Utskottet välkomnar regeringens spetsprojekt för att stärka konstens och kulturens tillgänglighet.
Syftet med projektet är att ge barn och unga jämlikare möjligheter till konst och kultur. Också principen att en procent av budgeten för betydande offentliga projekt ska reserveras för konst ut-vidgas till andra än de visuella konstarterna och kulturen i allmänhet. För åren 2016—2018 har sammanlagt 10 miljoner euro reserverats, varav andelen för 2016 är 2,6 miljoner euro.
I övrigt minskar resurserna för konst och kultur. Inbesparingarna är totalt 13,0 miljoner euro jäm-fört med innevarande år. Konsten och kulturen föreslås nästa år få 458 miljoner euro, varav de all-männa budgetmedlens andel är 225 miljoner euro och tippningsvinstmedlens andel 233 miljoner euro. Anslagsnivån sänks till följd av att den föregående regeringens nedskärningar för museer, teatrar och orkestrar verkställs och genom frysning av indexhöjningarna i enlighet med regerings-programmet.
Också anslagsläget för förvaltningsområdets ämbetsverk är stramt. Bland andra Centret för konstfrämjande, Museiverket och Nationella audiovisuella institutet har redan minskat sina om-kostnader och personalvolym, men sparbesluten kräver ytterligare nedskärningar. Museiverket har redan meddelat att samarbetsförhandlingar kommer att inledas.
Ämbetsverken förutsätts se över sina verksamhetsmetoder och höja produktiviteten. Vid sidan av dessa åtgärder menar utskottet att ämbetsverkens kärnuppgifter och hur de ska skötas på det mest ändamålsenliga sättet bör ses över.
Incitamentsystem för den audiovisuella branschen
Många länder har varierande produktionsincitament för filmbranschen. De syftar till att locka ut-ländska och inhemska filmproduktioner och andra produktioner till landet. Finland har inga lik-nande system, vilket leder till att internationella produktioner och i ökande grad också inhemska produkter söker sig till länder som erbjuder incitament.
Produktionsincitamenten betyder i praktiken att produktionsbolagen i efterskott beviljas återbä-ring på inköpta varor och tjänster om de kan uppvisa verifikat på inköpen. Enligt uppgift till ut-skottet har incitament gett goda resultat. I till exempel Frankriken ledde incitament på 40 miljo-ner euro under perioden 2009—2013 till 72 utländska produktiomiljo-ner, 365 miljomiljo-ner euro i investe-ringar och 11 500 arbetstillfällen. Filmerna påverkade också klart den allmänna bilden av landet och intäkterna från turistströmmarna. Enligt uppgift fattade cirka 40 miljoner turister 2012 sitt be-slut om resmål utifrån vilket land en viss film var inspelad i. Incitament utnyttjas runtom i värl-den, till exempel i Island, Kanada och Nya Zeeland. I Europa har 17 länder olika produktionsin-citament, och nästa år kommer också Norge och Estland att ta i bruk egna system.
Enligt preliminära beräkningar skulle den totala nyttan i Finland uppgå till 140 miljoner euro, om staten satsar 13,3 miljoner euro.
Utskottet hänvisar till sitt betänkande om budgeten för i år (FiUB 37/2014 rd) där det framhöll att det vore skäl att granska vilket utfall produktionsincitament kan få. Också kulturutskottet talade i sitt utlåtande om nästa års budget (KuUU 3/2015 rd) för en snabb utredning av de lagstiftnings-mässiga och finansiella förutsättningarna för ett incitamentsystem för den audiovisuella bran-schen.
Utskottet ser det som viktigt att regeringen utreder om och hur det vore möjligt att införa ett in-citamentsystem som främjar genomförandet av inhemska och utländska film- och andra produk-tioner i Finland. Om regeringen stannar för ett tidsbundet försök måste det vara så långvarigt att effekterna av incitamentet verkligen klargörs.
Utskottet föreslår att följande uttalande godkänns:
Utskottets förslag till uttalande 2
Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt utreder behovet av och de lagstiftnings-mässiga och ekonomiska förutsättningarna för att ta fram ett konkurrenskraftigt system för produktionsincitament för AV-branschen i syfte att främja att betydande inhemska och ut-ländska filmproduktioner och andra produktioner genomförs i Finland..
04. Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Utskottet ökar momentet med 100 000 euro.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 20 750 000 euro.
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd)
31. Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag) Anslaget under momentet minskar från innevarande års 38,4 miljoner euro till 35,8 miljoner eu-ro. Anslagsminskningen är i genomsnitt 6,4 procent, men slår mycket olika mot olika aktörer. En
del av de mindre aktörerna förlorar upp till 20 procent av sitt stöd. För teaterbranschen betyder nedskärningarna ökad arbetslöshet, eftersom det inte finns ersättande arbetstillfällen i någon nämnvärd grad. Teatrarna får inte heller längre projektfinansiering som kunde förbättra syssel-sättningsläget.
Utskottet hänvisar till det som sägs under moment 29.80.52 och ökar anslaget under momentet med 50 000 euro.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas 35 819 000 euro.
(Stycke 2 och 3 som i RP 30/2015 rd)
41. Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år)
Anslaget under momentet uppgår till 20,2 miljoner euro, som får användas för att ordna kompen-sation för privatkopiering enligt upphovsrättslagen (11 miljoner euro) och till betalning av ersätt-ning till upphovsmän för utlåersätt-ning av skyddade verk och för kostnaderna för att ordna ersättersätt-ning (9,2 miljoner euro). Avsikten är att 8 375 000 euro ska användas till utlåningsersättningar, vilket är 150 000 euro mer än i år. Dessutom har mervärdesskatten i anslutning till utlåningsersättning-arna inkluderats under momentet (838 000 euro).
Riksdagen har i ett flertal sammanhang ansett att utlåningsersättningarna ska höjas och så små-ningom läggas på samma nivå som i de övriga nordiska länderna. Det skulle betyda en höjning av anslaget till 14,2 miljoner euro, vilket föreslogs våren 2014 av en parlamentarisk arbetsgrupp med representanter från samtliga riksdagspartier.
Utskottet menar att i den mån de offentliga finanserna tillåter det är en höjning av utlåningsersätt-ningarna ytterst viktig, eftersom det nuvarande anslaget ger upphovsmannen en ersättning på en-dast cirka 16 cent för varje utlåning.
Enligt uppgift bereder undervisnings- och kulturministeriet en ändring av upphovsrättslagen (404/1961). Där ingår bland annat ett förslag om att utvidga utlåningsersättningen så att ersätt-ningsrätten ska omfatta också utlåning vid universitetsbibliotek och yrkeshögskolebibliotek som betjänar forskningen och undervisningen. Något beslut om när reformen ska träda i kraft har ännu inte fattats och utvidgningen av ersättningsrätten har inte beaktats i budgetförslaget för 2016.
Utskottet välkomnar att också forsknings- och undervisningsbiblioteken kommer att omfattas av ersättningssystemet, men enligt inkommen utredning kommer systemet då att gälla cirka 17 mil-joner nya lånehändelser. Utskottet ser det som viktigt att utvidgningen av rätten till utlåningser-sättning inte leder till minskade utlåningserutlåningser-sättningar för de upphovsrättsinnehavare som redan får ersättning.
Utlåningsersättningarna betalades tidigare ur moment 29.01.22, medan den anknytande mervär-desskatten betalades ur ett separat momsmoment (29.01.29). Nu betalas momsen ur samma mo-ment (29.80.41) som den egentliga utlåningsersättningen, varför anslaget höjts med ett belopp
som motsvarar momsen (838 000 euro); motsvarande belopp har dragits av från momsmomentet 29.01.29.
Någon särskild hänsyn har däremot inte tagits till momsutgifterna för ersättningar som anknyter till kompensationen för privatkopiering enligt upphovsrättslagen, utan de momsutgifterna mins-kar det tillgängliga anslaget för ersättningar.
Utskottet ser det som viktigt att frågan utreds och att anslagsbehovet under momentet vid behov omprövas.
Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för betalning av ersättning till upphovsmän för utlå-ning av skyddade verk och för kostnaderna för att ordna ersättutlå-ning.
Utskottet föreslår att följande uttalande godkänns:
Utskottets förslag till uttalande 3
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att höja utlåningsersättningarna till upphovsmän till skyddade verk till de övriga nordiska ländernas nivå till 100-årsjubileet av Finlands självständighet 2017 och att regeringen beaktar behovet av anslag i den plan för de offentliga finanserna som ska utarbetas våren 2016. Också utlåning på undervisnings-och forskningsbibliotek bör omfattas av ersättningssystemet.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas 20 313 000 euro.
Anslaget får användas:
(Punkt 1 som i RP 30/2015 rd)
2) till ett belopp av högst 9 313 000 euro till betalning av ersättning till upphovsmän för utlåning av skyddade verk och för kostnaderna för att ordna ersättning.
50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)
Utskottet ökar momentet med 150 000 euro, varav 50 000 euro anvisas för Förbundet för mänsk-liga rättigheter rf:s verksamhet och 100 000 euro för Suomalaisuuden liitto ry:s verksamhet.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas 4 521 000 euro.
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd)
52. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag)
Utskottet ökar momentet med 50 000 euro för Läscentrums verksamhet. Läscentrum har en vik-tig roll i främjandet av läsning och läskunnighet och ordnar bland annat författarframträdanden i
skolor. Läscentrum är också involverat i ett omfattande litteratur- och läsprojekt för barn och unga som kommer att genomföras 2017, då 100-årsjubileet för Finlands självständighet firas.
Utskottet minskar anslagen under momentet för statsandelar till teatrar och orkestrar med 50 000 euro; motsvarande summa har tillfogats moment 29.80.31.
Momentets slutsumma förändras inte till följd av detta.