digitala läromedel anses göra inlärningen och undervisningen mångsidigare (Kankaanranta 2015: 11). Kankaanranta (2015: 11) konstaterar att digitala läromedel eller elektroniska läroböcker redan några år har varit tillgängliga i ganska stor omfattning. Trots detta används digitala läromedel i ganska liten omfattning även om läroanstalters digitala verktyg kunde möjliggöra användningen (Kankaanranta 2015: 11).

2.2. Läroplaner

I detta avsnitt lyfter jag fram vad det sägs i läroplanerna (GLGU 2014 och GGL 2015) om IKT och digitalisering. Jag behandlar detta tema på en allmän nivå och också ur läroämnets det andra inhemska språket synvinkel. När det gäller läroämnet det andra inhemska språket är det fråga om svenska, en medellång lärokurs (B1) i årskurs 7–9 (GLGU 2014) och svenska, B1-lärokurs (GGL 2015) eftersom informanterna i min undersökning består av eleverna i högstadieskolan och eleverna i gymnasiet. Först behandlas GLGU 2014 (Utbildningsstyrelsen 2014) och sedan GGL 2015 (Utbildningsstyrelsen 2015).

2.2.1 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014)

Ett mål med den grundläggande utbildningen är mångsidig kompetens. Mångsidig kompetens indelas i sju olika områden, och ett av dessa områden är digital kompetens (GLGU 2014: 20, 23). Det konstateras i GLGU (2014: 23) att ”digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet”. Digital kompetens är både föremål och verktyg för inlärning, och alla elever i den grundläggande utbildningen ska ha möjligheter att befrämja den. I den grundläggande utbildningen ska informations- och kommunikationsteknik användas och

utnyttjas i de olika läroämnena samt i det övriga skolarbetet. (GLGU 2014: 23) Enligt GLGU (2014: 23) innehåller det fyra områden i den digitala kompetensen, som är följande:

1) Eleverna får lära sig att förstå centrala begrepp och principerna för hur digitala verktyg används och fungerar och ges möjlighet att utveckla sin praktiska digitala kompetens när de utarbetar egna produkter.

2) Eleverna får handledning i hur man använder digitala verktyg på ett ansvarsfullt, ergonomiskt och tryggt sätt.

3) Eleverna får lära sig att använda digitala verktyg som hjälpmedel i informationshantering och i undersökande och kreativt arbete

4) Eleverna får erfarenheter och övning i att använda digitala verktyg för att kommunicera och bilda nätverk (GLGU 2014: 23)

När det gäller dessa fyra områden, är det viktigt att eleverna själva är aktiva deltagare och att de får möjligheter att vara kreativa. Därtill är det viktigt att eleverna hittar lärstigar, och sådana arbetssätt som passar för dem. (GLGU 2014: 23) Det konstaterar i GLGU (2014: 23) att

”[a]nvändningen av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att synliggöra sina tankar och idéer på olika sätt”. På grund av detta kan eleverna också utveckla sin förmåga att lära sig (GLGU 2014: 23). I den grundläggande utbildningen blir eleverna bekanta med olika tillämpningar och användningssyften av digitala verktyg samt lär sig inse vad deras betydelse är i vardagligt liv (GLGU 2014: 23).

Enligt GLGU (2014: 30) är IKT också en viktig och väsentlig del av mångsidiga lärmiljöer. I GLGU (2014: 30) konstateras att ”[e]levernas delaktighet och förmåga att arbeta kollaborativt ska stärkas och elevernas personliga lärstigar stödjas med hjälp av digitala verktyg”. För att stödja och befrämja inlärningen ska nya digitala verktyg användas, och därtill kan elevernas egna digitala verktyg utnyttjas som stöd på sådana sätt som lärarna har kommit överens om med vårdnadshavarna (GLGU 2014: 30). På så sätt kan säkerställas att var och en elev har möjlighet att utnyttja IKT (GLGU 2014: 30). IKT och olika digitala verktyg är också en del av skolors mångsidiga arbetssätt. Därtill ökar elevernas möjligheter att befrämja sin förmåga att skapa nätverk när de använder IKT på ett mångsidigt sätt. (GLGU 2014: 30,31).

När det är fråga om läroämnet det andra inhemska språket (svenska, B1-lärokurs) spelar IKT inte så stor roll i GLGU 2014 i allmänhet. Ändå betonas det i läroplanen att olika kommunikationskanaler och -verktyg borde använda mångsidigt i undervisning och inlärning (GLGU 2014: 346). Enligt GLGU (2014: 326) uppmuntras eleverna att söka information på sådana språk som de kan, och därför utvecklas också multilitteracitet. Därtill erbjuder IKT och digitala verktyg möjligheter för att genomföra språkundervisning på ett autentiskt sätt (GLGU 2014: 326).

2.2.2 Grunderna för gymnasiets läroplan (2015)

Enligt Utbildningsstyrelsen (2020) är målet med gymnasieutbildningen att förstärka den omfattande allmänbildningen. Enligt GGL (2015: 34) borde verksamheten i gymnasiet ordnas så att eleverna ”ska ha möjlighet att utvecklas till en bildad samhällsmedlem, att tillägna sig kunskaper och färdigheter som förutsätts i en föränderlig värld och utveckla förmåga till livslångt lärande”. Enligt GGL (2015: 34) ska undervisningen i gymnasium handleda eleverna att de kan utveckla sin digitala kompetens samt fördjupa sin förståelse när det gäller informationsteknologi. Dessutom ska undervisningen handleda eleverna att utnyttja digitala verktyg på ett funktionellt och tryggt sätt. (GGL 2015: 34) Gymnasieutbildningen innehåller temaområden som är ämnesövergripande teman och centrala kompetenser. Ett av dessa temaområden är teknologi och samhälle. (GGL 2015: 39) I GGL (2015: 39) presenterar vissa mål för detta temaområde, och ett mål är att ”förstå människans förhållande till teknologin och kunna reflektera kring teknologins roll och betydelse för levnadsvanor, samhällsförändringar och miljöns tillstånd”.

Nuförtiden utförs studentexamen med dator (Studentexamensnämnden 2020). På grund av detta är IKT och digital kompetens en ganska tydlig och synlig del av gymnasieutbildningen. Enligt GGL (2015: 14) är informations- och kommunikationsteknik en väsentlig del av mångsidiga studiemetoder, och avsikten är att eleverna ska utnyttja digitala verktyg på ett mångsidigt sätt.

Enligt Utbildningsstyrelsen (GGL 2015: 15) ska studiemiljöerna vara trygga, och med hjälp av digitala verktyg samt olika arbetssätt ska studiemiljöerna vidgas utanför gymnasiet. GGL

(2015: 15) lyfter fram att ”de studerande ska handledas att använda digitala studiemiljöer, studiematerial och verktyg för att söka och utvärdera information i olika former och för att producera och dela ny kunskap”. IKT och digitala verktyg är också en betydande del av distansstudier och flerformsundervisning. I GGL (2015: 15) beskrivs distansstudier och flerformsstudier på följande sätt:

De studerandes individuella studiegång, lärstigar och förmåga att studera på nätet ska stödjas genom att de studerande erbjuds möjligheter att genomföra studier också som distansstudier. En kurs som genomförs som distansstudier ska bestå av självständiga studier handledda av läraren samt mångsidig användning av datanät och annan informations- och kommunikationsteknik. Inom distansundervisningen ska man sträva efter att också använda kollaborativa arbetssätt. En gymnasiekurs kan också ordnas som flerformsundervisning, så att kursen förutom distansundervisning och studier på nätet även innehåller närundervisning och -handledning (GGL 2015: 15)

När läroämnet svenska, B1 -lärokurs, dvs. en medellång lärokurs (B1) behandlas i GGL (2015), spelar IKT inte så stor roll. Enligt GGL (2015: 105) ska man fästa avseende vid olika textgenrer från och med kurs tre. Kurs nummer tre (kultur och medier) stärker elevernas multilitteracitet.

Därtill kan eleverna utveckla sin förmåga att producera och tolka olika texter genom att använda olika medier. (GGL 2015: 15)

10 3. METOD OCH MATERIAL

I detta kapitel presenteras och diskuteras materialet och metoden. Jag motiverar metodvalet och diskuterar enkäten som används som undersökningsmetod i denna studie, dvs. enkätens form och frågeformulering ska presenteras. Dessutom behandlas materialet och analysmetoden. I avsnitt 3.3 behandlas forskningsetik. Enkäten finns som bilaga (se bilaga 1).

3.1 Undersöknings- och analysmetod

En enkät är ett mångformigt verktyg som kan användas som del av kvantitativ och kvalitativ undersökning (Alanen 2011: 146). Alanen (2011: 146) konstaterar att ordet enkät används ganska fritt på så sätt att den betyder både verktyg och material. Alanen (2011: 146) betonar att enkät framför allt är ett verktyg som forskare skapar för att samla in material. Undersökningens syfte och natur påverkar hurdan enkäten ska vara, dvs. enkäter kan vara mycket olika. Därtill påverkar antalet informanter hurdan enkäten borde vara. (Alanen 2011: 148) Jag bestämde mig för att använda en webbenkät i undersökningen på grund av följande fördelar. Webbenkäts användning är kostnadsfri, och det är snabbt och lätt att skicka enkäten till informanter samt få tillbaka (Valli och Perkkilä 2015: 109). Materialet behöver inte kodas in eller skrivas ut själv eftersom det redan är i elektrisk form. Detta betyder att det inte finns slag- eller skrivfel, vilket höjer materialets reliabilitet. (Valli och Perkkilä 2015: 110) Därtill konstaterar Valli och Perkkilä (2015: 112) att 15–25-åriga är mest ivriga på att svara på just webbenkäter.

Informanterna i denna studie tillhör i denna åldersfördelning.

Norrby och Nilsson (2015: 39) konstaterar att ”[e]nkätstudier är ett praktiskt sätt att få in mycket material snabbt […]”. Dessutom kan samma enkät användas för olika målgrupper och därmed samlas in omfattande material (Alanen 2011: 160). Dessa är orsaker varför jag valde att använda enkät som undersökningsmetod. Med hjälp av enkät kan jag ta reda på hur IKT används i inlärningen, och vilka åsikter en ganska stor mängd av elever har om detta tema. En av mina forskningsfrågor anknyter till elevernas åsikter om användning av IKT, och jag vill också utreda om det finns skillnader i åsikter mellan eleverna i högstadieskolan och

gymnasisterna. Därför är enkät en lämplig metod för denna undersökning, då jag kunde använda samma enkät för båda grupperna.

Norrby och Nilsson (2015: 40) konstaterar att ”[d]en övergripande principen är att utforma en enkät som kan ge svar på de frågor som har formulerats som syfte i undersökningen”, dvs. att forskningsfrågorna är enkätens utgångspunkt. Således har jag skapat min enkät kring mina forskningsfrågor, och därför innehåller den både slutna och öppna frågor. Enligt Norrby och Nilsson (2015: 44) ska specialtermer undvikas i en enkät och frågorna ska vara tydligt och entydigt formulerade, vilket höjer studiens validitet. I min enkät är frågorna ganska korta och det tas upp en fråga åt gången. Därtill definierar jag enkäten vad begreppet IKT betyder i denna kontext.

Metoden i denna undersökning är kvantitativ, kvalitativ och också komparativ, eftersom jag jämför åsikter om användning av IKT mellan eleverna i högstadieskolan och gymnasisterna.

Denna undersökning är både kvantitativ och kvalitativ eftersom det är fråga om en enkätundersökning vars slutna frågor presenteras med figurer. Öppna frågor ska jag analysera med kvalitativ metod, och resultatet presenteras med hjälp av citat. Med innehållsanalys kan olika dokument analyseras (Tuomi och Sarajärvi 2018). Tuomi och Sarajärvi (2018) citerar till Grönfors (1982) och konstaterar att genom innehållsanalys kan materialet tolkas med hjälp av kontexten. Därför använder jag innehållsanalys när resultaten tolkas.

3.2 Enkätens frågeformulering och undersökningsmaterial

Enkäten formas av både slutna och öppna frågor. Sex första frågor i enkäten behandlar temat användning av IKT under svensklektioner. Dessa frågor är slutna men eftersom det finns alternativet ”något annat” finns det också möjlighet att svara med egna ord, dvs. om informanten väljer alternativet ”något annat” kan hen precisera sitt svar med egna ord. Efter dessa frågor finns det åtta påståenden som rör elevernas åsikter om användning av IKT. I slutet av enkät finns fyra öppna frågor där informanten kan svara på frågorna med egna ord (se bilaga 1). Genom dessa öppna frågor får informanten redogöra för sina egna åsikter om användning av IKT, och hur IKT används under svensklektionerna i skolan.

Frågorna som behandlar åsikter om användning av IKT är slutna. På dessa frågor svarar informanterna med hjälp av den 5-gradiga skalan. Valli (2015: 98) påpekar att Likert-skala är ett lämpligt alternativ när det undersöks attityder och åsikter. Jag bestämde mig för att använda alla fem alternativ, också det mellersta alternativet ”jag vet inte” fast det kan vara lite problematiskt (se t.ex. Valli, 2015 och Alanen, 2011). Det är möjligt att informanten inte har t.ex. tillräcklig information att svara på frågan, och därför erbjuds också alternativet ”jag vet inte” i min enkät.

Undersökningsmaterial i denna avhandling består av informanternas svar till webbenkät.

Sammanlagt finns det 87 fyllda enkäter. Informanterna består av elever i en högstadieskola (elever i årkurs 9) och elever på ett gymnasium. 87 informanterna deltog i undersökningen, varav 50 är eleverna i högstadieskolan och 37 gymnasisterna. Alla elever i högstadieskolan går samma skola och likaså går alla gymnasister det samma gymnasium. Jag valde dessa två grupper eftersom jag vill undersöka om det finns skillnader i åsikter om användningen av IKT mellan högstadieeleverna och gymnasisterna. Jag kontaktade undervisningschef som har givit samtycke att genomföra studien. Därefter kontaktade jag båda skolors rektorer, och jag har fått tillstånd från rektorerna att göra denna studie. För att informanterna kunde svara på enkäten kontaktade jag också deras lärare som delade länken med informanterna.

3.3 Forskningsetik

Forskningsetiska delegationen (2019) lyfter fram att ”[u]tgångspunkten vid humanforskning är att de personer som undersöks har förtroende för forskarna och vetenskapen.” Forskningsetiska delegationen (2019) betonar att “[f]örtroendet kan bevaras endast om människovärdet hos dem som deltar i forskningen och deras rättigheter respekteras.” Informanterna har vissa rättigheter när de deltar i forskningen. För det första är det frivilligt att delta i forskningen. Därtill kan informant avbryta sitt deltagande närhelst. (Forskningsetiska delegationen 2019: 29). Dessa punkter har jag redogjort för i informationen till mina informanter i samband med enkäten (se bilaga 1). Därtill har jag i informationsbrevet redogjort för vilket tema jag undersöker och vad enkäten handlar om, dvs. att jag samlar in data med enkäten för min pro gradu-avhandling.

Dessutom har informanterna kunnat svara på enkäten anonymt, och resultatet presenteras så att

det är omöjligt att identifiera informanterna. I samband med att informanten har svarat på enkäten har de gett sitt samtycke till att jag får använda deras svar i denna avhandling. (se bilaga 1)

Enkäten är på finska eftersom informanterna är finskspråkiga och jag vill säkerställa att alla förstår texten i enkäten. Det finns inte några frågor om informanternas närmare personuppgifter eftersom det inte är nödvändigt för denna studie att veta, t.ex. informanternas kön.

Forskningsetiska delegationen (2019: 30) konstaterar att ”[o]m den minderåriga har fyllt 15 år, räcker det med barnets eget samtycke till att delta i forskningen.” Alla informanter från högstadiet gick i årskurs 9 och var över 15 år vid materialinsamlingstillfället. Därför behövde jag inte fråga föräldrarnas samtycke.

Materialet samlas in med universitetets webb-enkät för att göra datainsamlingen trygg och pålitlig. Därtill förutsätts inloggning för att få tillgång till materialet. Efter undersökningen ska materialet avlägsnas.

14 4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

I detta kapitel lägger jag fram de teoretiska utgångspunkterna för denna studie. Först ska jag förklara de centrala begreppen i denna undersökning. Därtill behandlar jag temat språkinlärning.

4.1 Informations- och kommunikationsteknik (IKT)

Enligt Skolverket (2017: 9) är informations- och kommunikationsteknik (IKT) ett ackumulativt begrepp som redogör hur digitala verktyg kan användas när det gäller databehandling och kommunikation. Skolverket (2017: 9) lyfter fram att ”[i] skolans vardag används begreppet ofta

In document INLÄRNING AV SVENSKA SPRÅKET MED HJÄLP AV INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK (sivua 7-0)