55. Bidrag för reparationer (reservationsanslag 3 år)
För understöd för reparationer av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenhe-ter reserveras totalt 25 miljoner euro, varav 5 miljoner kommer från Statens bostadsfond. Ansla-get uppgick till 40 miljoner euro 2015.
Utskottet anser att den stora anslagsnedskärningen är beklaglig och påpekar att ett relativt litet bi-drag har gjort det möjligt för äldre att bo kvar längre i sitt hem. När anslaget minskar är det viktigt
att det används effektivare. Utskottet ser positivt på att största delen av bidraget fortfarande ska användas för att bygga nya hissar och reparera äldres och funktionshindrades bostäder. Anslaget ska också bidra till genomförandet av programmet för att förbättra äldres boende. Insatserna inom ramen för programmet är avsedda att förbättra boendeförhållandena genom att påverka de äldres aktivitet och verksamheten i kommunerna och inom bostads- och byggsektorn.
60. Överföring till statens bostadsfond
Av statens bostadsfonds medel ska uppskattningsvis 200 miljoner euro användas enligt budget-propositionen till betalning av understöd och räntestöd inom bostadsväsendet 2016. Dessutom in-täktsförs 47 miljoner euro från fonden.
Det finns beredskap att stödja byggandet av ungefär 7 500 nya räntestödsbostäder. Statens bo-stadsfonds räntestödsfullmakt för hyresbostäder och lån för bostadsrättshus föreslås vara 1 170 miljoner euro, alltså lika stor som 2015. Dessutom finns det beredskap att stödja byggande av 2 000 hyresbostäder genom statlig fyllnadsborgen och cirka 4 000 bostäder genom investerings-understöd för grupper med särskilda behov. Byggnationen omfattas inte av bestämmelserna om allmännytta. Fullmakten för statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag föreslås bli 100 miljoner euro. Det ska inte längre finnas startbidrag för borgenslån (3 miljoner euro), under-stöd för ändring av användningsändamål (2 miljoner euro) eller sänkt självriskandel av räntan.
Utskottet anser att ett ökat utbud av bostäder till skäligt pris är det viktigaste bostadspolitiska må-let och välkomnar regeringens spetsprojekt för att utöka bostadsbyggandet. På tillväxtorter har bostadsutbudet redan länge varit otillräckligt i förhållande till efterfrågan, vilket har lett till sti-gande bostadspriser och hyror. Inte minst har läget tillspetsats i huvudstadsregionen och det dyra boendet har redan undergrävt den ekonomiska tillväxten.
Utskottet är ytterst oroat över att bostadsbehovet ytterligare kommer att öka betydligt när det blir aktuellt att permanent hitta bostäder för de asylsökande som får uppehållstillstånd. Det är nöd-vändigt att regeringen tar fram metoder för att få kontroll över läget och vid behov snabbt höjer räntestödsfullmakten för att öka produktionen av hyresbostäder till skäligt pris, framför allt på tillväxtorter. Det kan också ses som motiverat att öka produktionen av bostäder till skäligt pris med tanke på sysselsättningen i byggsektorn. Om produktionen inte börjar öka finns risken sär-skilt i huvudstadsregionen att bostadslöshet blir vanligare. När invandrare ska få mer permanenta bostäder bör det dessutom beaktas att segregation ska motverkas och att behovet av boenderåd-givning ökar.
För att kunna främja produktionen av bostäder till skäligt pris krävs det mångsidigt verkningsful-la åtgärder för att öka utbudet på bostäder och tomter enligt efterfrågan, samt större effektivitet i planeringen av markanvändningen för att samordna trafikbehoven och boendet. Utskottet väl-komnar intentionsavtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT), som staten och tillväx-tregionerna i samarbete upprättat, för de har bidragit till tillgång på tomter och ny produktion av hyresbostäder. Men förfarandet med intentionsavtal måste utvecklas vidare och väga in den ök-ande invandringen och de effekter som befolkningsomflyttningen inom lök-andet och förändringar-na i befolkningsstrukturen får på bostadsbehovet. Avsikten är att det 2016 ska finförändringar-nas incitament för intentionsavtal i form av bidrag för att bygga kommunalteknik (15 miljoner euro) och
startbi-drag i Helsingforsregionen (10 miljoner euro). Utskottet menar att startbistartbi-drag behöver kunna de-las ut även i andra MBT-regioner om anslaget räcker till. Bidraget kunde till exempel vara hälften av den summa som beviljas i Helsingforsregionen.
Vid sidan av MBT-intentionsavtalen vill utskottet lyfta fram tanken på en tillväxtkorridor där växande områden koncentreras längs de huvudsakliga transportlederna. Exempel på tillväxtkor-ridorer är regionerna kring bansträckorna Helsingfors–Tavastehus–Tammerfors och Helsing-fors–Lahtis, där det i regionstrukturen bildas stora pendlingsregioner som bygger på nätverket av transportleder. Utskottet anser att de här tillväxtkorridorerna bör beaktas i planläggningen, främ-jandet av bostadsproduktion och MBT-intentionsavtalen. I tillväxtkorridorer är byggkostnaderna i genomsnitt lägre än på tillväxtorter, vilket gör att också boendekostnaderna är lägre. Samtidigt underlättas arbetskraftens rörlighet mellan tillväxtorterna och det bidrar till näringslivets konkur-renskraft. När nya bostadsområden byggs i tillväxtkorridorerna kan också regeringens spetspro-jekt "bioekonomi och ren teknik" enligt utskottet nyttiggöras för att främja träbyggande och öka användningen av förnybar energi.
Bristen på hyresbostäder till skäligt pris beror till viss del på att det funnits så få privata aktörer som med de nuvarande villkoren varit intresserade att bygga och äga hyresbostäder. Det har främst varit kommunerna som fått svara för att genomföra statsstödd hyresbostadsproduktion.
Dessutom har staten själv gått ut på marknaden i och med att den kapitaliserat sitt bolag med sär-skilt uppdrag, A-Kruunu. Målet är att bolaget ska ha 2 000 nya bostäder klara eller under bygg-nad i huvudstadsregionen 2018.
För att öka produktionen behövs det större intresse bland aktörerna för produktion av hyresbostä-der till skäligt pris, påpekar utskottet. Regeringen siktar på detta bland annat genom att ta fram en ny tioårsmodell. Förberedelser pågår för att slopa kravet på allmännytta för ägarna till statsstödda bostäder i fråga om ny produktion och för att ändra restriktionerna så att de blir projektspecifika.
Från början av 2016 ska restriktionerna för användning och överlåtelse av ARA-bostäder bli mer flexibla i de fall där det kapital som frigörs används för att producera eller reparera bostäder. Ut-skottet betonar att alla reformer bör sikta på en tillräcklig produktion av hyresbostäder till skäligt pris.
Dessutom behövs det insatser för att bromsa boendekostnaderna. Krav på till exempel parkering, skyddsrum och tillgänglighet gäller all byggnation. Här handlar det ofta om kommunala bestäm-melser, vilket innebär att avvecklingen av reglering och normer enligt regeringsprogrammet utö-ver lagstiftningen måste omfatta också bestämmelser på kommunal nivå. Byggarbetena behöutö-ver löpa smidigare och byggprocesserna gå snabbare. Exempelvis pågår en översyn av plansystemet och tillståndssystemet för byggnation. Syftet är också att underlätta kompletteringsbyggande, ändring av byggnaders användningsändamål och byggande i glesbygden.
Utskottet noterar att de flesta flaskhalsar inom boende och byggnation åtgärdas utanför budgeten.
Målet bör vara en i en fungerande bostadsmarknad förankrad adekvat produktion av bostäder till rimliga priser plus ett kompletterande boendestöd där stödet fokuseras på de boende och inte överförs till priset för boendet. Det är också nödvändigt att se över stödsystemet i dess helhet. För att uppföra hyresbostäder som är förmånligare än marknadspriset behövs ett fungerande och kon-kurrenskraftigt räntestödssystem samt verkningsfulla bidrag såsom startbidrag.
Boende för grupper med särskilda behov
För byggande, anskaffning och ombyggnad av bostäder för grupper med särskilda behov föreslås en fullmakt på 120 miljoner euro, alltså lika mycket som för 2015.
Utskottet anser att det är bra att bostadsprojekten för de bostadsmässigt allra mest utsatta grup-perna med särskilda behov prioriteras när bidragen beviljas. Bland de här grupgrup-perna finns lång-varigt bostadslösa, utvecklingsstörda, personer som får psykisk rehabilitering och minnessjuka äldre. Det är särskilt viktigt med stöd för boendet, vilket innebär specialkrav på lokaler, utrust-ning och konstruktioner i bostäderna och byggnaderna. Det är ett korrekt beslut som regeringen fattat, att studie- och ungdomsbostäder fortfarande ska omfattas av investeringsunderstöd.
Enligt utredning finns det ett stort behov av investeringsunderstöd för grupper med särskilda be-hov. Utskottet anser därför att det noga bör bevakas hur fullmakten räcker till och att den bör hö-jas om det behövs.
INKOMSTPOSTER
Avdelning 15