RESERVATION 2 gröna
40. Pensioner
tjänsterna ska vara gratis eller bara en liten avgift tas ut när avgiftstaket är nått. På så sätt kan det undvikas att de allra fattigaste drabbas av alltför stor avgiftsbörda.
Det rådande läget, som oskäligt förvärras genom regeringens inbesparingar och nedskärningar, försätter låginkomsttagare och dem som i hög grad behöver social- och hälsovårdstjänster i en ojämlik ställning. Det finns risk för att människor försummar sin hälsa i brist på pengar, vilket för-värrar deras situation och senare leder såväl till ökande vårdkostnader som till mänskliga kostna-der.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 13
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att införa ett sammanhållet utgift-stak för alla social- och hälsovårdsutgifter.
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att bostadsbidraget för pensionsta-gare 2016 ska följa ökningen av boendekostnaderna.
Enligt regeringsprogrammet ska kostersättningen för celiakier slopas vid ingången av 2016.
Celiaki är inte en allergi utan en obotlig autoimmun sjukdom där ett protein, gluten, i vete, korn och råg ger en inflammation i tunntarmens slemhinnor och skadar tarmluddet. Celiaki måste lik-ställas med andra autoimmuna sjukdomar som till exempel reumatism, multipel skleros, diabetes typ 1 och Crohns sjukdom. De nämnda autoimmuna sjukdomarna omfattas av Folkpensionsan-staltens specialersättning. Så är dock inte fallet för celiaki.
Det finns inte någon läkemedelsbehandling för celiaki. Den enda behandlingsformen som läka-ren kan ordinera är minutiös glutenfri kost. Om celiakiern följer dieten är han eller hon symptom-fri och fullt arbets- och funktionsduglig. Sjukdomen framskrider då inte heller. Celiaki är ingen självförvållad sjukdom och den kan inte heller förebyggas.
En glutenfri kost ger celiakiern extra kostnader till ett belopp av 68 euro i månaden. Kostersätt-ningen är för närvarande 23,60 euro per månad. ErsättKostersätt-ningen täcker endast en del (till 34,7 pro-cent) av kostnaderna för den glutenfria kosten, och större delen av kostnaderna får alltså celia-kiern själv stå för.
Om kostersättningen slopas har många celiakier inte längre råd att följa en glutenfri diet. Också behandlingsmotivationen kan äventyras. Hälso- och sjukvårdskostnaderna minskar inte – tvärt-om ökar de. Undersökningarna och diagnostiseringen av celiaki sker på samma sätt stvärt-om tidigare.
Kostersättningen förändrar inte diagnostiseringspraxisen. Att slopa kostersättningen ökar sjuklig-heten bland celiakier, leder till fler läkarbesök, ökat behov av undersökningar och läkemedel och ger ökad sjukfrånvaro. Belastningen på hälso- och sjukvården ökar, vilket ger högre kostnader.
Risken för följdsjukdomar som osteoporos, barnlöshet och tarmcancer ökar. Följdsjukdomarna ger avsevärda tilläggskostnader för social- och hälsovården.
Regeringen har i sitt program utsett främjandet av hälsa och välfärd och minskad ojämlikhet till ett spetsprojekt (avsnittet "Välfärd och hälsa"). Regeringens beslut om slopad kostersättning stri-der fullständigt mot målen att främja hälsa och välfärd och minska ojämlikheten.
Reservationens förslag till uttalande 15
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att återinföra kostersättningen.
60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast an-slag)
Hög kompetens är en av de hörnstenar som Finlands framgångar har byggt på. Också vår framti-da välfärd bygger på utbildning, kompetens och innovationer som uppstår genom ny kunskap.
Forskningen och vetenskapen är värdefulla i sig. Ett förutsägbart samhälleligt stöd för forskning-en är viktigt inte bara i ekonomisk mforskning-ening utan också på ett mforskning-entalt plan.
Finlands befolkning åldras och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar blir allt vanligare. De skad-or detta kan ge motverkas dock på lång sikt genom fskad-orskningen i hälsofrämjande och förebyggan-de av sjukdomar. Den forskning som bedrivs för att ta fram jämlika hälso- och sjukvårdstjänster för alla hjälper varje finländare. Genom att stärka och bygga ut kompetensen och specialisering-en hos universitetssjukhusspecialisering-ens personal kan vi svara på de kommande utmaningarna redan innan de blir aktuella.
Forskningen kräver yrkesskicklighet, men det är en lång process att bygga upp den. Forskar häm-mas redan i dag av den snåriga finansieringsdjungeln och den föreslagna nedskärningen försäm-rar ytterligare deras situation.
På grund av nedskärningen äventyras tidigare insamlad forskningsdata och utnyttjandet av den.
Nedskärningen försvagar också resultaten av och genomslagskraften för redan utfört arbete. Vill Finland längre fram i tiden satsa på forskningen kräver det extra stora resurser att sätta igång verk-samheten på nytt. Det är av yttersta vikt att också hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå tillförsäkras tillräckliga resurser i statsbudgeten.
Vi föreslår
att moment 33.60.32 ökas med 5 000 000 euro till hälso- och sjukvårdsenheter för forsk-ning på universitetsnivå.
33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkar-utbildning (förslagsanslag)
Regeringen föreslår besparingar på sex miljoner euro i ersättningen för läkar- och tandläkarut-bildning. Anslaget har använts till att stödja samkommuner som är huvudmän för universitets-sjukhus, Birkalands sjukvårdsdistrikt, Norra Savolax sjukvårdsdistrikt och andra verksamhetsen-heter inom hälso- och sjukvården. Stödet har använts som ersättning för utgifter som dessa aktö-rer har för grundutbildning och specialiseringsutbildning av läkare och tandläkare.
Utbildningen av läkare och tandläkare måste nödvändigtvis innefatta deltagande i riktiga vård-kontakter tillsammans med landets bästa experter. Det gäller också när de ska bli skickligare i sitt yrke. Samtidigt sörjer man för en högkvalitativ och högklassig kompetens inom den mest krävan-de specialiserakrävan-de sjukvårkrävan-den genom att universiteten och sjukhusen driver ett nära samarbete.
Därför är det nödvändigt att se till att universitetscentralsjukhusen och andra hälso- och sjukvård-senheter som deltar som deltar i universitetsutbildningen har förutsättningar att ordna utbildning.
En högklassig hälso- och sjukvård kräver högspecialiserade läkare. Redan i dagens läge råder det brist på specialistläkare inom alla specialområden. Utbildningsersättningen utgör ett stöd för både grundutbildningen och specialiseringsutbildningen. Vi har inte råd att göra nedskärningar i nå-gondera.
Något som gör förslaget ännu mer problematiskt är att det skärper stödvillkoren permanent. Det betyder att ersättningen för läkar- och tandläkarutbildning kommer att försämras också under de kommande åren. Regeringen försämrar också möjligheterna för hälso- och sjukvårdsenheter har
bedriva forskning på universitetsnivå när den även minskar det anslaget med fem miljoner. Det är obegripligt att regeringen vill försämra kompetensen inom den finländska hälso- och sjukvården och i mindre utsträckning basera sjukvårdspraxis på forskningsresultat.
Vi föreslår
att moment 33.60.33 ökas med 6 000 000 euro för statlig ersättning till hälso- och sjuk-vårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning.
70. (33.70, delvis) Främjande av hälsa och funktionsförmåga 20. Anskaffning av vaccin (reservationsanslag 3 år)
Regeringen föreslår att anslaget för anskaffning av vaccin sänks med fem miljoner euro jämfört med vad som planerades. Man skär ned en femtedel av det ursprungliga förslaget, så det rör sig om en betydande försämring. Nedskärningens effekt förstärks av att 2015 års anslag bara var hälf-ten av det tidigare. Det var meningen att man skulle återgå till den tidigare nivån 2016, men nu permanentar man delvis besparingen.
En hög vaccintäckning är nödvändig om man vill förebygga smittsamma sjukdomar och lyckas hålla tidigare utrotade sjukdomar borta från Finland. Täckningen är hög i Finland, men samtidigt har folk de senaste åren blivit mer skeptiska till vaccin enligt statistik från Institutet för hälsa och välfärd. Det är alarmerande.
Flyktingkrisen och det klart ökande antalet asylsökande ökar risken för att smittsamma sjukdo-mar ska spridas och för att hit kommer människor som saknar täckande vaccinering. Det är ytterst oansvarigt att göra nedskärningar i anskaffningen av vaccin i ett sådant läge. Nu måste man i stäl-let satsa på att öka medvetensheten om vaccinationer och på att systematisk vaccinera alla som behöver det.
Vi föreslår
att moment 33.70.20 ökas med 5 000 000 euro för anskaffning av vaccin.
Huvudtitel 35
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 01. Miljöförvaltningens omkostnader
65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år)
Människans och miljöns välmående går hand i hand. Därför går det inte att nog understryka vik-ten av naturskydd och miljöpolitik. Den kompevik-tens och expertis som naturskydds- och miljöor-ganisationer besitter är en oersättlig resurs som det lönar sig att stödja och använda sig av också i framtiden. Understödet till organisationer är ett sätt att för liten penning få till stånd mycket när
frågan är i sakkunniga händer. Understödet till naturskydds- och miljöorganisationer har använts bland annat till miljöfostran.
Det civila samhället har på detta sätt kompletterat och delvis också trätt in i stället för det allmän-na. Vi bör garantera förutsättningarna detta viktiga arbete också i fortsättningen.
Vi föreslår
att moment 35.01.65 ökas med 266 000 euro för miljö- och naturorganisationer.
10. Miljö- och naturvård
52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år) Reservationens förslag till uttalande 16
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att i stället för en inrätta två nya na-tionalparker i Finland med anledning av vår 100-åriga självständighet.
63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) I 2016 års budgetproposition (28.9.2015) föreslår regeringen att utgifterna för förvärv av och er-sättning för naturskyddsområden ska minskas med 20 miljoner euro, från 38 till 18 miljoner euro.
En sådan nedskärning förstör en stor del av betingelserna för handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (Metso), som bygger på frivillighet och stöds av både mar-kägarna och miljöorganisationerna. Regeringen säger att programgenomförandet fortsätter. Det är ändå oklart hur väl detta kommer att lyckas med mindre än hälften av det tidigare anslaget.
Dessutom förhindras genomförandet av det kompletterande programmet för skydd av myrar.
Regeringen äventyrar skogarnas mångfald när den skär stort i anslagen för anskaffning av natur-skyddsområden och samtidigt främjar avverkning i sina spetsprojekt. Finland har åtagit sig att följa FN-konventionen om biologisk mångfald och EU:s strategi för biologisk mångfald, och en-ligt den ska mångfalden inte längre minska från och med år 2020. Metso och myrskyddsprogram-met har hört till de viktigaste inslagen när det gäller att hålla dessa åtaganden.
Vi föreslår
att moment 35.10.63 ökas med 20 000 000 euro för förvärv av naturskyddsområden.
20. Samhällen, byggande och boende
55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)
Vartannat höghus i Finland saknar hiss, och dessa byggnader finns huvudsakligen i stadsdelar uppförda på 1960–1980-talen. Omkring 60 000 finländare bor i hus som saknar hiss och av dem
har 100 000 redan fyllt 65 år. Enligt uppskattningar kan en äldre person bo kvar 6–8 år längre i sitt eget hem om huset har hiss. Det är också både klokt och lönande för hela Finland att folk kan bo kvar hemma. Både personer med funktionshinder och barnfamiljer får en lättare vardag om huset har hiss.
Dessutom är hus med hiss säkrare än hisslösa hus, eftersom hissen väldigt sällan är orsak till en olycka, medan att falla och ramla i trappuppgångar kommer på plats tre i olycksstatistiken. Det sker omkring 5 000 olycksfall i trappuppgångar årligen, och av dessa leder flera tiotal till döden.
Avsaknaden av hiss inverkar negativt på människors sociala liv och därmed också direkt på livs-kvaliteten.
Vi föreslår
att moment 35.20.55 ökas med 2 800 000 euro till hissbidrag.
INKOMSTPOSTER Avdelning 11
SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR 01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster
Höjning av grundavdraget i den kommunala inkomstbeskattningen
För närvarande är maximibeloppet för grundavdraget i kommunalbeskattningen 2 970 euro och nästa år ska det justeras till 3 020 euro. Avdraget görs efter andra avdrag och gäller utöver lönein-komster också förmåner och pensioner.
Regeringen kommer att höja arbetsinkomstavdraget, vilket ger låg- och medelinkomsttagare mer inkomster, men ändrar grundavdraget praktiskt taget inte alls.
Högre grundavdrag skulle ge större nettoinkomster också för andra än löntagare, det vill säga också för pensionärer och bidragstagare. En ordentlig höjning av avdraget skulle minska både fat-tigdomen och inkomstklyftorna.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 17
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att höga grundavdraget i kommu-nalbeskattningen för att pensionärer med låga inkomster, bidragstagare och löntagare ska få ut mer i nettoinkomster.
Strängare skatt på utdelning till icke-noterade företag
I dag beskattas utdelning från icke-noterade företag ganska lindrigt upp till en viss gräns. Grän-sen går vid 150 000 euro om gränGrän-sen för avkastningsgraden (8 %) tillåter det.
Vår nuvarande beskattning av utdelning gör att resurser tas bort från materiella och immateriella reella investeringar med relevans för företagens operativa verksamhet och i stället används på värdepapper och investeringstillgångar som inte utsätts för förslitning. Den lindriga beskattning-en på utdelning medverkar också till att öka inkomstklyftorna. Med strängare beskattning av ut-delning från icke-noterade företag blir det dessutom olönsammare att omvandla förvärvsinkom-ster i utdelningsinkomförvärvsinkom-ster.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 18
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att minska inkomstklyftorna genom att strama åt skattelättnaderna på utdelning från icke-noterade företag.
Strängare solidaritetsskatt
Solidaritetsskatt är en skatt som är en procentenhet strängare än i skattetabellerna och den gäller i dag den högsta skatteklassen, det vill säga de som tjänar mer än 91 100 euro om året.
Regeringen föreslår att solidaritetsskatt ska betalas redan med en årsinkomst på 72 300 euro, vil-ket är motiverat.
Vi föreslår att utöver sänkningen av den nedre gränsen ska solidaritetsskatten för den högsta in-komstklassen (förvärvsinkomst över 91 100 euro per år) höjas med en procentenhet.
Regeringen har uttryckt önskemål om att höginkomsttagarna frivilligt är med och anpassar eko-nomin genom att donera en del av sina inkomster exempelvis till välgörenhet. Solidaritet med samhället kan uttryckas mer effektivt och mer rättvist genom beskattning än genom frivillig väl-görenhet.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 19
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att hushållsavdraget ska ligga kvar på 2011 års nivå.
Strängare skatt på kapitalinkomst
För närvarande stiger skatten på kapitalinkomst ganska återhållsamt. Det finns ett steg i skatten:
För inkomster upp till 30 000 euro är skatten 30 procent och för större inkomster är den 34 pro-cent.
Vi anser att skatten måste få ett steg till som går vid exempelvis 60 000 euro.
Strängare skatt på stora kapitalinkomster medverkar till att minska inkomstklyftorna och gör be-skattningen rättvisare. Vi anser det viktigt att höginkomsttagarna är med och balanserar upp stats-finanserna via beskattningen.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 20
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att minska skillnaderna i skatt på förvärvsinkomster och kapitalinkomster och att den därför skärper skatten på stora kapita-linkomster.
Sänkningen av ränteavdraget på bostadslån
Regeringen höjer statens skatteintäkter genom att sänka ränteavdraget på bostadslån snabbare än planerat.
Enligt EU-kommissionens rapport om skattereformer är rätten att göra avdrag på bostadslån stor i Finland jämfört med fastighetsskatterna och det uppmuntrar till låntagning. Skattearbetsgruppen under understatssekreterare Hetemäki har också föreslagit att ränteavdraget slopas på sikt. Det skulle stödja målen att förtydliga beskattningen.
Rätten till ränteavdrag kunde med fördel avskaffas helt och hållet den här valperioden för att ba-lansera upp statsfinanserna och förtydliga beskattningen. På grund av de låga räntorna vore tid-punkten optimal för en anpassning till ändringen.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 21
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att gradvis avskaffa ränteavdraget på bostadslån under den pågående valperioden.
Överkompensationen vid kilometerersättning måste avskaffas
Arbetsgivaren kan betala ut ersättning till en arbetstagare som reser till och från jobbet med egen bil. Ersättningen är skattefri och beloppet läggs årligen fast av Skatteförvaltningen. I år uppgår basbeloppet till 0,44 euro per kilometer.
Anställda måste få betalt för sina resor till jobbet, men den nuvarande ersättningsnivån är klart och tydligt förknippad med överkompensation. Med andra ord är ersättningarna högre än de verk-liga kostnaderna för att använda egen bil. Följaktligen innehåller kilometerersättningarna också skattefri inkomst, inte bara ersättning för utlägg.
Överkompensation uppstår av flera anledningar. För det första beaktas det i uträkningen av er-sättningar inte alls hur stor andel som är privata resor och de står för en stor del av antalet kilo-meter. För det andra ersätts inköp av egen bil också efter att de fasta kostnaderna i snitt har er-satts. För det tredje kan man med fog påstå att de fasta kostnaderna har satts ganska högt när ut-gångspunkten är medelpriset på sålda nybilar och det är nästan 30 000 euro.
Årligen betalas det ut något över en miljard euro i skattefria kilometerersättningar. Stat och kom-muner får in mer i skatt om överkompensationen avskaffas.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 22
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att avskaffa överkompensationen vid kilometerersättning.
Nedskärningarna i avdraget för arbetsresekostnader
Arbetstagare har rätt att göra avdrag i beskattningen på kostnader för resor som beror på arbetet.
Självrisken för resor mellan bostaden och arbetsplatsen är 750 euro om året och avdraget är högst 7 000 euro om året.
Avdraget minskar skatten och därmed också den beskattningsbara inkomsten. Nettoeffekten för inkomsterna till stat och kommuner var 630 miljoner euro 2013, säger miljöministeriet i en rap-port om skadliga stöd.
Avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats betalas enligt billigaste möjliga färdsätt, men i verkligheten handlar det om ett klart stöd till persontrafiken. Ungefär 80 procent av avdragen styrs till privatbilisterna. I motsats till den allmänna uppfattningen är privatbilismens andel av av-dragen särskilt stor i det stora tillväxtcentrumens kranskommuner.
Det nuvarande avdragssystemet leder till ökad trafik eftersom det är ett incitament till att flytta längre bort från arbetsplatsen. Det finns många orsaker till att markanvändningen splittras men avdraget är ett av dem. Avdraget kan därför betraktas som ett miljöskadligt stöd, även om det ock-så kan anses motiverat.
Målet på längre sikt måste vara att övergå till ett mindre byråkratiskt kilometerbaserat system som ligger i linje med klimatpolitiken. I ett sådant system ska grunden för avdraget vara avstån-det till arbetsplatsen oberoende av färdsättet. Avdragsbeloppet kunde också påverkas av om avstån-det finns kollektivtrafik på området eller inte. Då skulle avdraget vara större på landsbygden är i stä-der.
Inemot 800 000 personer berörs av avdragen och de har stor betydelse för mångas ekonomi. Av-dragsjusteringarna måste därför vara moderata och genomföras i faser.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 23
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att omstrukturera avdraget för resor mellan bostad och arbetsplats så att det är kilometerbaserat och oberoende av färdsätt och för att göra en moderat minskning av avdraget.
10. Övriga skatter 03. Bilskatt
Under innevarande regeringsperiod ska bilskatten lindras med 200 miljoner euro samtidigt som fordonsskatten skärps med 100 miljoner euro. Sammantaget lindras beskattningen av bilkörning-en under regeringsperiodbilkörning-en med ca 100 miljoner euro.
Bilskatten i Finland är jämförelsevis hög och det kan ses som en bidragande orsak till att vi har rätt hög ålder på vår bilpark. Mot den bakgrunden är det motiverat att förskjuta tyngdpunkten i be-skattningen från bilskatt som betalas när bilen köps till fordonsskatt som betalas årligen.
Men att lindra den totala beskattningen av bilkörning är inte motiverat i detta ekonomiska läge.
Skattelindringsmarginalen bör nu styras till lindring av beskattning av arbete och till att förbättra det ekonomiska läget för de som har de allra lägsta inkomsterna.
Därför föreslår vi att bilskatten ska lindras med 100 miljoner euro vilket gör helheten kostnads-neutral då fordonsskatten ska höjas lika mycket. Åtgärden kan förverkligas genom att återta de andelar om 50 miljoner euro som enligt den differentierade lindringen av bilskatten reserverats för åren 2018 och 2019.
Bilskatten som är bunden till utsläpp har starkt styrt folk till att skaffa bilar med lägre utsläpp och detta incitament bör ytterligare stärkas. Det skulle vara särskilt viktigt att med en snabb tidtabell öka antalet elbilar och andra bilar med nollutsläpp. En sporre i detta avseende skulle vara att ända fram till 2019 befria bilar med nollutsläpp från bilskatt. Det skulle påskynda utvecklingen av al-ternativa teknologier och öka förekomsten av el- och biogasbilar.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 24
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att för viss tid till slutet av 2019 be-fria bilar med nollutsläpp eller mycket låga utsläpp från bilskatt.
07. Fordonsskatt