6. RESULTAT OCH ANALYS
6.3 Jämförelse mellan eleverna i högstadieskolan och eleverna i gymnasium
Detta avsnitt omfattar resultaten som visar om det finns skillnader i åsikter om användning av IKT mellan eleverna i högstadieskolan och gymnasisterna. Jag behandlar påståendena i samma ordning som i avsnitt 6.2. När resultaten presenteras är det viktigt att iaktta att antalet eleverna som studerar i högstadieskolan är 50 och däremot är gymnasisternas antal 37, dvs. det finns fler elever i högstadieskolan som svarar på enkäten än gymnasister.
Av figur 9 framgår åsikter om två påståenden av både gymnasisterna och eleverna i högstadieskolan.
Figur 9. Elevernas i högstadieskolan och gymnasisternas svar till påståendena: IKT utnyttjas tillräckligt i inlärningen av svenska språket och Användning av IKT är nyttig i inlärningen av svenska språket (n= 87, gymnasister n= 37, högstadieelever n= 50)
0 5 10 15 20 25 30
IKT utnyttjas tillräckligt i inlärningen / Användning av IKT är nyttig i inlärningen
gymnasister elever i högstadieskolan
43
Figur 9 visar att gymnasisterna och eleverna i högstadieskolan har relativt likadana åsikter när det gäller båda påståendena. I sin helhet har båda grupperna en positiv inställning till det första påståendet. 27 % av gymnasisterna är ”någorlunda av samma åsikt” och 43 % är ”helt av samma åsikt”, vilket betyder att även 70 % av gymnasisterna förhåller sig positivt till påståendet.
Däremot har 60 % av eleverna i högstadieskolan en positiv inställning till påståendet. Ändå framgår det av figur 9 att alla alternativ har fått röster.
Av figur 9 framgår tydligt att båda grupperna också förhåller sig positivt till påståendet
”Användning av IKT är nyttig i inlärningen av svenska språket”. När det är fråga om gymnasisterna har 87 % en positiv inställning, och t.o.m. 90 % när det gäller eleverna i högstadieskolan.
Av figur 9 framgår att det inte finns stora skillnader mellan dessa två grupper. Ändå finns det par små saker som kan anses som skillnad. När det gäller första påståendet som kommer fram via figur 9 finns det fler elever i högstadieskolan som svarar alternativet ”jag vet inte”. Däremot svarar fler gymnasister alternativet ”jag vet inte” till påståendet ”Användning av IKT är nyttig i inlärningen av svenska språket”. Därtill väljer fler gymnasister alternativet ”helt av annan åsikt” till påståendet ”IKT utnyttjas tillräckligt i inlärningen”.
När det gäller påståendet ”Användning av IKT är motiverande i inlärningen av svenska språket”
visar figur 10 att eleverna i högstadieskolan och gymnasisterna har relativt likadana åsikter.
44
Figur 10. Elevernas i högstadieskolan och gymnasisternas inställning till påståendena:
Användning av IKT är motiverande i inlärningen av svenska språket och Användning av IKT är meningsfull i inlärningen av svenska språket (n=87, gymnasister n= 37, högstadieelever n=
50)
Såsom det kommer fram av figur 10 väljer ingen alternativet ”helt av annan åsikt”. Däremot väljer 41 % av gymnasisterna alternativet ”någorlunda av samma åsikt” och 24 % alternativet
”helt av samma åsikt”, vilket betyder att 65 % av gymnasisterna anser att användningen av IKT är motiverande. När det gäller eleverna i högstadieskolan, visar figur 10 att 64 % förhåller sig positivt till påståendet. Detta betyder att båda grupperna anser att användningen av IKT är motiverande.
Muniz (2018) jämförde åsikter mellan elever i sjunde och elever i åttonde klass i sin studie.
Resultatet visade att eleverna i årskurs 7 hade mer svårigheter när det gäller IKT och dess motiverande verkan. Sådana här skillnader mellan grupper kommer inte fram i min undersökning. Båda grupperna i min undersökning har en positiv inställning till IKT och dess motiverande verkan.
0 5 10 15 20 25 30
Användning av IKT är motiverande / Användning av IKT är meningsfull
gymnasister elever i högstadieskolan
45
Av figur 10 framgår också båda gruppernas åsikter om påståendet ”Användning av IKT är meningsfull i inlärningen av svenska språket”. Resultaten visar att fler elever i högstadieskolan (36 %) är ”helt av samma åsikter” än gymnasisterna (27 %). Ändå har båda grupperna en positiv attityd till påståendet i stället för negativ. Dessutom väljer fler elever i gymnasiet (14 %) alternativet ”jag vet inte” än eleverna i högstadieskolan (12 %).
I enkäten (se bilaga 1) finns en öppen fråga som behandlar informanternas åsikter om användning av IKT. Genom denna fråga får informanterna beskriva med egna ord att i vilka övningar användningen av IKT är mest meningsfull.
Resultatet visar att det finns några skillnader mellan gruppernas svar. Den största skillnaden är att 22 % av eleverna i högstadieskolan nämner övningar som innehåller lyssnande eller hörförståelser, men när det är fråga om gymnasisterna är antalet bara 10 %: (Exempel 14 och 15)
(14) ”Kuuntelu harjoituksissa”
”Lyssnande i övningar”
(15) ”Kuuntelutehtävät.”
”Hörförståelseuppgifter.”
Den andra skillnaden är att 20 % av eleverna i högstadieskolan anser att användningen av IKT är mest meningsfull i olika spel, t.ex. Kahoot: (Exempel 16)
(16) ”Peleissä kuten Kahoot”
”I spel liksom Kahoot”
När det gäller gymnasisterna, väljer bara 14 % alternativet spel. En orsak att det finns fler elever i högstadieskolan som nämner alternativet spel kan vara att de är yngre. Det är naturligt att unga människor tycker om spel. Därtill är det möjligt att gymnasisterna redan har spelat sådana här inlärningsspel under deras skoltider så mycket att de inte upplever sådana här spel meningsfulla.
46
Ändå finns det viss kongruens mellan gruppernas svar. Olika övningar som behandlar lexikon på något sätt får mest röster av båda grupperna: (Exempel 17 och 18)
(17) ”Suomennos tehtävissä”
”I övningar då man översätter till finska”
(18) ”Sanaston kertaamisessa”
”Att upprepa ordförråd”
Därtill nämner båda grupperna grammatikövningar och presentationer. Resultatet visar också att båda grupperna nämner ett par gånger att användningen av IKT är meningsfull i alla möjliga övningar. Detta kan tolkas så att åtminstone vissa informanter av båda grupperna upplever användningen av IKT relativt meningsfull.
Såsom jag konstaterade i avsnitt 6.2 kan inlärning och lektioner vara mångsidiga när IKT används. Av figur 11 framgår vad eleverna i högstadieskolan och gymnasisterna anser när det gäller påståendet ”Användning av IKT är mångsidig i inlärningen av svenska språket”.
Figur 11. Både elevernas i högstadieskolan och gymnasisternas svar till påståendena:
Användning av IKT är mångsidig i inlärningen av svenska språket och Användning av IKT gör svensklektionerna varierande (n= 86, gymnasister n= 37, högstadieelever n= 50)
0 5 10 15 20 25 30
Användning av IKT är mångsidig / Användning av IKT gör svenkslektionerna varierande
gymnasister elever i högstadieskolan
47
Av figur 11 framgår att det finns mer distribution mellan alternativet som grupperna väljer än i föregående figurer, dvs. det finns tydligt både negativa, neutrala och positiva inställningar.
Resultatet visar att relativt många elever i båda grupperna väljer alternativet ”jag vet inte”. 24
% av gymnasisterna vet inte om användningen av IKT är mångsidig, och också 28 % av eleverna i högstadieskolan väljer detta alternativ. Såsom konstaterats i avsnitt 6.2 är detta lite överraskande eftersom resultaten i avsnitt 6.1 visar att IKT används på ett relativt mångsidigt sätt, t.ex. i olika övningstyper.
Figur 11 visar att fler gymnasister väljer alternativet ”helt av annan åsikt” (0,05 %) och ”helt av samma åsikt” (19 %) än eleverna i högstadieskolan när det gäller påståendet ”Användning av IKT är mångsidig i inlärningen av svenska språket”. Ändå framgår det av resultatet att båda grupperna har mer positiva än negativa åsikter.
När det gäller det andra påståendet i figur 11 (Användning av IKT gör svensklektionerna varierande), visar resultatet tydligt att båda grupperna har en positiv inställning till påståendet.
Antalet gymnasister (35 %) som väljer alternativet ”helt av samma åsikt” är större än eleverna i högstadieskolan (30 %). Däremot väljer fler högstadieelever (50 %) alternativet ”någorlunda av samma åsikt” än gymnasisterna (43 %). Största skillnaden mellan grupperna är att eleverna i högstadieskolan förhåller sig mer negativt till påståendet. Resultatet visar att en elev i högstadieskolan väljer alternativet ”helt av annan åsikt” och 3 alternativet ”någorlunda av samma åsikt”.
Figur 12 lyfter fram resultaten med anknytning till två sista påståendena. Dessa påståenden är
”Användning av IKT underlättar inlärningen av svenska språket” och ”Lektionerna då IKT utnyttjas är intressantare”.
48
Figur 12. Elevernas i högstadieskolan och gymnasisternas inställning till påståendena:
Användning av IKT underlättar inlärningen av svenska språket och Lektionerna då IKT utnyttjas är intressantare (n= 87, gymnasister n= 37, högstadieelever n= 50)
Figur 12 visar att båda grupperna har en positiv inställning också till dessa två påstående.
Hälften av eleverna i högstadieskolan är ”någorlunda av samma åsikt” när det gäller påståendet
”Användning av IKT underlättar inlärningen av svenska språket”, och 35 % av gymnasisterna väljer detta alternativ. På grund av detta delas gymnasisternas inställning lite grann jämnare mellan olika alternativ. Ändå framgår av figur 12 att både eleverna i högstadieskolan och gymnasisterna har positiva åsikter, dvs. båda grupperna anser att användningen av IKT underlättar inlärningen.
En skillnad som resultatet visar är att en elev i högstadieskolan väljer alternativet ”helt av annan åsikt” men ingen av gymnasisterna väljer detta alternativ. I Muniz (2018) undersökning ansåg fler elever i årskurs 7 att uppgifterna på nätet är svåra att göra. Detta kan inte jämföras rakt med mina resultatet, men det finns ändå fler högstadieelever som är yngre, som väljer alternativet som kategoriseras som negativt.
0 5 10 15 20 25 30
Användning av IKT underlättar inlärningen / Lektionerna då IKT utnyttjas är intressantare
gymnasister elever i högstadieskolan
49
När det gäller påståendet ”Lektionerna då IKT utnyttjas är intressantare” finns det på ett visst sätt några skillnader i åsikter mellan eleverna i högstadieskolan och gymnasisterna. Av figur 12 framgår att eleverna i högstadieskolan upplever detta påstående på ett mer positivt sätt, eftersom 62 % väljer antingen alternativet ”någorlunda av samma åsikt” eller ”helt av samma åsikt”. När det gäller gymnasisterna är antalet 54 %. Dessutom väljer 14 % av gymnasisterna alternativet
”någorlunda av annan åsikt” som kategoriseras som negativt. När det gäller eleverna i högstadieskolan är antalet 10 %.