RESERVATION 3 vänst
10. Beskattningen och Tullen
Det förutsätts också av ett ministeriet att det är öppet och rättvist i sin information. Den informa-tionsplan som anknöt till beredningen av förvaltningsregistret och som dök upp i offentligheten visar i stället att målet var att manipulera offentligheten och bemöta massmedierna ojämlikt.
Vi föreslår
att det i motiveringen till moment 28.01.01 uttalas:
Reservationens förslag till uttalande 9
Riksdagen förutsätter att finansministeriet öppet informerar om de centrala antagandena och beräkningsgrunderna bakom den ekonomiska politiken på så sätt att de kan bedömas av utomstående sakkunniga, och att ministeriet i sin informationsverksamhet bemöter massmedierna jämlikt utan att försöka vilseleda den offentliga debatten.
Vi föreslår
att moment 29.10.30 ökas med 30 250 000 euro och att 30 000 000 går till mindre under-visningsgrupper inom den grundläggande utbildningen och 250 000 till klubbverksamhet.
30. Vuxenutbildning
33. Kompetensprogrammet för unga vuxna (förslagsanslag)
Under den förra regeringsperioden byggde man upp en samhällsgaranti för unga för att motverka ungdomsarbetslöshet, ojämlikhet och marginalisering. Ungdomsgarantin måste genomföras långsiktigt, regionalt heltäckande och med en räckvidd som når ut till alla unga, också unga in-vandrare.
Det strama ekonomiska läget gör att ojämlikheten bland de unga ökar ytterligare. Ungdomsar-betslösheten stiger. I augusti i år var arUngdomsar-betslösheten, det vill säga andelen arbetslösa av arbetskraf-ten, bland unga i åldrarna 15–20 år 13,5 procent. Det är 2,3 procentenheter mer än ett år tidigare.
Med ungdomsgarantin har man trots allt lyckats hålla arbetslöshetsperioderna korta i de flesta fall.
Under den förra regeringsperioden genomfördes ett tidsbestämt kompetensprogram för unga vux-na som ett led i ungdomsgarantin. Det erbjöd unga vuxvux-na i åldrarvux-na 20—29 år med bara grund-skoleutbildning en extra chans att söka till examensinriktad yrkesutbildning. Antalet unga med bara grundskola ökade en aning från början av 2000-talet fram till att ungdomsgarantin infördes.
I kompetensprogrammet för unga vuxna har personer i åldrarna 20–29 år som bara har gått ut grundskolan möjligheter att avlägga yrkes- eller specialyrkesexamen alternativt yrkesinriktad grundexamen. De har avlagt yrkes- eller specialyrkesexamen som fristående examen. Förbere-dande utbildning för fristående examen har getts av läroanstalter och inom läroavtalsutbildning.
Kompetensprogrammet har uppnått de kvantitativa målen och därför bör det kunna fortsätta fullskaligt ett tag till. Annars riskerar allt fler ungdomar att bli utestängda från utbildning, arbets-liv och försörjningsmöjligheter.
Hänvisning: Andersson .fl. BM18/2015 rd.
Vi föreslår
att moment 29.30.33 ökas med 20 000 000 euro för att kompetensprogrammet för unga vuxna ska kunna fortsätta fullskaligt.
40. Högskoleundervisning och forskning
50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)
En majoritet av riksdagen har lagt propositionen om ett universitetsindex på is. Det anser vi vara fel.
Dessutom har regeringen föreslagt permanenta sparåtgärder enligt regeringsprogrammet omfat-tande 50 miljoner euro för 2016. Sparbetinget motiveras med förbättrad kostnadseffektivitet i högskolesystemet och forskningen och rationalisering i förvaltningen och högskoleutbudet. Vi anser att åtgärderna inte ger några kostnadsbesparingar. I stället får universiteten försämrade ar-betsvillkor och det i sin tur visar hur ogint inställd regeringen är till forskning och utbildning. Vi föreslår att sparåtgärden slopas.
Hänvisning: Andersson m.fl. BM 19/2015 rd.
Vi föreslår
att moment 29.40.50 ökas med 50 000 000 euro.
55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år)
En majoritet inom riksdagen har lagt propositionen om ett yrkeshögskoleindex på is för att kunna skära i anslagen. Det anser vi vara fel.
Dessutom föreslår regeringen permanenta sparåtgärder enligt regeringsprogrammet omfattande 25 miljoner euro för 2016. Sparåtgärden motiveras med förbättrad kostnadseffektivitet i högsko-lesystemet och forskningen och rationalisering i förvaltningen och högskoleutbudet. Vi anser att åtgärderna inte ger några kostnadsbesparingar. I stället får universiteten försämrade arbetsvillkor och det i sin tur visar hur ogint inställd regeringen är till forskning och utbildning. Vi föreslår att sparåtgärden slopas.
Hänvisning: Andersson m.fl. BM 20/2015 rd.
Vi föreslår
att moment 29.40.55 ökas med 25 000 000 euro.
80. 29.80 (29.80 och 29.01, delvis) Konst och kultur
Konst, vetenskap och kultur spelar en väsentlig roll för vårt psykiska välbefinnande. Alla befolk-ningsgrupper måste ha tryggad tillgång till olika former av kultur. Vi tycker det är viktigt att satsa på alla former av kultur. Och om det anses nödvändigt att sänka anslagen, ska det göras med ef-tertanke och med en tillräckligt lång anpassningsperiod. De föreslagna lägre anslagen betyder att människor sägs upp eftersom sparbesluten inte kan genomföras med hjälp av naturlig avgång.
Produktionsstöd till internationell film- och teveproduktion
Internationella film- och teveproduktioner använder stora belopp i produktionsländerna. Pengar går åt inom AV-området, men också till inkvartering, stödtjänster, restauranger m.m.
Producen-terna söker sig vanligen till länder som erbjuder möjligheter att delvis få tillbaka sina pengar via stödsystem av olika slag.
Favex uppger att exempelvis Tyskland via sina incitament har fått in 2,5 miljarder euro i inves-teringar och att intäktskvoten varit betydande. För varje beviljad euro har Tyskland nämligen fått 6 euro. På senare år har ett flertal länder lanserat och vidareutvecklat sina egna incitament för att locka till sig internationella produktioner. Finland saknar sådana produktionsincitament och vi får in bara en bråkdel av de närings-, export-, turist- och skatteinkomster som konkurrentländerna har lyckas få in. Om vi lyckas få internationella produktioner till Finland, stärker vi varumärket Fin-land och kan locka hit fler turister.
Finland måste satsa på incitament för att locka hit internationella film- och teveproduktioner. Vi kunde exempelvis medge 10–20 procent i återbäring för tjänster som köps och arbetskrafts som anlitas i Finland. Systemet skulle betala sig med en gång.
Hänvisning: Sarkkinen BM 279/2015 rd.
Vi föreslår
att det nya momentet under kapitel 29.80 ökas med 10 000 000 euro för stöd till internatio-nella film- och teveproduktioner.
01. Omkostnader för Centret för konstfrämjande (reservationsanslag 2 år) Vi anser att anslaget är för litet.
Vi föreslår
att moment 29.80.01 ökas med 100 000 euro för omkostnaderna för Centret för konstfräm-jande.
04. Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Enligt bokslutet använde Museiverket 5 812 000 euro 2014. För i år avsattes 5 649 000 euro i an-slag och för nästa år är anan-slaget 5 474 000 euro Det visar klart och tydligt att regeringen Sipilä inte uppskattar vårt kulturarv och forskningen om kulturarvet.
Vi föreslår
att moment 29.80.04 ökas med 180 000 euro för Museiverkets omkostnader.
06. Omkostnader för Nationella audiovisuella institutet (reservationsanslag 2 år) Vi anser att anslagen till Nationella audiovisuella institutet skärs ner orimligt mycket.
Vi föreslår
att moment 29.80.06 ökas med 300 000 euro.
32. Statsandelar och statsunderstöd för museer (förslagsanslag)
Enligt bokslutet för 2014 uppgick anslaget till 17,4 miljoner euro. För 2015 budgeterades 16,4 miljoner euro och för nästa år är anslaget bara 15 miljoner euro. Det är enligt vår mening en oskä-ligt stor nedskärning.
Vi föreslår
att moment 29.80.32 ökas med 1 400 000 euro för statsandelar och statsunderstöd för mu-seer.
41. (29.80.41 och 01.22, delvis) Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år) Ersättningen för utlåning av verk är viktig för författare, översättare, illustratörer och musiker och den ges ut för utlåning från folkbiblioteken. I övriga nordiska länderna har gett ut ersättning re-dan i sextio år. Finland har gett ut ersättningar först sere-dan 2007 och de är bara en bråkdel av det som det övriga Norden betalar.
Våren 2015 kom riksdagspartierna med en gemensam förklaring, där de kräver att ersättningen för utlåning av verk höjs och att ersättningen också ska gälla studie- och forskningsbibliotek. För att nå målet måste anslaget höjas med två miljoner euro om året fram till 2017. Men i budgeten för 2016 höjs anslaget bara med 150 000 euro.
Hänvisning: Andersson m.fl. BM 21/2015 rd.
Vi föreslår
att moment 29.80.41 ökas med 2 200 000 euro för en gradvis höjning av anslaget för er-sättningar för utlåning till samma som i de övriga nordiska länderna.
50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)
Aktiva, omfattande och pluralistiska frivilligorganisationer är ett viktigt inslag i vår finländska demokrati och de är ett av de element som formar Finland till ett civilt samhälle. I Finland har vi förstått att det behövs statligt stöd för att hålla liv i ett stort och diversifierat utbud av organisa-tioner.
Fredsorganisationerna är viktiga aktörer och debattörer i samhället. De ger människor chansen att delta och påverka och de fostrar människor till fred och är aktiva internationellt och i samarbetet med närområdena. Ickevåld, antirasism och tolerans har alltid varit viktiga element i fredsarbetet.
Som säkerhets- och samhällsläget ser ut i dag i Europa och våra närområden behövs det aktivt fredsarbete, men också vitala fredsorganisationer. Krig, flyktingskap och tilltagande rasism stäl-ler nya och höga krav på frivilligorganisationerna. Fredsorganisationerna behövs som en aktiv
part i samhällsdebatten och för fredsfostran i skolorna, informationsspridning, publikationsverk-samhet, tillställningar och internationellt samarbete på gräsrotsnivå.
Lägre anslag till fredsarbetet försvagar demokratin och våra möjligheter att möta det nuvarande tillståndet i samhället. Det finländska fredsarbetet måste få behålla sina verksamhetsmöjligheter.
Hänvisning: Semi m.fl. BM 285/2015 rd.
Vi anser det viktigt att stödja verksamhet som arbetar för de mänskliga rättigheterna.
Vi föreslår
att moment 29.80.50 ökas med 228 000 euro till åtgärder för att främja arbetet för liga rättigheter och fred och att 100 000 euro av anslaget ska gå till Förbundet för mänsk-liga rättigheter.
91. Ungdomsarbete
51. Verkstadsverksamhet för unga och uppsökande ungdomsarbete (reservationsanslag 2 år) Under den förra regeringsperioden byggde man upp en samhällsgaranti för unga för att motverka ungdomsarbetslöshet, ojämlikhet och marginalisering. Ungdomsgarantin måste genomföras långsiktigt, regionalt heltäckande och med en räckvidd som når ut till alla unga, också unga in-vandrare. Vi ska inte spara bort framtiden för våra ungdomar.
Som ett led i ungdomsgarantin har regeringen satsat på ungdomsverkstäder och uppsökande ung-domsarbete. Ungdomsverkstäderna stöder de unga som får större livskunskap, social kompetens och gruppkänsla och lär sig genom att göra. På verkstäderna får de praktisera i arbetsuppgifter inom flera områden och lär sig tillsammans med andra unga färdigheter och kunskaper som be-hövs i arbetslivet. De handleds av coacher i arbetsträning och individuell träning.
Ungdomsverkstäderna är avsedda för unga under 29 år som behöver stöd med färdigheter i vdagen, kunskaper och erfarenheter av arbete eller hjälp med sina färdigheter för studier eller ar-betsliv.
Uppsökande ungdomsarbete utförs av specialungdomsarbetare. I deras uppgifter ingår det att hjälpa och slussa de unga vidare till insatser som de behöver. De ska hjälpa unga under 29 år som behöver stöd för att få nödvändiga insatser.
Uppsökande ungdomsarbete hjälper unga som är utan utbildning, jobb eller praktikplats eller som i övrigt behöver hjälp för att få nödvändiga insatser. De unga får tidigt stöd om de själva vill ha det.
Inom ramen för ungdomsgarantin har det uppsökande ungdomsarbetet fungerat extra bra. det har lyckats nå ut till drygt 20 000 marginaliserade ungdomar varje år. Drygt 15 000 av dem har