Finns det skillnader i åsikterna om användningen av IKT mellan eleverna i

6. RESULTAT OCH ANALYS

6.4 Sammanfattning av resultat

6.4.3 Finns det skillnader i åsikterna om användningen av IKT mellan eleverna i

Resultaten visar att eleverna i högstadieskolan och gymnasisterna har relativt likadana åsikter om användning av IKT, t.ex. båda grupperna anser att användningen av IKT är motiverande och meningsfull (se figur 10). Därtill ställer sig båda grupperna positiva till påståendet

”Användning av IKT är nyttig i inlärningen av svenska språket” i och med att 87 % av gymnasisterna och 90 % av eleverna i högstadieskolan väljer alternativet som kategoriseras som positivt.

Av resultaten framgår inte stora skillnader mellan dessa två grupper. Ändå finns några påståenden som grupperna upplever på lite olika sätt. Eleverna i högstadieskolan förhåller sig mer positivt till påståendet ”Lektionerna då IKT utnyttjas är intressantare” (se figur 12), då 62

% väljer antingen alternativet ”någorlunda av samma åsikt” eller ”helt av samma åsikt”.

Motsvarande antal av gymnasisterna är 54 %. Därtill visar figur 9 att fler högstadieelever väljer alternativet ”jag vet inte” när det gäller påståendet ”IKT utnyttjas tillräckligt i inlärningen”.

Den öppna frågan i enkäten visar de största skillnaderna som dessa grupper har. 22 % av eleverna i högstadieskolan nämner hörförståelser som den övningstypen där användningen av IKT är mest meningsfull (se exempel 14 och 15). Dessutom finns det fler högstadieelever som nämner också spel i samband med denna fråga. Dessa resultat kan ändå inte jämföras så mycket med tidigare forskning då bara Muniz (2018) jämförde åsikter mellan två grupper.

Jag antog att gymnasisterna har mer positiva åsikter om användning av IKT. Av figur 12 framgår att eleverna i högstadieskolan förhåller sig mer positivt till påståendet ”Lektionerna där IKT utnyttjas är intressantare”, i och med att 62 % väljer alternativet som kategoriseras som positivt. Däremot väljer 54 % av gymnasisterna detta alternativ. Dessutom visar resultaten att båda grupperna ställer sig mest positiva till alla påståenden som presenteras. Därför kan det sägas att min hypotes att gymnasisterna förhåller sig mer positivt till användning av IKT kan inte verifieras.

Sammanfattningsvis lyfter jag fram att eleverna (både i högstadieskolan och i gymnasiet) använder IKT som del av inlärningen under svensklektionerna, och de använder det på ett relativt omfattande sätt. IKT används i olika övningstyper såsom informationssökning och som stöd av inlärningen. I allmänhet har eleverna en positiv inställning när det gäller användningen av IKT i inlärningen av svenska språket. Dessutom finns det inte stora skillnaderna i åsikter mellan eleverna i högstadieskolan och gymnasisterna.

53 7. DISKUSSION

I detta kapitel sammanfattar jag först undersökningens syfte och metod kort. Därefter granskar jag undersökningens eventuella styrkor och svagheter. Därtill diskuteras valet av temat och undersökningens nytta, och till sist presenteras möjligheter hur detta ämne kunde undersökas vidare.

7.1 Sammanfattning av syfte och metod

I denna avhandling undersökte jag IKT:s roll i inlärningen av svenska språket, och vilka åsikter eleverna har om IKT och dess användning. Syftet med undersökning var att undersöka om och i så fall hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används i inlärningen av svenska språket under lektionerna, och vilka åsikter eleverna har om användningen av IKT. Mina forskningsfrågor var följande: 1) Använder eleverna IKT i inlärningen i svenska språket under lektionerna och i så fall på vilket sätt? 2) Vilka åsikter har eleverna om användningen av IKT?

3) Finns det skillnader i åsikterna om användningen av IKT mellan eleverna i högstadieskolan respektive gymnasiet? I fall ja, hurdana?

Undersökningens metod var kvantitativ, kvalitativ och också komparativ, och innehållsanalys användes som analysverktyg. Materialet samlades in genom en webbenkät. I enkäten fanns både slutna och öppna frågor. Undersökningens material bestod av enkätsvar från 87 informanter.

7.2 Undersökningens styrkor och svagheter

Begreppet informations- och kommunikationsteknik (IKT) är ett abstrakt begrepp som kan anses som svaghet med denna undersökning. Jag behandlade begreppet i avsnitt 4.1, och har också förklarat det i enkäten. Begreppet IKT är också mycket omfattande och det kan vara svårt att förstå, och det är möjligt att informanterna har förstått begreppet på ett annat sätt än det som jag har avsett. Även resultatet ger en fingervisning om detta, då informanterna som går i samma skola har olika synpunkter när det gäller frågan ”Vilket läromedel används under lektionerna?”.

Jag valde att använda en webbenkät som undersökningsmetod. Jag anser att webbenkäten som helhet är en styrka med föreliggande undersökning. Webbenkäten är en lämplig metod speciellt när informanterna är unga människor. Jag använde ”UEF:s e-lomake” vilket gör datainsamlingen pålitligt. Med hjälp av enkät kan mycket material fås snabbt, och samma enkät kan användas för olika målgrupper (se Norrby & Nilsson, 2015 och Alanen, 2011). Alla informanter som fick min enkät svarade på den, vilket kan tolkas så att det var lätt att svara på enkäten.

Fast jag anser att enkäten som helhet är en styrka med undersökningen finns det ett par saker som kan ses som svagheter. På grund av covid-19 kunde jag inte gå till skolor och berätta om undersökningen själv eller svara på frågor om informanterna skulle vilja fråga någonting.

Därför skickade jag e-post till lärare och bad dem berätta vissa saker om min undersökning.

Skolorna hade då övergått till distansundervisning vilket betyder att lärarna inte heller kunde hjälpa och svara på möjliga frågor, då informanterna svarade på enkäten i olika tider.

En svaghet som anknyter till enkäten är att det skulle ha varit relevant att fråga eleverna om deras egna digitala verktyg, t.ex. att har de en egen dator eller surfplatta. I avsnitt 2.1 diskuterade jag användningen av IKT i skolor, och Tanhua-Piiroinen m.fl. (2019) konstaterar att speciellt antalet personliga surfplattor har ökat. Jag anser ändå att det inte i någon större utsträckning har påverkat mina resultat fast jag inte frågade denna sak i enkäten.

När resultaten analyseras baserar sig analysen på tidigare forskning, och teoretiska utgångspunkter har lagts fram, vilket gör undersökningen tillförlitlig. Eftersom undersökningens resultat stämmer med tidigare studier i relativt hög grad stärker det undersökningens reliabilitet. För att höja undersökningens reliabilitet jämförs också åsikterna mellan två olika gruppen (eleverna i högstadieskolan och gymnasisterna). När det är fråga om undersökningens inre reliabilitet finns det vissa svagheter, t.ex. i avsnitt 6.1 behandlades användningen av IKT under svensklektioner, och 60 % av 70 informanter ansåg att IKT används i olika spel. Däremot ansåg informanterna att spel utnyttjades lite mindre när det gäller frågan ”Vilka övningstyper utnyttjas IKT i enskilt arbete och i pararbete/grupparbete?”, då 44

% av informanterna anser att spel utnyttjas i enskilt arbete och 33 % när det är fråga om

pararbete/grupparbete. Därtill ansåg 26 % av informanterna att de har en neutral inställning till påståendet ”Användning av IKT är mångsidig i inlärningen av svenska språket” fast det av resultaten i avsnitt 6.1.2 framgår att informanterna använder IKT i olika övningstyper och som stöd av inlärningen, något som kan anses göra användningen relativt mångsidig.

Jag formade min enkät på basis av tidigare studier samt mina forskningsfrågor, dvs. det finns tre olika kategorier. Dessa kategorier kommer fram också i kapitel 6 när resultaten analyseras.

Temat som jag undersökte är omfattande, men enligt min åsikt kunde jag begränsa ämnet relativt väl, och genom enkätsvaren kunde jag svara på alla mina forskningsfrågor vilket jag anser som en stor styrka. Således kan det sägas att undersökningens validitet är relativt bra. För att förbättra validiteten kunde även intervju som metod utnyttjas. Då skulle informanterna kunna specificera sina svar och forskaren kunde ställa tilläggsfrågor vid behov. Eftersom denna studie är en pro gradu -avhandling skulle användningen av både enkät och intervju som metoder möjligtvis ha varit för mycket. Eftersom antalet informanter i denna studie är relativt litet kan resultaten inte generaliseras utanför denna grupp. För att kunna generalisera resultaten och dra mer långtgående slutsatser behöver studien ha ett större material.

Jag behandlade forskningsetik i avsnitt 3.3 och jag har följt dessa principer under forskningsprocessen. I samband med enkäten (se bilaga 1) har jag redogjort för informanternas rättigheter om deltagande, t.ex. att informanten kan avbryta sitt deltagande närhelst. Därtill är jag den enda som kan behandla materialet och materialet ska förstöras när avhandlingen är godkänd.

7.3 Valet av temat, undersökningens nytta och vidare forskning

Såsom jag konstaterade i inledningen är jag intresserad av hur informations- och kommunikationsteknik nuförtiden används i svenskundervisning i skolor. Jag lyfte fram i avsnitt 2.1 att användningen av IKT har ökat under de senaste åren, och att ett av de viktigaste användningssyftena om IKT i skolor är arbetslivsfärdigheter. Därför anser jag att det är viktigt att veta hur eleverna utnyttjar IKT under lektionerna, och vilka är deras åsikter om användningen av IKT.

Avsikten med föreliggande studie var att utöka kunskaper kring temat användning av IKT i undervisning och inlärning av svenska språket. Temat är aktuellt då digitala kunskaper är en självklar och nödvändig del av arbetslivsfärdigheter idag. Dagens ungdomar kallas för digital generation och digitala infödingar, och undervisningen i skolan behöver kunna möta dessa ungdomar med nya undervisningsmetoder och verktyg. Resultaten i föreliggande studie visar hur dessa informanter som deltog i undersökningen utnyttjar och upplever användningen av IKT, och deras svar kan fungera som synvinklar för alla språklärare. Genom elevernas svar kan språklärare testa nya saker, och få olika tips i sin egen undervisning. När läraren vet vilka åsikter elever har, kan hen utveckla sina metoder och undervisningspraxis. Därför kan det sägas att genom denna undersökning kan andra språklärare öka sina kunskaper med anknytning till användningen av IKT som en del av elevernas inlärning.

Resultaten visar att informanterna upplever användningen av IKT meningsfull och motiverande något som kan vara en viktig sak att veta för alla språklärare. Såsom jag konstaterade i avsnitt 4.6 är motivation en viktig del av inlärningen (se, t.ex. Holmberg 2017), och därför är det viktigt att veta vilka är sådana metoder och verktyg som elever upplever som meningsfulla och motiverande. Både skolans personal och elever behöver kompetens för att behandla den digitala världen, och även förstå vilka möjligheter detta kan ge (se Skolverket 2018). Denna studie erbjuder synvinklar om ovannämnda saker.

För mig som blivande lärare har denna studie gett nyttig information speciellt när jag tänker på min blivande karriär. För mig är det viktigt att jag kan skapa mångsidiga lärmiljöer och inlärningsmaterial, och genom resultaten har jag fått att veta både gymnasieelevernas och högstadieelevernas åsikter om användningen av IKT som en del av inlärningen.

Användningen av IKT och dess utnyttjande som en del av inlärning är ett mycket omfattande tema, och temat kan undersökas vidare ur flera olika perspektiv. Enkäten är en lämplig metod när antalet informanter är stort, och samma enkät kan användas med olika grupper, dvs. att enkäten har vissa fördelar. Ändå kunde detta tema också undersökas med intervjuer. Med hjälp av intervjuer kan tilläggsfrågor sättas och informanterna kan berätta om just egna åsikter mer djupgående. Ett möjligt alternativ är att forskaren använder både enkät och intervju som metod.

Om otydliga punkter kommer fram i enkäten kan dessa utredas med hjälp av intervju. Därtill kunde observation erbjuda intressanta perspektiv på hur eleverna använder IKT under svensklektionerna.

Undervisningen av svenska språket börjar redan i sjätte klass. Därför är det möjligt att undersöka om eleverna i lågstadieskolan använder IKT som en del av inlärning, och vilka åsikter de har om temat. Det är möjligt att resultaten är olika när informanterna är i olika ålder, speciellt när det gäller i vilka övningstyper informanter använder IKT.

Detta tema kunde också undersökas ur en synpunkt som behandlar informell inlärning, dvs. när det gäller inlärningen som sker utanför klassrummet. Det skulle kunna vara intressant att ta reda på om eleverna använder IKT som en del av informell inlärning, t.ex. att de tittar på videor och filmer som är på svenska eller lyssnar på svensk musik. Det är möjligt att informell inlärning med IKT påverkar också elevernas åsikter om användningen av IKT under svensklektionerna.

Resultaten i min undersökning tyder på att IKT används i olika övningstyper, t.ex. i digitala spel. En synpunkt för vidare forskning kunde vara dessa digitala spel. På nätet och i digitala läromedel finns många olika inlärningsspel, och det skulle vara möjligt att undersöka hurdana dessa spel är.

Såsom jag ovan har konstaterat finns det många olika möjligheter för vidare forskning. Enligt min åsikt är det viktigt att undersöka detta tema, eftersom på så sätt kan det fås nyttig information som påverkar både inlärning och undervisning. Som sagt har användningen av IKT ökat i alla utbildningsområden, och därför är det viktigt att både lärarna och eleverna får information om temat. Utbildning, undervisning samt inlärning förändras och utvecklas hela tiden, och IKT är en faktor som är en del av denna förändring.

58 LITTERATUR

Abrahamsson, N. 2009. Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Alanen, R. 2011. Kysely tutkijan työkaluna. I: Kalaja, P., Alanen, R. & Dufva, H. (red.) Kieltä tutkimassa. Tutkielman laatijan opas. Helsingfors: Finn Lectura. 146–161

Andersson, J. 2016. Digitala verktyg i lärandet – lärvektyg. Specialpedagogiska myndighet.

https://www.spsm.se/globalassets/studiepaket-stodmaterial-delwebbar/studiepaket-npf/digitala-verktyg-i-larandet---larverktyg_20170117.pdf (Hämtad 13.4.2020)

Europarlamentets och rådets recommendation. 2006. om nyckelkompetenser för livslångt lärande.

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006H0962&from=EN (Hämtad 18.5.2020)

Finlands officiella statistik (FOS): Befolkningens användning av informations- och kommunikationsteknik [e-publikation].

ISSN=2341-8702. Helsingfors: Statistikcentralen https://www.stat.fi/til/sutivi/index_sv.html (Hämtad 25.1.2020)

Finto. 2020. Suomalainen asiasanasto- ja ontologiapalvelu. https://finto.fi/keko/fi/page/p203 (Hämtad 6.3.2020)

Forskningsetiska delegationen. 2019. Kohonen, I., Kuula-Luumi, A. & Spoof, S. (red.) Etiska principer för humanforskning och etikprövning inom humanvetenskaperna i Finland.

Forskningsetiska delegationens publikationer 3/2019. Helsinki: Forskningsetiska delegationen.

https://www.tenk.fi/sites/tenk.fi/files/Ihmistieteiden_eettisen_ennakkoarvioinnin_ohje_2019.p df (Hämtad 20.5.2020)

Grunderna för gymnasiets läroplan. 2015. Utbildningsstyrelsen.

https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/174853_grunderna_for_gymnasiets_laroplan _2015-1.pdf (Hämtad 14.1.2020)

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildning. 2014. Utbildningsstyrelsen.

https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/166434_grunderna_for_laroplanen_verkkoju lkaisu.pdf (Hämtad 14.1.2020)

Halvari, A., Mattila, P. & Harmanen, M. 2015. Kielikasvatus digiaikaan. I: Mustaparta, A.

(red.) Kieli koulun ytimessä – näkökulmia kielikasvatukseen. Opetushallitus. Oppaat ja

59 käsikirjat. (verkkojulkaisu) 33–39

https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/176255_kieli_koulun_ytimessa_nakokulmia _kielikasvatukseen.pdf (Hämtad 16.4.2020)

Hammarberg, B. 2013. Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I: Hyltenstam, K och Lindberg, I. (red). SVENSKA SOM ANDRASPRÅK – i forskning, undervisning och samhälle.

Lund: Studentlitteratur. 27–84

Henriksson, A. 2018. ”Utan mobiler och datorer skulle ingenting fungera” Elever i

gymnasiesärskolan ger perspektiv på digitala verktyg i undervisningen, det sociala samspelet och i vardagslivet. Karlstad. Karlstad universitet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1254210/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 6.3.2020)

Holmberg, B. 2017. Språkhuvudet är en myt. Språkbruk. https://www.sprakbruk.fi/-/sprakhuvudet-ar-en-myt (Hämtad 6.4.2020)

Kankaanranta, M. 2015. Digitaaliset oppimateriaalit – suuntana oppimisen adaptiivisuus ja vuorovaikutteisuus. I: Kaisla, M., Kutvonen-Lappi, T. & Kankaanranta, M. (red.)

Digitaalinen oppimateriaali koulun arjessa. Jyväskylä. Jyväskylän yliopistopaino.

Koulutuksen tutkimuslaitos ja Informaatioteknologian tiedekunta. 11–24

https://ktl.jyu.fi/vanhat/julkaisut/julkaisuluettelo/julkaisut/2015/d115.pdf (Hämtad 6.4.2020)

Kankaanranta, M & Puhakka, E. 2008. Kohti innovatiivista tietotekniikan opetuskäyttöä. -kansainvälisen SITES 2006 -tutkimuksen tuloksia. Jyväskylä. Jyväskylän yliopisto.

Koulutuksen tutkimuslaitos.

https://jyx.jyu.fi/handle/123456789/37476 (Hämtad 6.4.2020)

Lehtonen, T. & Vaarala, H. 2015. Pelisilmää – pelaaminen osana kielenopetusta. Kieli, koulutus ja yhteiskunta, 6(5). https://www.kieliverkosto.fi/fi/journals/kieli-koulutus-ja-yhteiskunta-lokakuu-2015/pelisilmaa-pelaaminen-osana-kielenopetusta (Hämtad 27.10.2020)

Linnakylä, A. & Nurmela, K. 2012. Pelit ja virtuaalimaailmat opetuksessa. I: Kankaanranta, M., Mikkonen, I. & Vähähyyppä, K. (red.) TUTKITTUA TIETOA

OPPIMISYMPÄRISTÖISTÄ. Tieto- ja viestintätekniikan käyttö opetuksessa. Opetushallitus.

Oppaat ja käsikirjat. (verkkojulkaisu). 34–56

https://blog.edu.turku.fi/etaopetusfi/files/2017/01/tutkittua_tietoa_oppimisymparistoista_VER KKO.pdf#page=34 (Hämtad 27.10.2020)

Mars. A., Brännström. M & Brännström. L. 2017. I huvudet på en digitalkompetent lärare.

Bloggen som verktyg för reflektion kring arbete med digitala resurser En studie inom Ifous FoU-program ”Digitalisering i skolan”. Malmö: VIS, Vetenskap i Skolan

https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/23421/VIS-I-huvudet-pa-en-digitalkompetent-60

larare-2017.pdf;jsessionid=6A771E68D33FF86787C693934E42C098?sequence=2 (Hämtad 20.11.2019)

Meisalo, V., Sutinen, E. & Tarhio, J. 2003. Modernit oppimisympäristöt – tieto- ja viestintätekniikka opetuksen ja opiskelun tukena. Helsinki: Tietosanoma Oy.

Muniz, A. 2018. The Effects of 1:1 Technology Use on Middle School Students. Trevecca Nazare University.

https://search-proquest-com.ezproxy.uef.fi:2443/eric/docview/2066710477/fulltextPDF/38E1DECC19544E85PQ/16?

accountid=11739 (Hämtad 13.4.2020)

Mustaparta, A., Nissilä, L. & Harmanen, M. 2015. Kielikasvatus – yhteinen tehtävä. I:

Mustaparta, A. (red.) Kieli koulun ytimessä – näkökulmia kielikasvatukseen. Opetushallitus.

Oppaat ja käsikirjat. (verkkojulkaisu) 7–24

https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/176255_kieli_koulun_ytimessa_nakokulmia _kielikasvatukseen.pdf (Hämtad 16.4.2020.)

Niemenpää, H. 2008. Information- och kommunikationsteknologi i svenskundervisning.

Tampere. Tampereen yliopisto.

https://trepo.tuni.fi/bitstream/handle/10024/78713/gradu02319.pdf?sequence=1&isAllowed=y (Hämtad 5.3.2020)

Norrby, C. & Nillson, J. 2015. Enkät. I: Boyd, S. & Ericsson, S. (red.) Sociolingvistik I praktiken. Lund: Studentlitteratur AB. 37–55

Nurhonen, A. 2001. Motivaatio ja asenteet ruotsin kielen oppimisessa. Pro gradu -tutkielma.

Opettajankoulutuslaitos. Jyväskylän yliopisto. Jyväskylä.

https://jyx.jyu.fi/handle/123456789/10705 (Hämtad 6.4.2020)

Pietilä, P. 2015. Yksilölliset erot kielenoppimisessa. I: Pietilä, P. & Lintunen, P. (red.) Kuinka kieltä opitaan. Opas vieraan kielen opettajalle ja opiskelijalle. Helsingfors: Gaudeamus https://www.ellibslibrary.com/book/9789524958349 (Hämtad 10.4.2020)

Pietilä, P. & Lintunen, P. 2015. Kielen oppiminen ja opettaminen. I: Pietilä, P. & Lintunen, P.

(red.) Kuinka kieltä opitaan. Opas vieraan kielen opettajalle ja opiskelijalle. Helsingfors:

Gaudeamus. https://www.ellibslibrary.com/book/9789524958349 (Hämtad 10.4.2020)

Pyykkö, R. 2015. Kulttuuri kielenopetuksessa. I: Pietilä, P. & Lintunen, P. (red.) Kuinka kieltä opitaan. Opas vieraan kielen opettajalle ja opiskelijalle. Helsingfors: Gaudeamus.

https://www.ellibslibrary.com/book/9789524958349 (Hämtad 13.4.2020)

Rekola, S. & Savo, K. 2018. USING ELECTRONIC MATERIALS IN THE EFL CLASSROOM: 8TH GRADERS’ VIEWS ON THE MOTIVATIONAL ASPECT OF E-MATERIALS. Jyväskylä. Jyväskylän yliopisto.

https://jyx.jyu.fi/bitstream/handle/123456789/57859/1/URN:NBN:fi:jyu-201805052470.pdf (Hämtad 5.3.2020)

Salonen, T. 2015. Tieto- ja viestintätekniikan käyttö kielten opetuksen ja oppimisen tukena.

I: Hildén, R & Härmälä, M. Hyvästä paremmaksi – kehittämisideoita kielten oppimistulosten arviointien osoittamiin haasteisiin. Opetushallitus. Koulutuksen seurantaraportit 2015:6 (verkkojulkaisu) 78–102

https://www.oph.fi/sites/default/files/documents/165698_hyvasta_paremmaksi_kehittamiside oita_kielten_oppimistulosten_arviointien_oso.pdf#page=79 (Hämtad 9.2.2020)

Savolainen, J. 2017. DIGITALIZE IT: Upper secondary school students’ views on the digitalized matriculation examination. Jyväskylä. Jyväskylän yliopisto.

https://jyx.jyu.fi/bitstream/handle/123456789/53979/URN-NBN-fi-jyu-201705172381.pdf?sequence=4&isAllowed=y (Hämtad 5.3.2020)

Skolverket. 2018. Digitaliseringen i skolan – möjligheter och utmaningar.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d438/1553968018488/pdf3971 .pdf

(Hämtad 9.2.2020)

Skolverket. 2017. Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå – Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning. Elanders Sverige AB, Mölnycke https://www.skolverket.se/getFile?file=3783 (Hämtad 9.2.2020)

Studentexamensnämnden. 2020. Den digitala studentexamen.

https://www.ylioppilastutkinto.fi/sv/studentexamen/den-digitala-studentexamen (Hämtad 29.1.2020)

Sundman, M. 2015. Kuinka kielioppia opitaan ja opetetaan. I: Pietilä, P. & Lintunen, P. (red.) Kuinka kieltä opitaan. Opas vieraan kielen opettajalle ja opiskelijalle. Helsingfors: Gaudeamus.

https://www.ellibslibrary.com/book/9789524958349 (Hämtad 15.4.2020)

Tanhua-Piiroinen, E., Kaarakainen, S, Kaarakainen, M., Viteli, J., Syvänen, A. & Kivinen, A.

2019. Digiajan peruskoulu. Valtioneuvoston kanslia. Valtionneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 6/2019.

http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/161383/6-2019-Digiajan%20peruskoulu_.pdf (Hämtad 6.4.2020)

Tornbeg, U. 2005. Språkdidaktik. 3. uppl. Stockholm: Gleerup.

Tuomi, J & Sarajärvi, A. 2018. Laadullinen tutkimus ja sisällönanalyysi. Helsinfors: Tammi https://www.ellibslibrary.com/book/9789520400118 (Hämtad 23.11.2020)

Utbildningsstyrelse. 2020. Tieto- ja viestintäteknologia oppimisessa.

https://www.oph.fi/fi/tieto-ja-viestintateknologia-oppimisessa (Hämtad 14.1.2020)

Valli, R. 2015. Paperinen kyselylomake. I: Valli, R. (red.): Ikkunoita tutkimusmetodeihin 1.

Metodin valinta ja aineistonkeruu: virikkeitä aloittelevalle tutkijalle. Jyväskylä: PS-kustannus.

84–108

Valli, R. & Perkkilä, P. 2015. Nettikyselyt ja sosiaalinen media aineistonkeruussa. I: Valli, R.

(red.): Ikkunoita tutkimusmetodeihin 1. Metodin valinta ja aineistonkeruu: virikkeitä aloittelevalle tutkijalle. Jyväskylä: PS-kustannus. 109–120

Werquin, P. 2010. Recognising Non-Formal and Informal Learning. Outcomes, policies and practices. Organization for Economic Cooperation & Development. Paris: OECD

https://ebookcentral-proquest-com.ezproxy.uef.fi:2443/lib/uef-ebooks/reader.action?docID=3025740&query= (Hämtad 9.3.2020)

BILAGA 1, ENKÄT

TIETO- JA VIESTINTÄTEKNOLOGIAN KÄYTTÖ RUOTSIN OPPIMISESSA

Kyseessä on kysely pro-gradu tutkimusta varten. Kysely koskee tieto- ja viestintäteknologian hyödyntämistä ruotsin kielen oppimisessa ja opiskelussa. Tässä yhteydessä tieto- ja viestintäteknologian hyödyntämisellä tarkoitetaan sellaista työskentelyä oppitunnilla, joihin tarvitsee älylaitteen (tietokone, tabletti, älypuhelin) esimerkiksi pelit ja sovellukset, kirjasarjan

In document INLÄRNING AV SVENSKA SPRÅKET MED HJÄLP AV INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK (sivua 56-0)