IKT och olika övningar

I enkäten finns fem frågor om temat IKT och olika övningar (se bilaga 1). De två första frågorna handlar om vilka övningstyper som utnyttjas i enskilt arbete och i pararbete/grupparbete. Av figur 3 framgår vilka övningstyper som används IKT.

30

Figur 3. Informanternas svar på frågorna: Vilka övningstyper utnyttjas IKT i enskilt arbete?

och Vilka övningstyper utnyttjas IKT i pararbete/grupparbete? (n=87)

Figur 3 visar att IKT mest används i informationssökning både i enskilt arbete och pararbete/grupparbete. Av informanterna svarar 70 % informationssökning i samband med enskilt arbete, och 55 % när det gäller pararbete/grupparbete. Av figur 3 framgår att skriftliga övningar är de näst vanligaste alternativet. 59 % av informanterna anser att IKT används i enskilt arbete för skriftliga övningar. Däremot anser 48 % av informanterna att IKT utnyttjas i skriftliga övningar i pararbete/grupparbete.

Resultatet visar att eleverna genom IKT också kan utnyttja olika inlärningsstrategier som jag behandlade i kapitel 4.6.1. Enligt Tornberg (2005) hör t.ex. repetition och anteckningar till den kognitiva kategorin. När eleverna gör sådana övningar som kommer fram i figur 3 borde de repetera och göra anteckningar. Abrahamsson (2009) konstaterar att samarbete med andra inlärare är ett exempel på sociala/affektiva strategier. Figur 3 visar att eleverna också använder IKT i pararbete/grupparbete, och därför kan det sägas att även sociala/affektiva strategier utnyttjas.

I avsnitt 6.1 behandlas användningen av IKT under svensklektionerna, och resultatet i en öppen fråga visar att 60 % av de 70 informanterna anser att IKT används just i olika spel. Därför är

0 10 20 30 40 50 60 70

Vilka övningstyper utnyttjas IKT

enskilt arbete pararbete/grupparbete

31

det relativt överraskande att alternativet spel får bara 42 % av rösterna i enskilt arbete och 33

% i pararbete/grupparbete. Såsom konstaterats i avsnitt 4.6 kan inlärare genom spel och digitala spel lära sig nya saker. Dessutom konstaterar Lehtonen och Vaarala (2012) samt Linnakylä och Nurmela (2012) att användningen av spel eller digitala spel höjer elevernas motivation. Därtill är det oftast så att det är trevligt och roligt att spela något spel under lektionen eftersom många elever tycker om att spela sådana spel som är avsedda för inlärning. Genom sådana här spel kan inlärare utnyttja och också utveckla sina kunnigheter när det gäller multilitteracitet.

Enkätens nästa fråga handlar om huruvida IKT utnyttjas i vissa övningstyper. Dessa övningar delas in i fyra delområden som är grammatik, lexikon, hörförståelse och någon annan (övningstyp). Av figur 4 framgår om IKT utnyttjas i ovannämnda övningar.

Figur 4. Informanternas svar på frågan: Utnyttjas IKT i följande övningar? (n= 87)

Figur 4 visar att cirka 50 % av informanterna anser att IKT utnyttjas i grammatikövningar och hörförståelse. Över hälften av informanterna (65 %) väljer alternativet lexikon. Några informanter väljer också alternativet någon annan (övningstyp). En av dessa informanter som väljer alternativet någon annan lägger fram att IKT används i Kahoot. Kahoot är en spelbaserad plattform som kan användas för att lära sig, t.ex. språkets ordförråd eller grammatik. (se

0 10 20 30 40 50 60

grammatik lexikon hörförståelse någon annan

Användning av IKT i olika övningstyper

32

Kahoot.com). Således kan det sägas att IKT utnyttjas och används i övningarna som behandlar grammatik och lexikon.

Av figur 3 och 4 framgår att IKT ändå utnyttjas ganska omfattande och i olika typer av övningar.

När det är fråga om språkinlärning är språkkunskap ett mål (Pietilä och Lintunen 2015).

Språkinlärningen behandlades i avsnitt 4.6, och ovannämnda språkkunskaper kan delas in i t.ex.

läsning, skrivning, talande, grammatik och ordförråd (se Pietilä och Lintunen, 2015; Holmberg, 2017). Figur 3 och 4 visar att eleverna med hjälp av IKT kan lära sig dessa språkkunskaper.

Det kan sägas att resultaten som kommer fram i figur 3 och 4 är relativt förväntade eftersom figurerna visar att IKT används i sådana övningstyper som delvis känns självklara, när det gäller inlärning och undervisning, dvs. att inläraren behöver IKT i vissa övningstyper. När det gäller informationssökning eller skriftliga övningar, vilka är de vanligaste alternativen, kan det sägas att det är lätt att utnyttja IKT i dessa övningar. Med hjälp av IKT kan inläraren, t.ex. söka ord i digitala ordböcker.

Det finns två öppna frågor i enkäten om detta tema (se bilaga 1). Första frågan är följande:

”Utnyttjar du IKT som stöd av inlärningen under svenska lektioner? Till exempel att göra tankekartor, att lyssna på musik osv.?” Resultatet visar att 40 % av informanterna anser att de inte använder IKT som stöd av inlärningen vilket är relativt stor antalet informanter.

Via resultatet framgår att lyssnande på musik är saken som informanterna mest gör när det gäller temat användningen av IKT som stöd av inlärningen. 15 % av informanterna svarar ”att lyssna på musik” på denna fråga. (Exempel 4 och 5)

(4) ”Musiikin kuunteluun”

”Att lyssna på musik”

(5) ”Kuuntelen joskus musiikkia”

”Jag lyssnar på musik ibland”

33

Därtill nämns det t.ex. minnesanteckningar och Quizlet-spel när det gäller detta tema. (Exempel 6 och 7)

(6) ”Muistiinpanojen tekemiseen”

”För att göra minnesanteckningar”

(7) ”Harjoittelen sanoja Quizlet-sovelluksen avulla”

”Jag övar mig ord med hjälp av Quizlet-applikation”

Några informanter svarar att de inte har fått lov från läraren att utnyttja IKT, t.ex. vid sidan av lektionen, vilket kan förklara det att t.o.m. 40 % av informanterna svarar att de inte använder IKT som stöd. Detta är relativt överraskande eftersom användningen av IKT kan vara ett stort bidrag för vissa elever. Såsom konstaterats i avsnitt 4.2 kan digitala verktyg och således IKT verka som stöd till inlärningen på olika sätt (se Andersson 2016). Några elever kan koncentrera sig bättre när de t.ex. lyssnar just på musik och andra kan tillägna sig ny information bättre när de gör minnesanteckningar.

Resultatet i Henrikssons (2018) undersökning visade att eleverna använder IKT som stöd i sin kunskapsutveckling, t.ex. just att lyssna på musik och göra minnesanteckningar. Mina resultat tyder på att eleverna använder IKT på samma sätt som eleverna i Henrikssons (2018) studie, dvs. att eleverna lyssnar på musik och gör minnesanteckningar. Det kommer inte fram i Henrikssons (2018) studie att i vilka övningstyper eleverna utnyttjar IKT. Därför är det svårt att jämföra om det finns samma typer av övningar som i denna undersökning. Ändå kan det konstateras att resultaten delvis stämmer överens med Henrikssons (2018) studie. Figur 3 visar att IKT används mycket i informationssökning. Detta kommer fram också i Muniz (2018) undersökning eftersom eleverna i allmänhet anser att IKT och nätet används för att söka information.

Den andra öppna frågan i enkäten behandlar i vilka övningar informanterna vill utnyttja IKT.

Resultatet visar att t.o.m. 22 % av informanterna inte svarar på denna fråga vilket jag tolkar så att deras svar är ”jag vet inte”. Därtill svarar 14 % av informanterna att ”jag vet inte”. Därför kan det sägas att t.o.m. 36 % av informanterna inte vet hur de vill utnyttja IKT under

34

svensklektionerna. Dessutom nämns t.ex. muntliga övningar och grammatikövningar.

(Exempel 8 och 9)

(8) ”Suullisia tehtäviä tehdessä”

”När det görs muntliga övningar”

(9) ”Kielioppitehtävissä”

”I grammatikövningar”

14 % av informanterna svarar att de vill utnyttja IKT i alla möjliga övningar. Därtill anser 10

% av informanterna att de vill utnyttja IKT i övningar som behandlar lexikon. (Exempel 10 och 11)

(10) ”Sanojen oppiminen”

”Att lära sig ord”

(11) ”Sanaston oppiminen”

”Inlärning av lexikon”

Resultatet visar att informanterna ändå vill utnyttja IKT i stor omfattning och på ett relativt omfattande sätt fast det finns t.o.m. 36 % av informanterna som inte vet i vilka övningar de vill utnyttja IKT. Några informanter svarar att IKT redan utnyttjas tillräckligt och att IKT ska utnyttjas i sådana övningar där det redan används. Detta kan tolkas så att dessa informanter är nöjda med sättet på vilket IKT används. Det är också möjligt att dessa informanter tycker om att använda så kallade traditionella inlärningsmetoder då IKT inte används.