Elevernas åsikter om användning av IKT

I detta avsnitt behandlar jag elevernas (både högstadie- och gymnasieelevernas) åsikter om användningen av IKT. Enkätens frågor som handlar om elevernas åsikter består av 8 påståenden och en öppen fråga. Informanterna svarar på påståendena med hjälp av den 5-gradiga Likert-skalan.

35

Det första och andra påståendet är följande: ”IKT utnyttjas tillräckligt i inlärningen av svenska språket” och ”Användning av IKT är nyttig i inlärningen av svenska språket”. Figur 5 visar elevernas åsikter om dessa påståenden.

Figur 5. Informanternas svar på påståendena: IKT utnyttjas tillräckligt i inlärningen av svenska språket och Användning av IKT är nyttig i inlärningen av svenska språket. (n=87)

Såsom det framgår av figur 5 är 40 % av informanterna ”helt av samma åsikt” när det gäller påståendet ”IKT utnyttjas tillräckligt i inlärningen av svenska språket”. Därtill väljer 27 % av informanterna alternativet ”någorlunda av samma åsikt”. Detta betyder att över hälften av informanterna (67 %) förhåller sig positivt till påståendet. Figur 2 (i avsnitt 6.1) visar att informanterna använder IKT under svensklektionerna. 34 % av eleverna i högstadieskolan och 51% av gymnasisterna anser att IKT används på varje lektion. Därför kan det sägas att dessa resultat stödjer varandra.

Nästan hälften (48 %) av informanterna väljer alternativet ”någorlunda av samma åsikt” när det gäller påståendet ”Användning av IKT är nyttig i inlärningen av svenska språket”. Dessutom anser 41 % av informanterna att de är ”helt av samma åsikt”. Figur 5 visar att bara tre informanter (0,03 %) är ”någorlunda av annan åsikt”, och ingen av informanterna väljer alternativet ”helt av annan åsikt”. Därför kan det sägas att informanterna har en positiv inställning till detta påstående. I avsnitt 6.1.2 tyder jag på olika övningstyper då eleverna vill

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

IKT utnyttjas tillräckligt i inlärningen / Användning av IKT är nyttig i inlärningen

36

använda IKT, t.ex. 14 % av informanterna anser att de vill utnyttja IKT i alla möjliga övningar.

Detta kan vara en orsak varför informanterna anser att användningen av IKT är nyttig, då informanterna vill utnyttja IKT i olika övningstyper är det möjligt att de anser att det är nyttigt att använda IKT.

Motivation är en viktig faktor som inläraren behöver för att lära sig nya saker (se avsnitt 4.6).

Därtill är inlärningsprocessen trevligare samt lättare när inlärningen och arbetet är meningsfullt.

Av figur 6 framgår hurdana åsikter informanterna har om motivation, och om informanterna upplever användningen av IKT som meningsfull.

Figur 6. Informanternas inställning till påståendena: Användningen av IKT är motiverande i inlärningen av svenska språket och Användning av IKT är meningsfull i inlärningen av svenska språket. (n= 87)

Av figur 6 framgår att 33 % av informanterna väljer alternativet ”jag vet inte”, vilket betyder att dessa informanter har en neutral inställning till detta påstående. Figur 6 visar ändå att 44 % av informanterna är ”någorlunda av samma åsikt” om påståendet ”Användningen av IKT är motiverande i inlärningen av svenska språket”. Därtill är 19 % av informanterna ”helt av samma

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Användning av IKT är motiverande / Användning av IKT är meningsfull

37

åsikt”. På grund av detta kan det tolkas så att informanterna förhåller sig positivt till påståendet, dvs. att många informanter upplever att användningen av IKT är motiverande.

Resultatet visar att användning av IKT som en del av inlärningen kan motivera eleverna, och detta konstaterar även Mars m.fl. (2017) och Muniz (2018). Resultatet överensstämmer således med Mars m.fl. (2017) och Muniz (2018) studie. Mars m.fl. (2017) konstaterar att lärarna anser att användning av IKT ökar elevernas motivation. Därtill visade resultatet i Muniz (2018) undersökning att användningen av IKT motiverar eleverna eftersom eleverna engagerade sig i aktiviteterna på lektioner där IKT utnyttjas. Därtill konstaterar Kankaanranta och Puhakka (2015) att med hjälp IKT kan eleverna vara engagerad i inlärningen.

Motivation är en av de viktigaste faktorerna som inläraren behöver för att lära sig ett språk (Holmberg 2017). Nurhonen (2001) konstaterar att användning av mångsidiga läromedel kan befrämja motivationen. Med hjälp av IKT kan mångsidiga läromedel och läromiljöer utnyttjas.

Jag behandlade temat autenticitet i avsnitt 4.6. Med hjälp av IKT kan det t.ex. möjliggöras att elever från Finland och elever från Sverige kan samarbeta. Detta kan höja inlärarens intresse och attityder mot målspråket och målspråkgruppen, vilket kan motivera inlärare att lära sig språk (se Abrahamsson 2009 och Pyykkö 2015).

Av figur 6 framgår att hälften av informanterna är ”någorlunda av samma åsikt” när det gäller påståendet ”Användning av IKT är meningsfull i inlärningen av svenska språket”. Därtill anser 32 % av informanterna att de är ”helt av samma åsikt” vilket betyder att största delen av informanterna har en positiv inställning mot detta påstående. Detta kan tolkas så att informanterna upplever att det är trevligt att använda IKT under svensklektionerna. Dessa resultatet hänger ihop med figur 5 som visar att majoriteten av informanterna förhåller sig positivt till påståendet ”Användning av IKT är nyttig i inlärningen av svenska språket”. När användningen upplevs som meningsfull kan den också vara nyttig.

Det finns bara en informant (0,01 %) som väljer alternativet ”helt av annan åsikt” och fyra (0,04

%) som är ”någorlunda av annan åsikt”. Det är svårt att veta den orsaken eller de orsakerna varför dessa informanter upplever detta på det sättet. För vissa elever kan så kallade traditionella

38

metoder vara mer fungerande än sådana metoder då IKT utnyttjas. Det är också möjligt att dessa informanter upplever att användningen av IKT är svårt.

I enkäten finns en öppen fråga (se bilaga 1) och därigenom kan informanterna beskriva med egna ord i vilka övningar användningen av IKT är mest meningsfull. Resultatet visar att 37 % av informanterna svarar att användningen är mest meningsfull i övningstyper som behandlar lexikon på något sätt: (Exempel 12 och 13)

(12) ”Sanaston harjoittelu Quizlet-sovelluksella”

”Att öva sig lexikon med hjälp av Quizlet”

(13) ”Sanojen kääntämisessä”

”Att översätta ord”

Hörförståelser (20 %) och spel (17 %) får också relativt många röster. Användningen av IKT är naturlig i alla dessa ovannämnda övningar, och därför är resultatet inte överraskande. Av resultatet kommer fram att det inte finns någon speciell övningstyp som t.ex. majoriteten av informanter väljer. Alla inlärare har ett eget sätt att lära sig saker och detta syns också i denna kontext, dvs. det finns så många åsikter som informanter.

Med hjälp av IKT kan inlärningen och lektionerna vara mångsidiga. Därtill kan användningen av IKT erbjuda variation på svensklektionerna, t.ex. till övningarna. Figur 7 illustrerar informanternas åsikter om följande påståendena: ”Användning av IKT är mångsidig under svensklektionerna” och ”Användning av IKT gör innehållet i svensklektionerna varierande”.

39

Figur 7. Informanternas inställning till påståendena: Användning av IKT är mångsidig under svensklektionerna (n=87) och Användning av IKT gör innehållet i svensklektionerna varierande (n= 86)

Av figur 7 framgår att informanterna har en relativt positiv inställning till påståendet

”Användning av IKT är mångsidig under svensklektionerna”. 43 % av informanterna är

”någorlunda av samma åsikt” och 14 % är ”helt av samma åsikt”. Ändå har informanterna också en relativt negativ inställning till detta påstående, eftersom 3 % av informanter väljer alternativet ”helt av annan åsikt” och 14 % av informanterna väljer alternativet ”någorlunda av annan åsikt”. Däremot finns det 26 % av informanter som förhåller sig neutralt till påståendet, eftersom de väljer alternativet ”jag vet inte”. Detta resultat är överraskande eftersom i avsnitt 6.1.2 lyfte jag fram att eleverna använder IKT relativt omfattande i olika övningstyper och också som stöd av inlärning, t.ex. att lyssna på musik, vilket gör användningen relativt mångsidig.

Det andra påståendet är ”Användning av IKT gör svensklektionerna varierande”. Figur 7 visar att bara en informant är ”helt av annan åsikt” och fyra som är ”någorlunda av annan åsikt”.

Däremot finns 49 % av informanterna som är ”någorlunda av samma åsikt” och 33 % som är

”helt av samma åsikt”, vilket betyder att 82 % av informanterna har en positiv inställning till

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Användning av IKT är mångsidig / Användning av IKT gör svenkslektionerna varierande

40

påståendet. En informant svarade inte på detta påstående och därför totalantalet informanter är 86.

Läraren har en viktig roll när det gäller undervisning, och hen kan även ansvara på hurdan en lektion ska vara. På grund av detta påverkar läraren mycket om IKT används eller utnyttjas och varigenom under lektionerna. Därför kan det sägas att lärarens vanor om undervisning påverkar vilka åsikter eleverna har om dessa två påståenden. Mångsidiga undervisningsmetoder och mångsidiga sätt att använda IKT kan göra lektionerna varierande vilket åter kan motivera eleverna till att lära sig nya saker. Lärarna som deltog i Mars m.fl. (2017) undersökning anser att effektivare arbetssätt kan nås genom digitala verktyg och det kan öka elevernas motivation.

Två sista påståendena som behandlar informanternas åsikter är följande: ”Användning av IKT underlättar inlärningen av svenska språket” och ”Lektionerna då IKT utnyttjas är intressantare än andra lektioner”. Av figur 8 framgår hurdana åsikter informanterna har om dessa påståenden.

Figur 8. Informanternas inställning till påståendena: Användning av IKT underlättar inlärningen av svenska språket och Lektionerna då IKT utnyttjas är intressantare än andra lektioner (n= 87)

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Användning av IKT underlättar inlärningen / Lektionerna då IKT utnjyttjas är intressantare

41

Figur 8 visar att informanterna har en relativt positiv inställning till påståendet ”Användning av IKT underlättar inlärningen av svenska språket” eftersom 30 % av informanterna är ”helt av samma åsikt” och 45 % är ”någorlunda av samma åsikt”. På grund av detta kan det tolkas så att t.o.m. 75 % av informanterna anser att IKT underlättas inlärningen åtminstone på något sätt.

Såsom det kommer fram av figur 3 används IKT relativt omfattande sätt i olika övningstyper, vilket kan vara en orsak varför informanterna upplever att IKT underlättas inlärningen. När användningen är mångsidig samt funktionell kan inlärningen underlättas. Av figur 8 framgår också att 22 % väljer alternativet ”jag vet inte”, dvs. 22 % av informanterna förhåller sig neutralt till påståendet.

Såsom det framgår av figur 6 finns det några informanter som upplever att användningen av IKT inte är meningsfull. Jag konstaterade tidigare att en möjlig orsak kan vara att dessa informanter anser att användningen av IKT är svårt. Figur 8 visar också att några informanter anser att användningen av IKT inte underlättas inlärningen eftersom en informant är ”helt av annan åsikt” och två är ”någorlunda av annan åsikt”. Om användningen av IKT inte underlättas inlärningsprocessen kan det vara så att vissa informanter upplever användningen besvärligt.

När det gäller påståendet ”Lektionerna då IKT utnyttjas är intressantare än andra lektioner”

visar figur 8 att relativt många informanterna har en neutral inställning till påståendet. 30 % av informanterna väljer alternativet ”jag vet inte”. Därtill väljer en informant alternativet ”helt av annan åsikt”, och 10 % av informanterna alternativet ”någorlunda av annan åsikt”. Detta betyder att cirka 10 % av informanterna förhåller sig negativt till påståendet. Däremot har ändå 59 % av informanterna en positiv inställning till påståendet.

Resultaten som framgår av figur 8 stämmer med Henrikssons (2018) och Muniz (2018) studier.

Vissa elever i Henrikssons (2018) undersökning upplever, t.ex. att datorn är ett viktigt hjälpmedel. Mina resultat tyder på att 75 % av informanterna upplever att IKT underlättas inlärningen på något sätt. Därtill framgår av figur 8 att 59 % av informanterna anser att lektionerna då IKT utnyttjas är intressantare. Detta kommer också fram via Muniz (2018) undersökning eftersom 80 % av informanterna lägger fram att de engagerade sig i aktiviteterna under sådana lektioner då teknologi används.

42

Resultatet visar att informanterna upplever användningen av IKT som intressant, och detta kan vara en orsak varför användningen av IKT anses som motiverande (se figur 6). Detta lyfter också Mars m.fl. (2017) fram, då lärarna som deltog i undersökningen anser att om eleverna uppfattar användningen av IKT och ämnesinnehåll intressant kan deras motivation ökar.