Avdelning 15 LÅN
20. Jordbruk och livsmedelsekonomi
Vi kan inte acceptera att det uppsökande ungdomsarbetet avvecklas när det väl har börjat funge-ra. Det har nämligen gett goda resultat och det är ett av de insatsområden som lyfts fram i reger-ingsprogrammet. Tyvärr ser det ut som att det uppsökande ungdomsarbetet jämfört med i fjol fortfarande saknar finansiering.
Vi föreslår
att moment 29.91.51 ökas med 3 500 000 euro för verkstadsverksamhet för unga och upp-sökande ungdomsarbete.
Huvudtitel 30
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 01. Förvaltning och forskning
01. Jord- och skogsbruksministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Tjänsten är den första i sitt slag i Finland och den inrättades förra regeringsperioden för att sam-ordna den rikstäckande djurskyddspolitiken. Djurskyddsombudsmannens uppdrag grundades för att förbättra djurens välbefinnande, se till att det förs en samhällelig debatt och lyfta fram frågor som gäller djur. Regeringen kommer inte att förlänga tjänsten som djurskyddsombudsman, som ursprungligen inrättades på viss tid. Det är kortsiktigt att inte förlänga tjänsten nu när arbetet har kommit i gång på allvar och djurskyddsombudsmannen har blivit mer känd.
Vi föreslår
att moment 30.01.01 ökas med 100 000 euro för att förlänga tjänsten som djurskyddsom-budsman 2016 och att följande uttalande godkänns:
Reservationens förslag till uttalande 35
Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål ska slutföra beredningen av och lämna till riksdagen propositionen om en total översyn av djurskyddslagen, som inleddes under föregående period.
ge-nom statsbudgeten. Huvudobjekt för bidragen måste vara projekt som främjar energieffektivitet och småskalig produktion av förnybar energi på gårdarna.
Vi föreslår
att moment 30.20.61 minskas med 11 000 000 euro från Gårdsbrukets utvecklingsfond och att följande uttalande godkänns:
Reservationens förslag till uttalande 36
Riksdagen förutsätter att verksamheten i Gårdsbrukets utvecklingsfond förnyas i en rikt-ning som stärker riksdagens budgetmakt och öppenhet.
40. Naturresursekonomi
31. Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt (reservationsanslag 3 år)
Regeringens anslagsökning under momentet för stödjande av vattenhushållnings- och fiskeripro-jekt för att eliminera hinder för vandringsfisk i enlighet med fiskeristrategin är behövlig. Ett av fiskeristrategins viktigaste mål är att stärka livskraften hos våra hotade och sårbara vandringsfisk-bestånd. För att målet ska nås krävs beroende på vattendrag och fiskbestånd en metodarsenal med flera åtgärder där fiskvägar är en viktig del. Idén med fiskvägsstrategin är att förskjuta fokus från planteringar till att upprätthålla och återställa fiskens naturliga förökningskvot. Byggandet av alla objekt som förtecknas i fiskvägsstrategin skulle kosta ungefär 100 000 000 euro. Med tanke på statsfinansernas tillstånd kan det tänkas att en tillräcklig satsning inte går att uppbåda i statsbud-geten de närmaste åren. Vi behöver överväga också andra alternativ för att finansiera byggandet av fiskvägar. Kraftbolagens ansvar för att riva de vandringshinder som de byggt i åarna och för att genomföra investeringar i fiskvägar bör konsekvent ökas bland annat genom att justera tillstånd enligt vattenlagen. Det är ett kostnadseffektivt sätt att trygga en återhämtning av vandringsfisk-bestånden.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 37
Riksdagen förutsätter att regeringen inleder en lagstiftningsreform vars mål är att kraftbo-lagens ansvar för att riva de vandringshinder som de byggt i åarna och för att genomföra in-vesteringar i fiskvägar ökas bland annat genom att justera tillstånd enligt vattenlagen.
45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år)
Handlingsprogrammet Metso för främjande av vården av skogsnatur kombinerar vård och skydd av skogarna. Syftet är att stoppa utarmningen av skogsbiotoper och skogsarter och att stabilisera en gynnsam utveckling av den biologiska mångfalden. Programmet genomförs med ekologiskt effektiva, frivilliga och kostnadseffektiva metoder och har gett goda resultat. Programmet bygger på frivilliga insatser och har förbättrat acceptansen för naturvården samtidigt som samarbetet
mellan aktörerna inom skogs- och miljöområdet har ökat. Regeringen kommer att halvera ansla-get.
Vi föreslår
att moment 30.40.45 ökas med 1 000 000 euro för att främja vården av skogsnatur.
Huvudtitel 31
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
En hörnsten för regeringens trafikpolitik utöver att avkorta det eftersatta underhållet av vägar är spetsprojekten som starkt präglas av en tro på en konkurrens på marknadsvillkor till följd av ned-montering av normer. Konkurrensen väntas i sin tur medföra eftersträvade förnyelser och inno-vationer. Regeringen har också redan lovat undanröja konkurrenshinder och underlätta tillstånds-förfarandet på många områden inom trafik och kommunikation. Vi har redan sett regeringens re-formpolitik i fråga om tåg- och posttrafiken. Nästa år ser vi konsekvenserna av dessa riktlinjer samt reformen av person- och godstransporter i vägtrafiken. Oroväckande är att reformen medför risker för att marknaden koncentreras och snedvrids då den offentliga styrningen och koordine-ringen bantas ner.
Kan ett aktörsnätverk som splittrats upp producera koordinerade utvecklingsprojekt som gagnar samhället och Finlands konkurrenskraft, bättre samordning av olika trafikformer genom bland annat enhetliga resekedjor och biljettsystem eller fördomsfria satsningar på ny teknologi och ma-teriel? Vårt trafiksystem bör skapa nya möjligheter till arbete, företagande och boende, korta ner de fysiska avstånden och erbjuda människor och varor ekologiskt hållbara sätt att röra sig genom att utnyttja teknologiska framsteg. Det här kräver av ministeriet en fokuserad koordinering med sikte på utveckling och dessutom tillräckliga resurser.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 38
Riksdagen förutsätter att regeringen i sitt reformarbete i ett brett perspektiv beaktar konse-kvenserna av sina förslag på regional sysselsättning, ekonomisk tillväxt, attraktionskraft samt på medborgarnas likställdhet. Reformarbetet måste beakta olika aktörers synpunkter och säkerställa den behövliga styrförmågan för offentliga aktörer för att nivån på och ord-nandet av servicen ska kunna påverkas också med avseende på miljö och offentliga finan-ser.
10. Trafiknätet
77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år)
Budgetpropositionens trafikpolitiska spets är att förkorta det eftersatta underhållet i enlighet med den parlamentariska arbetsgruppens beslut. Satsningen är god och värd att backa upp. Ändå
kom-mer regeringen i framtiden att skära i de medel som behövs för satsningen i icke namngivna pro-jekt på utvecklingsmedlens sida. I slutet av valperioden överskrider nedskärningarna i utveck-lingen av vägnätet redan satsningarna i bastrafikledshållningen. Det innebär att utveckutveck-lingen av trafikleder avstannar under valperioden, kostnaderna för att utveckla förskjuts på framtiden. Att bara förskjuta fokus gör inte budgetpropositionen för trafiken hållbar på sikt.
Genom propositionen förlorar vi möjligheten att skapa tillväxt genom investeringar trots att vi precis i detta sysselsättnings- och ekonomiläge borde investera i vägprojekt som sätter fart på den ekonomiska tillväxten och privata investeringar. MBT-samarbetet med kommunerna vittrar sön-der och planläggning för bostäsön-der ger inte tillräckligt med bostäsön-der för medborgarna. Den galop-perande hyresnivån förtär medborgarnas köpkraft och stramar åt ekonomin. Genom riktiga inves-teringar kan vi förbättra sysselsättningen och skapa ekonomisk tillväxt.
Vi föreslår
att moment 31.10.77 ökas med 100 000 000 euro för tillväxtfrämjande utvecklingsprojekt.
30. Stöd till trafiken och köp av tjänster
63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)
Nedskärningen i budgeten på 15 miljoner euro per år enligt regeringsprogrammet i köp av kol-lektivtrafiktjänster är ett typiskt exempel på en inbesparing vars negativa effekter är mångfaldigt större än den uppnådda besparingen. Inriktad på köpta tjänster inom spårtrafiken medför bespa-ringen att persontrafiken upphör helt på många banavsnitt. Till en del ska trafiken ersättas med busstrafik, men det motsvarar inte tågförbindelser i termer av snabbhet och servicestandard. För många landskap är fungerande stomtrafikförbindelser genom spårtrafiken och flygtrafiken en viktigt faktor för utveckling och ekonomisk tillväxt, inte minst med avseende på trovärdigheten.
Svagare offentliga förbindelser ökar den miljömässigt skadliga privatbilismen och påskyndar flyttningsrörelsen.
Vi föreslår
att moment 31.30.63 ökas med 18 865 000 euro för köp av kollektivtrafik för att bevara en nationell servicestandard.
Huvudtitel 32
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Den finländska innovationsverksamheten och höga kompetensen riskerar att rasa samman De strategiska spetsprojekten är regeringens viktigaste satsningar på näringspolitiken. Det finns en del bra teman bland projekten, men finansieringen och de faktiska effekterna väcker en hel del frågor. Bidragen fördelas på flera olika typer av projekt och över flera år. Det finns allvarliga far-hågor om att projektmedlen kommer att vara anspråkslösa på årsbasis, projekten bli alltför
splitt-rade och effekterna små. I detta läge är det svårt att se att spetsprojekten ska spela någon framträ-dande roll för att få bukt med tillväxtproblemen.
Enligt planen för de offentliga finanserna kommer regeringen att skära ner anslagen till arbets-och näringsministeriets närings- arbets-och innovationspolitik med ungefär 200 miljoner euro under ramperioden. Dessutom tänker regeringen skära ungefär 100 miljoner i anslagen till högskolorna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Regeringen satsar alltså på spetsprojekt samtidigt som den gör neddragningar, som i hög grad försämrar möjligheterna att ge-nomföra projekten. Med nedskärningarna spolierar regeringen möjligheterna att generera ekono-misk tillväxt.
Regeringen uppger att den kommer att stryka drygt 100 miljoner i anslagen till innovationsfinan-sieringsverket Tekes. Följaktligen är det stor risk att vår innovationsverksamhet och höga kom-petens går förlorade. Det kommer att ta längre tid att få ut nya produkter på marknaden och vissa fall hindras marknadsintroduktion. Likaså kommer de viktiga pilotprojekten för små och medel-stora företag i riskzonen. Neddragningar i anslagen till Tekes leder sannolikt också till att företa-gen satsar mindre på FoU och innovationer, eftersom det inte längre finns några gemensamma projekt och de inte har vare sig intresse eller resurser att genomföra projekt ensamma. Det i sin tur minskar chanserna att få nya arbetstillfällen.
Satsningarna på tillväxt och sysselsättning är inte tillräckliga
Vi anser att Finland behöver en ny exportstrategi bland annat med kopplingar till åtgärder mot kli-matförändringen, rent vatten, energieffektivt byggande, förnybar energi, cirkulär ekonomi och di-gital teknik. Vi måste dra större nytta av vår arktiska kompetens. På hemmamarknaden måste of-fentliga och privata aktörer tillsammans skapa en referensmarknad som kan införa innovationer och nya produkter.
Vi vill framhålla att regeringen i stället för ensidiga diktat och påtvingade lagar bör gå in för en policy baserad på överenskommelse och aktivt bereda väg för en likvärdig och omfattande över-enskommelse, som ger vårt land en långvarig och jämställdhetsinriktad måttlig inkomstpolitisk helhetslösning.
Följaktligen anser vi att regeringen ensidigt bör ta tillbaka sitt förslag om lägre sjuklön, färre se-mesterdagar och nedskärningar i arbetslöshetsersättningarna och i stället tillsammans med orga-nisationerna på arbetsmarknaden söka en lösning som främjar stabilitet, är förutsägbar, stärker produktiviteten, förläger arbetslivet, ökar välbefinnande i arbete och dämpar kostnadsökningen.
Semesterpenningen bör finnas kvar enligt nuvarande modell
Möjligheterna att ingå lokala avtal som grundar sig på lagstadgade allmängiltiga kollektivavtal bör bli bättre. Vidare är det av betydelse att människor får mer information om de möjligheter att ingå lokala avtal som redan finns. Det förbättrar produktiviteten, välbefinnandet i arbete och in-tresset för gemensamma överenskommelser.
Det är positivt att regeringen fortfarande vill ge unga människor en utbildningsgaranti efter grundskolan, men vi är oroliga för hur det ska gå med den, när regeringen skär ner
utbildnings-anslagen så mycket. Regeringen tänker köra ned ungdomsgarantin och ersätta den med ett spets-projekt för en kollektiv garanti. I praktiken innebär detta att ungdomsgarantin blir av med hela 96 procent av sin finansiering. På denna punkt, som i så många andra frågor, bildar spetsprojektet en dimridå för att dölja det faktum att man av rent ideologiska skäl vill köra ned ett fungerande sys-tem och i stället erbjuda blott smulor. För detta spetsprojekt har regeringen reserverat 10 miljoner euro för hela valperioden och 3,5 miljoner för 2016.
Rinnes sysselsättningsmodell
Arbetslösheten kostar landet drygt 6 miljarder euro varje år. Största delen av den här summan går åt till passiva arbetslöshetsförmåner. Endast cirka 10 procent av pengarna för sysselsättning och utbildning av människor som står utan jobb. Andelen måste höjas avsevärt. Vi måste poängtera att det främsta målet med arbetslöshetsskyddet är att snabbt få ut arbetslösa i arbetslivet, vilket också måste utgöra utgångspunkten för förmånerna.
Det främsta problemet med den finska arbetsmarknaden är att arbetslöshetsperioderna blir läng-re. Ju längre arbetslösheten pågår, desto svårare är det att komma tillbaka till arbetsmarknaden.
Det höjer den strukturella arbetslösheten, vilket hotar den framtida ekonomiska tillväxten. Därför måste vi nu göra allt vi kan för att de arbetslösa ska få jobb.
Nedskärningarna i arbetslöshetsskyddet fungerar inte i det här läget, eftersom de inte genererar nya jobb. I stället för nedskärningar behöver vi en strukturell reform som leder till att arbetslösa blir sysselsatta snabbare och därigenom också till avsevärda inbesparingar.
I den modell som föreslagits av socialdemokraternas ordförande Antti Rinne har alla arbetslösa efter sex månader av arbetslöshet rätt att använda en sysselsättningscheck för sin försörjning vid arbetslöshet. Sysselsättningschecken ska ha samma värde som grunddagpenningen, dvs. 700 euro per månad och den ska ges ut för högst 300 dagar. När arbetslösa söker jobb kan de uppge att ar-betsgivaren får en sysselsättningscheck, om den inte har sagt upp eller permitterat anställda och inte har en gällande skyldighet enligt arbetsavtalslagen att återanställa dem. Sysselsättnings-checken ska finansieras direkt via utkomstskyddet för arbetslösa. Därmed försvinner dröjsmålen i utbetalningen av lönesubvention.
Enligt beräkningar gjorda av riksdagens utredningstjänst skulle sysselsättningen av 15 000 per-soner med hjälp av sysselsättningschecken balansera de offentliga finanserna med 140—250 mil-joner euro. Ju fler av de sysselsatta som har varit långtidsarbetslösa och fått arbetsmarknadsstöd, desto större är nyttan för de offentliga finanserna.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 39
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att införa Rinnes sysselsätt-ningsmodell.
Kommunbaserad sysselsättningsmodell
Ansvaret för sysselsättningstjänsterna för långtidsarbetslösa och de resurser detta kräver överförs till alla delar till kommunerna, varvid den modell som redan länge funnits i Danmark tillämpas.
Kommunerna har de senaste åren fått ett större ansvar för finansieringen av förmånerna till lång-tidsarbetslösa. Kommunernas andel av kostnaderna för arbetsmarknadsstödet har ökat explo-sionsartat och torde i år tiga till över 400 miljoner euro. Kommunernas skyldigheter ökar, men be-fogenheterna och resurserna för att klara av långtidsarbetslösheten saknas. Det behövs absolut en reform på området.
Tjänsterna för långtidsarbetslösa blir effektiva endast om ansvar helt och fullt överförs till kom-munerna. Därigenom säkerställs kopplingen till kommunens övriga tjänster och till dess närings-politik. Dessutom har kommunerna ofta den bästa kunskapen om den lokala arbetsmarknaden.
Utvidgat kommunalt ansvar har tidigare prövats i ett kommunförsök för ökad sysselsättning (2012—2015). I slutrapporten för den uppföljande undersökningen om försöket (ANM:s publi-kationer 47/2015) konstateras att resultaten från de medverkande kommunernas skötsel av sys-selsättningen är bättre än i motsvarande andra kommuner. Nu är det dags att utnyttja de goda er-farenheterna överallt. Finlands tio största städer har redan meddelat att de är beredda att införa den nya modellen.
Socialdemokraternas strukturreform handlar om att överföra de nuvarande resurserna och befo-genheterna. Det kommunala ansvaret ger ett helt nytt grepp om den kompletterande arbetsmark-naden, arbetsförmedlingen, samarbetet med företagen och den aktiva sociala tryggheten.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 40
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att införa en kommunbase-rad sysselsättningsmodell.
Bekämpningen av den svarta ekonomin måste effektiveras
Ekonomisk brottslighet och svart ekonomi förorsakar Finland uppskattningsvis sex miljarders förlust i skatter och avgifter varje år. Det försvagar välfärdsstatens finansieringsbas och skadar en sund företagsverksamhet. Möjligheterna att begå ekonomiska brott och hotbilderna förändras ständigt när den nationella och internationella omvärlden förändras.
Kampen mot svart ekonomi har avancerat under senare år på vårt initiativ och under partiets led-ning. Det är viktigt att förebygga skattefusk, höja risken att åka fast och försnabba myndigheter-nas möjligheter att ingripa vid misstanke om brott. Allvarligare följder och effektivt beslagtagan-de av vinning av brott ökar programmets genomslag.
Målet bör vara att Finland ligger i framkanten i bekämpningen av svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Exempelvis genom utvidgat förfarande med skattenummer och förbättringar i
bestäl-laransvarslagens genomslag kan vi konkret bekämpa svart ekonomi och skattesmitning. Dessut-om kan lagändringar ytterligare öka företagens ansvar för att bekämpa svart ekonDessut-omi.
I vår skuggbudget ökar vi resurserna för bekämpning av den svarta ekonomin med 20 miljoner euro. Den beräknade skattevinsten är 200 miljoner euro. Dessutom föreslår vid 23 program för bekämpning av den svarta ekonomin.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 41
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att effektivisera bekämp-ningen av svart ekonomi.
01. Förvaltning
01. Arbets- och näringsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Ekonomisk brottslighet och svart ekonomi förorsakar Finland uppskattningsvis sex miljarders förlust i skatter och avgifter varje år. Det försvagar välfärdsstatens finansieringsbas och skadar en sund företagsverksamhet. Målet bör vara att Finland ligger i framkanten i bekämpningen av svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Bekämpningen av den svarta ekonomin är ett långsiktigt ar-bete, varför de insatser som i form av ett spetsprojekt genomfördes förra valperioden bör få fort-sätta och tilldelas behövliga anslag.
Vi föreslår
att moment 32.01.01 ökas med 1 500 000 euro för bekämpning av svart ekonomi och eko-nomisk brottslighet.
02. Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Socialdemokraterna föreslår i sin alternativbudget ett företagarpaket som förbättrar verksamhets-betingelserna och förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning i företag av olika storlek. Mik-roföretagen förtjänar stöd och rådgivning i fråga om sysselsättning. Byråkratin hämmar i många fall ensamföretagarna. I vår digitala tid måste vi hitta rutiner som tillåter att arbetsgivaren uppger arbetstagarens bruttolön i endast en anmälan, varvid betalningsapplikationen sköter om att de lag-stadgade utgifterna betalas i tid via nätbanken.
Vi föreslår
att moment 32.01.02 ökas med 2 000 000 euro för stöd till personlig sysselsättningsrådgiv-ning för ensamföretagare.
En allt större del av handeln gäller tjänster. I anslutning socialdemokraternas företagarpaket sik-tar utvecklingen av affärsverksamhet inom service till internationell konkurrenskraft, ökat
föräd-lingsvärde och ökad produktivitet. Vi måste hjälpa serviceföretag växa sig större och öka sin af-färsverksamhet med hjälp av digitala plattformar. Myndigheterna bör åläggas att inte bara produ-cera öppen data utan också att bidra till att den kan utnyttjas i affärsverksamhet. Alla program som behövs i företagsverksamheten – interkompatibla verktyg för reskontra, kassa, fakturering, lagerhantering, uppföljning och statistik – bör offentliggöras via molntjänster. Det är samhällets uppgift att uppmuntra till en aktiv användning av den gemensamma programplattformen.
Vi föreslår
att moment 32.01.02 ökas med 10 000 000 euro för att utveckla nya modeller för affärs-verksamhet inom servicesektorn.
20. (32.20 och 32.60, delvis) Närings- och innovationspolitik
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)
Det föreslås drastiska nedskärningar i anslagen till Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer. Följaktligen är det stor risk att vår innovationsverksamhet och höga kompetens går förlorade. Det kommer att ta längre tid att få ut nya produkter på marknaden och vissa fall hindras marknadsintroduktion.
Tekes har varit med och finansierat två tredjedelar av de allmänt kända finländska innovationer-na. I ljuset av de senaste årens framgångar genererar återinförda fullmakter tiotals patent och pa-tentansökningar 2016 och det uppstår omsättning och export för hundratals miljoner euro. Tekes har varit särskilt oersättlig för nystartade företag, men också större bolag har haft nytta av centra-lens finansierings- och partnerskapsmodeller i sin produktutveckling.
I stället för nedskärningar behöver innovationsverksamheten finansiering som garanterar att spetskompetensen utvecklas och nya innovationer uppstår.
Vi föreslår
att moment 32.20.40 ökas med 70 000 000 euro för Tekes verksamhet och att följande ut-talande godkänns:
Reservationens förslag till uttalande 42
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att upprätthålla och på lång sikt trygga innovationssystemet och åtgärder som tryggar toppkompetens och möjligheten för högteknologiska företag att få hjälp för att skapa framgång.
41. Statsunderstöd för Finpros verksamhet (reservationsanslag 3 år)
Turisminkomsten som kan jämföras med export uppgår nu till 4,4 miljarder euro. Den har för-dubblats under 2000-talet. Genom effektiva åtgärder kunde den ytterligare fördubblas inom ett decennium. I vårt företagarpaket främjas turismen, för sektorn är viktig för sysselsättningen och
om den växer innebär det tiotusentals nya arbetstillfällen. Programmet Matkailun tiekartta som arbets- och näringsministereriet tog fram i fjol vore ett bra redan existerande handlingsprogram.
Finansieringen av det nya programmet Visit Finland är blygsam — det fungerar utomlands med stöd av beskickningsnätverket. Det behövs snabba åtgärder särskilt på grund av att en tredjedel av turisminkomsterna kommer från ryska besökare vars antal minskar starkt. Finland måste vara synligt särskilt i Asien.
Vi föreslår
att moment 32.20.41 ökas med 5 000 000 euro för att främja turism till Finland.
43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag)
Internationell framgång kräver en ny handlingsmodell för exporten, ett lokomotivnätverk. Loko-motivet för Socialdemokraternas företagspaket är ett stort huvudansvarigt bolag och för sammställandet av konsortiet ansvarar en assisterande grupp av sakkunniga under Team Finlands an-svar och i TEM:s styrning. Arbetet bör utnyttja också erfarenheter från Koncentrationer av stra-tegisk spetskompetens (SHOK) i gemensamma projekt för olika stora företag och högskolor som fokuserar på utvalda fokusområden (exempelvis cleantech, bioekonomi, arktisk kompetens, häl-soteknik, utbildning).
Vi föreslår
att moment 32.20.43 ökas med 17 000 000 euro för att genomföra en ny handlingsmodell för export.
82. Lån för Finnvera Abp:s upplåning (förslagsanslag)
Stora finländska företag har ersatt en betydande del av bankskulden med bankcertifikat och masskuldebrev. För små och medelstora företag har detta varit omöjligt. Finansministeriet måste påskynda lagstiftningen som länge varit under beredning och som i Norge har varit i kraft redan länge. Där sätts masskulder för företag i rörelse upp till 15 gånger mer än i Finland. I Europa in-samlades i fjol crowdfunding för små företag och nystartade företag för upp till tre miljarder eu-ro. I Finland har man förhållit sig njuggt till enkel och snabb massfinansiering som fungerar på webben. I företagarpaketet föreslår vi att det offentliga starkt bör gynna frivillig, direkt finansie-ring för innovationer och sociala företag.
Vi föreslår
att moment 32.20.82 ökas med 10 000 000 euro för att ta i bruk Finnveras nya juniorlån.
30. (32.30, delvis) Sysselsättnings- och företagssamhetspolitik
01. Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)