Användning av IKT ur elevernas synvinkel

Henriksson (2018) har undersökt hur eleverna i gymnasiesärskolan använder digitala verktyg i skolan och också utanför skolan. Syftet med studien var ”-- att bidra med kunskap om elevers perspektiv på användandet av digitala verktyg i sociala sammanhang, i undervisningen och i det vardagliga livet” (Henriksson (2018: 2). En av forskningsfrågorna var följande: ”[p]å vilka sätt beskriver eleverna att de digitala verktygen kan bidra till deras kunskapsutveckling i

23

undervisningen?” (Henriksson (2018: 2). När jag presenterar resultaten ska jag fokusera på denna fråga, eftersom den liknar temat i min undersökning.

Metoden i Henrikssons (2018) studie var kvalitativ och hon använde intervju som undersökningsmetod. Informanterna var elever i en gymnasiesärskola. Sammanlagt deltog sju elever i studien. (Henriksson 2018: 12) Intervjuer genomfördes som gruppintervjuer och det blev sammanlagt tre grupper, en grupp med tre elever och två grupper med två elever.

Intervjuerna genomfördes i elevernas skolor och de spelades in. (Henriksson 2018: 12,14)

Resultatet visade att eleverna kunde låna datorer från skolan och de kunde använda dessa datorer både i skolan och hemma (Henriksson 2018: 21). Henriksson (2018: 21) lyfte fram att vissa elever anser att ”datorn är ett viktigt hjälpmedel för dem i skolan”. Resultatet visade också att eleverna hade datorn med på lektionerna (Henriksson 2018: 21). Därtill konstaterade Henriksson (2018: 21) att eleverna använde datorer och surfplattor när uppgifter gjordes under lektionerna.

Henriksson (2018: 23) konstaterade att ”[d]et framgår av intervjuerna att eleverna använder digitala verktyg (artefakter) för att stötta sin kunskapsutveckling på olika sätt”. Av resultatet framgick att eleverna använde digitala verktyg som stöd för sin inlärning, t.ex. så att de tog bilder eller gjorde minnesanteckningar. Därtill visade resultatet att eleverna lyssnade på musik genom digitala verktyg för att kunna koncentrera sig bättre. (Henriksson 2018: 22) Henriksson (2018: 22) konstaterade också att digitala verktyg hjälpte eleverna i olika situationer t.ex. så att eleverna kunde hjälpa varandra i skolarbeten med digitala verktyg. Eleverna kunde bl.a. dela upp information med hjälp av digitala verktyg t.ex. när någon är sjuk. (Henriksson 2018: 22)

Muniz (2018) har också undersökt temat användning av IKT ur elevernas synvinkel. Muniz (2018) redogjorde i sin studie hurdan påverkan 1:1 teknologi hade på eleverna som går i högstadiet. 1:1 teknologi betyder att varje elev har en egen dator eller surfplatta (Muniz 2018:

9). Ett syfte med undersökningen var att utreda hur 1:1 teknologin påverkade elevernas motivation och engagemang till att lära sig engelska. Två forskningsfrågor i Muniz (2018) studie behandlade temat ur elevernas synvinkel. Meningen var att ta reda på hurdan inverkan

24

1:1 teknologi har till elevernas motivation och inlärningen av engelska (Muniz 2018: 54).

Därtill behandlade Muniz (2018) lärarnas attityder om användningen av 1:1 teknologi i sin studie.

Undersökningens metod var både kvalitativ och kvantitativ (Muniz 2018). Muniz (2018) använde enkät som undersökningsmetod och undersökningens strategi var en fallstudie.

Enkäten bestod av 15 flervalsfrågor och tre öppna frågor (Muniz 2018). Informanterna i denna studie var eleverna i en högstadieskola (95 elever), varav 53 flickor och 42 pojkar och deras lärare (Muniz 2018: 46).

Muniz (2018: 69) resultat visade att mobilen var det verktyg som eleverna tyckte om att använda mest framför andra digitala verktyg. Cirka 80 % av eleverna påpekade att de engagerade sig i aktiviteterna på lektionerna när det användes teknologi (Muniz 2018: 69).

Därtill kom Muniz (2018: 59) fram till att eleverna var mer motiverad när de använder teknologi under lektioner (Muniz 2018: 59). Den största delen av informanterna (53 %) ansåg att 1:1 teknologi befrämjar inlärningen (Muniz 2018: 61). Resultatet visade också att eleverna allmänt är av samma åsikt att IKT (eller nätet) användes för att söka information (Muniz 2018: 56).

Dessutom framgick av resultatet att det finns olika åsikter om användningen av 1:1 teknologi mellan eleverna i sjunde och eleverna i åttonde klass (Muniz 2018: 58). I studien fanns det fler elever i årskurs 8 som ansåg att nätet användes för att söka information än eleverna i årskurs 7.

Därtill var det fler elever i årskurs 8 som ansåg att uppgifterna på nätet inte var svåra att göra jämfört med eleverna i årskurs 7. (Muniz 2018: 58) Enligt studien hade eleverna i årskurs 7 mer svårigheter med motivation (Muniz 2018: 58).

25 6. RESULTAT OCH ANALYS

I detta kapitel presenteras och diskuteras resultaten med hjälp av figurer och citat. Först presenteras resultaten om elevernas (både högstadieeleverna och gymnasisterna) sätt att använda informations- och kommunikationsteknik i inlärningen av svenska språket under lektionerna. Avsnitt 6.2 behandlas resultaten när det gäller elevernas åsikter om användning av IKT, och i avsnitt 6.3 jämförs åsikterna om användningen av IKT mellan högstadieeleverna och gymnasieeleverna. Till slut presenteras sammanfattningen av resultaten i avsnitt 6.4. Resultaten jämförs med tidigare forskning, och teoretiska utgångspunkter läggs fram.

Fast enkäten är på finska (se bilaga 1) citeras enkäten på svenska för att texten är tydlig. I figurerna är frågorna och påståendena blivit förkortade för att göra dem lätta att läsa och förstå.

När det gäller informanternas svar till påståendena redovisar jag alternativet helt av annan åsikt och någorlunda av annan åsikt som ”negativt”, jag vet inte som ”neutralt” och alternativen någorlunda av samma åsikt och helt av samma åsikt som ”positivt”. De slutna frågorna presenteras med hjälp av figurer och öppna frågor med citat.

6.1 Användning av IKT under lektionerna

I detta avsnitt behandlar jag enkätens frågor gällande elevernas sätt att använda IKT i inlärningen av svenska språket under lektionerna. Den första frågan i min enkät handlar om material som används under lektionerna, dvs. om eleverna använder tryckta läroböcker eller digitala material. Av figur 1 framgår vilka material som används.

26

Figur 1. Informanternas svar på frågan: Vilket läromedel används under lektionerna? (n=87)

Figur 1 visar att alla elever i högstadieskolan använder en tryckt lärobok när det är fråga om inlärning av svenska språket. När det gäller gymnasisterna visar figur 1 att 81 % av gymnasisterna använder en tryckt lärobok, och 19 % använder några digitala läromedel. Det är möjligt att de informanterna som har svarat digitala läromedel har tolkat frågan på ett annat sätt än jag har menat fast det sägs i enkäten (se bilaga 1) vad IKT betyder i denna kontext, dvs.

begreppet IKT har definierat i enkäten. Eftersom alla gymnasister har samma lärare och 81 % av informanterna har svarat alternativet tryckt lärobok kan det tolkas så att en tryckt lärobok används under svensklektioner. Eftersom 19 % av informanterna har svarat alternativet digitala läromedel kan det tolkas så att något slags digitalt läromedel användas, t.ex. som stöd i inlärningen, dvs. att eleverna använder tryckta läroböcker men också digitala läromedel.

Såsom det framgår av avsnitt 2.1 är användningen av IKT ökat i alla utbildningsområdena, och det påverkar både undervisning och inlärning (se Salonen 2015). Eleverna i alla finska skolor kan använda datorer och nätet, men det finns ändå några skillnader mellan olika kommuner när det gäller, t.ex. användning av digitala material (Kankaanranta & Puhakka 2008, Tanhua-Piiroinen 2019). Därtill konstaterar Kankaanranta (2015) att digitala läromedel används i relativt liten omfattning fast, t.ex. elektroniska läroböcker har varit tillgängliga (se avsnitt 2.1), vilket kan också påverka resultaten som figur 1 visar.

30

50

7

0 10 20 30 40 50 60

gymnasister elever i högstadieskola

Tryckt lärobok eller digitala läromedel

digitala läromedel tryck lärobok

27

Frågorna två och tre i min enkät anknyter till användningen av IKT under svensklektionerna. I enkäten redogörs för vad IKT betyder i denna kontext (se bilaga 1). I enkäten definieras att användningen av IKT betyder sådant arbete när en smart apparat behövs (t.ex. dator). I enkäten ges det också exempel på sådant här arbetet, t.ex. spel och applikationer. Avsikten är att ta reda på hur ofta eleverna utnyttjar IKT under svensklektionerna. Av figur 2 framgår om eleverna använder IKT under svensklektionerna och i fall ja, hur ofta.

Figur 2. Informanternas svar på frågorna: Utnyttjas IKT under svensklektionerna? och Hur ofta utnyttjas IKT under svensklektionerna? (n= 87, gymnasister n= 37, högstadieelever n= 50)

Det kommer fram i figur 2 att majoriteten av båda grupperna (eleverna i högstadieskolan och gymnasisterna) använder informations- och kommunikationsteknik under svensklektionerna.

Detta betyder att IKT är en del av elevernas formella inlärning som sker i skolan. När det gäller frågan om ”Hur ofta eleverna använder IKT under svensklektionerna?” är svaren inte fullständigt tydligt. Av eleverna i högstadieskolan uppger 34 % att informations- och kommunikationsteknik används på varje lektion. Ändå anser lika många (34 %) att IKT används en gång i veckan. Dessutom uppger t.o.m. 12 % av informanterna att IKT används mindre ofta.

På grund av de ovannämnda resultaten anser jag att det är ganska svårt att ge en tydlig tolkning av hur ofta eleverna i högstadieskolan utnyttjar IKT under svensklektionerna. Ändå är det säkert

33

ja nej varje lektion en gång under

veckan

28

att högstadieeleverna använder IKT under svensklektionerna, eftersom 88 % av informanterna svarade ja på frågan ”Utnyttjas IKT under svensklektionerna?”.

Figur 2 visar att gymnasisterna också har olika synpunkter när det gäller hur ofta IKT används under svensklektionerna. 51 % av informanterna anser att IKT används på varje lektion. Därtill lyfter figur 2 fram att 14 % av informanterna uppger att informations- och kommunikationsteknik används mindre ofta. Resultatet visar att gymnasisterna ändå använder IKT under svensklektionerna, eftersom 89 % av informanterna svarade ja på frågan ”Utnyttjas IKT under svensklektionerna?”.

Resultaten om användningen av IKT under svensklektionerna stämmer delvis med Henrikssons (2018) studie. Resultatet i Henrikssons (2018) studie visade också att eleverna har datorer med på lektionerna och de använder dem. Den största skillnaden är att eleverna i Henrikssons (2018) studie använder IKT varje lektion (eller eleverna har datorer med på varje lektion). Resultatet i denna undersökning visar att bara 34 % av eleverna i högstadieskolan och 51 % av gymnasisterna anser att IKT används på varje lektion. Det är möjligt att gymnasisterna använder och utnyttjar IKT mer, eftersom studentexamen utförs med dator och därför måste gymnasisterna ha en egen dator. När eleven har en egen dator är det lättare att utnyttja den som en del av inlärningsprocessen.

Resultaten visar att båda grupperna (eleverna i högstadieskolan och gymnasisterna) använder IKT under svensklektionerna. Därför kan det sägas att informanterna får undervisning som följer läroplaner, eftersom läroplaner (både GLGU 2014 och GGL 2015) förutsätter på ett visst sätt att IKT är en del av undervisning och inlärning (se avsnitt 2.2). Som konstaterats i avsnitt 4.6.2 är språkfostran en del av språkinlärningen, och Halvari m.fl. (2015) påpekar att IKT kan fungera som stöd i språkfostran. Eftersom eleverna använder IKT under svensklektionerna kan de också utnyttja olika lärmiljöer. Via mångsidiga lärmiljöer kan olika språk- och kulturmöten erbjudas som är lämpliga för alla elever (se. GLGU 2014).

29

I enkäten finns en öppen fråga som behandlar hur IKT utnyttjas under svensklektionerna. 17 informanter svarade inte på denna fråga, och därför är totalantalet informanterna mindre. 60 % av informanterna svarar Kahoot och Quizlet eller något annat spel på denna fråga. I exempel (1) och (2) ges två representativa citat som besvarar denna fråga.

(1) ”Pelejä esim. Kahoot ja Quizlet”

”Spel t.ex. Kahoot och Quizlet”

(2) ”Peleissä”

”I spel”

Dessutom svarar 7 informanter att de använder IKT när de gör videoövningar. Resultatet är inte överraskande eftersom eleverna genom IKT kan titta på olika videor och spela digitala spel.

Det finns många olika spel och videor som är avsedda just för inlärningen. Speciellt finns det många goda spel och videor i digitala läromedel som t.ex. läraren har. Resultatet visar att eleverna och läraren utnyttjar bokseries digitala material. (Exempel 3)

(3) ”Kirjasarjalla on omat opetusvideot sekä virkistysvideot. Kappaleistakin on kuvattu videot. TVT näkyy siis parhaiten opettajan näyttämien videoiden muodossa kappaleissa, kieliopissa ja ääntämisessä sekä jumpassa.”

”I bokserien finns det egna undervisningsvideor och förströelsevideor? Det finns också videor som behandlar stycken. Användningen av IKT syns bäst i videor som läraren visar gällande stycken, grammatik och uttal samt gymnastik.”

6.1.2 IKT och olika övningar

I enkäten finns fem frågor om temat IKT och olika övningar (se bilaga 1). De två första frågorna handlar om vilka övningstyper som utnyttjas i enskilt arbete och i pararbete/grupparbete. Av figur 3 framgår vilka övningstyper som används IKT.

30

Figur 3. Informanternas svar på frågorna: Vilka övningstyper utnyttjas IKT i enskilt arbete?

och Vilka övningstyper utnyttjas IKT i pararbete/grupparbete? (n=87)

Figur 3 visar att IKT mest används i informationssökning både i enskilt arbete och pararbete/grupparbete. Av informanterna svarar 70 % informationssökning i samband med enskilt arbete, och 55 % när det gäller pararbete/grupparbete. Av figur 3 framgår att skriftliga övningar är de näst vanligaste alternativet. 59 % av informanterna anser att IKT används i enskilt arbete för skriftliga övningar. Däremot anser 48 % av informanterna att IKT utnyttjas i skriftliga övningar i pararbete/grupparbete.

Resultatet visar att eleverna genom IKT också kan utnyttja olika inlärningsstrategier som jag behandlade i kapitel 4.6.1. Enligt Tornberg (2005) hör t.ex. repetition och anteckningar till den kognitiva kategorin. När eleverna gör sådana övningar som kommer fram i figur 3 borde de repetera och göra anteckningar. Abrahamsson (2009) konstaterar att samarbete med andra inlärare är ett exempel på sociala/affektiva strategier. Figur 3 visar att eleverna också använder IKT i pararbete/grupparbete, och därför kan det sägas att även sociala/affektiva strategier utnyttjas.

I avsnitt 6.1 behandlas användningen av IKT under svensklektionerna, och resultatet i en öppen fråga visar att 60 % av de 70 informanterna anser att IKT används just i olika spel. Därför är

0 10 20 30 40 50 60 70

Vilka övningstyper utnyttjas IKT

enskilt arbete pararbete/grupparbete

31

det relativt överraskande att alternativet spel får bara 42 % av rösterna i enskilt arbete och 33

% i pararbete/grupparbete. Såsom konstaterats i avsnitt 4.6 kan inlärare genom spel och digitala spel lära sig nya saker. Dessutom konstaterar Lehtonen och Vaarala (2012) samt Linnakylä och Nurmela (2012) att användningen av spel eller digitala spel höjer elevernas motivation. Därtill är det oftast så att det är trevligt och roligt att spela något spel under lektionen eftersom många elever tycker om att spela sådana spel som är avsedda för inlärning. Genom sådana här spel kan inlärare utnyttja och också utveckla sina kunnigheter när det gäller multilitteracitet.

Enkätens nästa fråga handlar om huruvida IKT utnyttjas i vissa övningstyper. Dessa övningar delas in i fyra delområden som är grammatik, lexikon, hörförståelse och någon annan (övningstyp). Av figur 4 framgår om IKT utnyttjas i ovannämnda övningar.

Figur 4. Informanternas svar på frågan: Utnyttjas IKT i följande övningar? (n= 87)

Figur 4 visar att cirka 50 % av informanterna anser att IKT utnyttjas i grammatikövningar och hörförståelse. Över hälften av informanterna (65 %) väljer alternativet lexikon. Några informanter väljer också alternativet någon annan (övningstyp). En av dessa informanter som väljer alternativet någon annan lägger fram att IKT används i Kahoot. Kahoot är en spelbaserad plattform som kan användas för att lära sig, t.ex. språkets ordförråd eller grammatik. (se

0 10 20 30 40 50 60

grammatik lexikon hörförståelse någon annan

Användning av IKT i olika övningstyper

32

Kahoot.com). Således kan det sägas att IKT utnyttjas och används i övningarna som behandlar grammatik och lexikon.

Av figur 3 och 4 framgår att IKT ändå utnyttjas ganska omfattande och i olika typer av övningar.

När det är fråga om språkinlärning är språkkunskap ett mål (Pietilä och Lintunen 2015).

Språkinlärningen behandlades i avsnitt 4.6, och ovannämnda språkkunskaper kan delas in i t.ex.

läsning, skrivning, talande, grammatik och ordförråd (se Pietilä och Lintunen, 2015; Holmberg, 2017). Figur 3 och 4 visar att eleverna med hjälp av IKT kan lära sig dessa språkkunskaper.

Det kan sägas att resultaten som kommer fram i figur 3 och 4 är relativt förväntade eftersom figurerna visar att IKT används i sådana övningstyper som delvis känns självklara, när det gäller inlärning och undervisning, dvs. att inläraren behöver IKT i vissa övningstyper. När det gäller informationssökning eller skriftliga övningar, vilka är de vanligaste alternativen, kan det sägas att det är lätt att utnyttja IKT i dessa övningar. Med hjälp av IKT kan inläraren, t.ex. söka ord i digitala ordböcker.

Det finns två öppna frågor i enkäten om detta tema (se bilaga 1). Första frågan är följande:

”Utnyttjar du IKT som stöd av inlärningen under svenska lektioner? Till exempel att göra tankekartor, att lyssna på musik osv.?” Resultatet visar att 40 % av informanterna anser att de inte använder IKT som stöd av inlärningen vilket är relativt stor antalet informanter.

Via resultatet framgår att lyssnande på musik är saken som informanterna mest gör när det gäller temat användningen av IKT som stöd av inlärningen. 15 % av informanterna svarar ”att lyssna på musik” på denna fråga. (Exempel 4 och 5)

(4) ”Musiikin kuunteluun”

”Att lyssna på musik”

(5) ”Kuuntelen joskus musiikkia”

”Jag lyssnar på musik ibland”

33

Därtill nämns det t.ex. minnesanteckningar och Quizlet-spel när det gäller detta tema. (Exempel 6 och 7)

(6) ”Muistiinpanojen tekemiseen”

”För att göra minnesanteckningar”

(7) ”Harjoittelen sanoja Quizlet-sovelluksen avulla”

”Jag övar mig ord med hjälp av Quizlet-applikation”

Några informanter svarar att de inte har fått lov från läraren att utnyttja IKT, t.ex. vid sidan av lektionen, vilket kan förklara det att t.o.m. 40 % av informanterna svarar att de inte använder IKT som stöd. Detta är relativt överraskande eftersom användningen av IKT kan vara ett stort bidrag för vissa elever. Såsom konstaterats i avsnitt 4.2 kan digitala verktyg och således IKT verka som stöd till inlärningen på olika sätt (se Andersson 2016). Några elever kan koncentrera sig bättre när de t.ex. lyssnar just på musik och andra kan tillägna sig ny information bättre när de gör minnesanteckningar.

Resultatet i Henrikssons (2018) undersökning visade att eleverna använder IKT som stöd i sin kunskapsutveckling, t.ex. just att lyssna på musik och göra minnesanteckningar. Mina resultat tyder på att eleverna använder IKT på samma sätt som eleverna i Henrikssons (2018) studie, dvs. att eleverna lyssnar på musik och gör minnesanteckningar. Det kommer inte fram i Henrikssons (2018) studie att i vilka övningstyper eleverna utnyttjar IKT. Därför är det svårt att jämföra om det finns samma typer av övningar som i denna undersökning. Ändå kan det konstateras att resultaten delvis stämmer överens med Henrikssons (2018) studie. Figur 3 visar att IKT används mycket i informationssökning. Detta kommer fram också i Muniz (2018) undersökning eftersom eleverna i allmänhet anser att IKT och nätet används för att söka information.

Den andra öppna frågan i enkäten behandlar i vilka övningar informanterna vill utnyttja IKT.

Resultatet visar att t.o.m. 22 % av informanterna inte svarar på denna fråga vilket jag tolkar så att deras svar är ”jag vet inte”. Därtill svarar 14 % av informanterna att ”jag vet inte”. Därför kan det sägas att t.o.m. 36 % av informanterna inte vet hur de vill utnyttja IKT under

34

svensklektionerna. Dessutom nämns t.ex. muntliga övningar och grammatikövningar.

(Exempel 8 och 9)

(8) ”Suullisia tehtäviä tehdessä”

”När det görs muntliga övningar”

(9) ”Kielioppitehtävissä”

”I grammatikövningar”

14 % av informanterna svarar att de vill utnyttja IKT i alla möjliga övningar. Därtill anser 10

% av informanterna att de vill utnyttja IKT i övningar som behandlar lexikon. (Exempel 10 och 11)

(10) ”Sanojen oppiminen”

”Att lära sig ord”

(11) ”Sanaston oppiminen”

”Inlärning av lexikon”

Resultatet visar att informanterna ändå vill utnyttja IKT i stor omfattning och på ett relativt omfattande sätt fast det finns t.o.m. 36 % av informanterna som inte vet i vilka övningar de vill utnyttja IKT. Några informanter svarar att IKT redan utnyttjas tillräckligt och att IKT ska utnyttjas i sådana övningar där det redan används. Detta kan tolkas så att dessa informanter är nöjda med sättet på vilket IKT används. Det är också möjligt att dessa informanter tycker om att använda så kallade traditionella inlärningsmetoder då IKT inte används.

6.2 Elevernas åsikter om användning av IKT

I detta avsnitt behandlar jag elevernas (både högstadie- och gymnasieelevernas) åsikter om användningen av IKT. Enkätens frågor som handlar om elevernas åsikter består av 8 påståenden och en öppen fråga. Informanterna svarar på påståendena med hjälp av den 5-gradiga Likert-skalan.

35

Det första och andra påståendet är följande: ”IKT utnyttjas tillräckligt i inlärningen av svenska språket” och ”Användning av IKT är nyttig i inlärningen av svenska språket”. Figur 5 visar elevernas åsikter om dessa påståenden.

Figur 5. Informanternas svar på påståendena: IKT utnyttjas tillräckligt i inlärningen av svenska språket och Användning av IKT är nyttig i inlärningen av svenska språket. (n=87)

Såsom det framgår av figur 5 är 40 % av informanterna ”helt av samma åsikt” när det gäller påståendet ”IKT utnyttjas tillräckligt i inlärningen av svenska språket”. Därtill väljer 27 % av informanterna alternativet ”någorlunda av samma åsikt”. Detta betyder att över hälften av informanterna (67 %) förhåller sig positivt till påståendet. Figur 2 (i avsnitt 6.1) visar att informanterna använder IKT under svensklektionerna. 34 % av eleverna i högstadieskolan och 51% av gymnasisterna anser att IKT används på varje lektion. Därför kan det sägas att dessa

Såsom det framgår av figur 5 är 40 % av informanterna ”helt av samma åsikt” när det gäller påståendet ”IKT utnyttjas tillräckligt i inlärningen av svenska språket”. Därtill väljer 27 % av informanterna alternativet ”någorlunda av samma åsikt”. Detta betyder att över hälften av informanterna (67 %) förhåller sig positivt till påståendet. Figur 2 (i avsnitt 6.1) visar att informanterna använder IKT under svensklektionerna. 34 % av eleverna i högstadieskolan och 51% av gymnasisterna anser att IKT används på varje lektion. Därför kan det sägas att dessa

In document INLÄRNING AV SVENSKA SPRÅKET MED HJÄLP AV INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK (sivua 27-0)