Avdelning 15 LÅN
20. Samhällen, byggande och boende 60. Överföring till statens bostadsfond
63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) Finlands skogsnatur håller på att förlora sin diversitet. Finland har åtagit sig att senast 2020 stop-pa utarmningen av den biologiska mångfalden, minska kraven på mångfalden och använda natur-resurserna hållbart. Ett av regeringens spetsprojekt går ut på att främja bioekonomi. Det innebär bland annat att avverkningsvolymen i skogarna ökar med 15 miljoner kubikmeter om året. Därför är det extra viktigt att se till att skyddsmålen uppfylls och att framför allt programmet METSO får adekvata resurser. Biologisk mångfald är ett värde i sig som vi måste värna oberoende av det ak-tuella ekonomiska läget. Det är vårt arv till kommande generationer.
Vi föreslår
att moment 35.10.63 ökas med 12 000 000 euro för förvärv av naturskyddsområden.
20. Samhällen, byggande och boende
Det bär skapas en modell där villkoren för räntestödslån är fortsatt attraktiva vad beträffar rän-tan. När reparationsundestöd beviljas ska tyngdpunkten överföras till nya projekt och avseen-de fästas vid energieffektiva lösningar. Det är också nödvändigt att stöda renoveringar av små-hus om energieffektiviteten höjs.
— Det finns skäl att se över kommunernas byggnadsbestämmelser exempelvis med avseende på tvånget att bygga parkeringsplatser och göra en plan för hur så kallade svåra tomtern ska be-byggas. bestämmelserna måste vara flexibla och lämna plats för nya lösningar. Det måste ock-så vara möjligt att på ett smidigt sätt bygga om kontor till bostäder.
— Kompletteringsbyggande på mark som redan är planerad måste bli effektivare till exempel genom att bygga fler våningar.
— De möjligheter som träbyggande skapar måste nyttiggöras fullt ut som en del av komplet-teringsbyggande och hindren för träbyggande undanröjas.
— Bolaget A-Kruunu Oy:s möjligheter att öka bostadsproduktionen tryggas.
— Det behövs nya modeller som snabbar upp och effektiviserar byggande av infrastruktur för markområden som ska användas för bostads- och annat byggande (såsom gamla barngårdar).
Staten och kommunerna kan överlåta markområden som de har i sin ägo till bolag som projek-terar och sköter infrastrukturen på området. Kommunen ansvarar för planeringen
— Utvecklingsprogrammet för bostadsområden fortsätter och satsningar görs på boenderåd-givning.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 58
Riksdagen förutsätter att regeringen påbörjar ett bostadspolitiskt åtgärdsprogram för att öka produktionen av bostäder till skäliga priser, för att snabba upp kompletteringsbyggan-de och reparationsbyggankompletteringsbyggan-de och för att med utnyttjankompletteringsbyggan-de av Statens bostadsfonds mekompletteringsbyggan-del för-bättra bekvämlighet och trivsel i boendet.
INKOMSTPOSTER
Finland behöver tillväxt och sysselsättning. I vår skattepolitik utgår vi socialdemokrater från att löntagare med små- och medelstora inkomster samt pensionärer ska ha en god köpkraft, export-industrins konkurrenskraft stärkas, statsfinanserna balanseras på ett rättvist sätt, skattebaserna breddas och ekobrottslighet bekämpas. Förbättrad inhemsk köpkraft skapar nya arbetstillfällen här och nu.
Balanseringen av statsfinanaserna måste ske rättvist. Alla måste delta utifrån den egna betalnings-förmågan. Det här kräver att stora förvärvs- och kapitainkomster samt arv beskattas något hårda-re än för närvarande för att ge extra inkomster.
Beskattningsstrukturen i Finland måste också ses över. Enligt uppgifter från Eurostat beskattas arbete och konsumtion strängare i Finland än i EU i snitt, men ägande betydligt lindrigare. Fin-land måste närma sig europeiska skattestrukturer.
Finansinstituten betalar inte mervärdesskatt. Också finanssektorn måste dra sitt strå till stacken för att säkerställa finansieringsbasen, i synnerhet med tanke på att det är 2008 års finanskris som ligger bakom den ekonomiska kris vi upplever just nu. Finland måste gå in för en finansskatt, som tas fram tillsammans med de övriga nordiska länderna.
Trots att utlandsskulden i Finland fortfarande ligger på en skälig nivå jämfört med hela euroom-rådet, har skuldsättningen ökat med en oroväckande fart de senaste åren. Regeringens mål är att bryta trenden senast 2019. Men trots de orättvisa och skadliga nedskärningarna tar regeringen upp mera skuld jämfört med 2015. När regeringen tillåter att arbetslösheten ökar och investeringarna och innovationerna utarmas blir pressen på att skuldsätta sig ytterligare permanent i en situation där tillväxten är obetydlig. Satsningar på sysselsättning och tillväxt samt en ansvarsfull skattepo-litik och utvidgning av skattebasen skulle göra det möjligt att bryta skuldsättningstrenden redan 2016.
Avdelning 11
SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR 01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster
Om inkomstskatteskalan – skatt enligt betalningsförmåga
Vi anser att balanseringen av statsfinanaserna måste ske rättvist och enligt betalningsförmåga.
Också höginkomsttagarna måste vara med. Det arbetsinkomstavdrag som regeringen föreslår lindrar beskattningen också av personer med betydande löneinkomster som överstiger 100 000 euro. Skatteklasserna från 2015 bör bibehållas så att de som hör till den högsta skatteklassen, dvs.
förtjänar över 90 000 euro om året, har ett skatteuttag på 33,75 procent. På grund av det ekono-miska läget är det rimligt att förvänta sig att de som har de högsta inkomsterna deltar i balanse-ringen av ekonomin utifrån sin betalningsförmåga. Skatteintäkterna är 60 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 59
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till ändring av in-komstskatteskalan så att de inkomstskatteprocenten för de som förtjänar över 90 000 euro höjs med två procent.
Arbetsinkomst-, pensionsinkomst- och grundavdraget
Beskattningen av arbete är relativt sträng i Finland och därför är det motiverat att lindra den i nå-gon mån för små- och medelinkomsttagare genom att höja arbetsinkomstavdraget och för att för-bättra köpkraften och sysselsättingen. Regeringen säger att de föreslagna ändringarna i arbetsin-komstavdraget främst gynnar låg- och medelinkomsttagare, men i verkligheten sträcker sig
av-dragets verkningar även till de som förtjänar upp till 119 000 euro per år. Dessa personers må-nadsinkomst är i runda tal 9 500 euro.
I vår modell skulle arbetsinkomstavdraget fördelas mycket rättvisare än i regeringens förslag.
I vår modell skulle det arbetsinkomstavdrag som regleras i 125 § i inkomstskattelagen höjas till 1 260 euro och inflödesskattesatsen till 11,8 procent. Den övre inkomstgränsen som berättigar till fullt arbetsinkomstavdrag bör höjas från 33 000 till 37 000 euro, vilket skulle gynna medelin-komsttagarna bättre än regeringens förslag (år 2014 var medianen 3 308 euro/månad). Minsk-ningsprocenten för arbetsinkomstavdraget skulle höjas till 1,46 i stället för 2,12 för den del av net-tolöneinkomsten som överstiger 37 000 euro. Inget arbetsinkomstavdrag skulle få göras om nettoförvärvsinkomsten överstiger 97 000 euro om året. På så sätt skulle arbetsinkomstavdraget inte vara lika generöst gentemot höginkomsttagarna som regeringens förslag.
Hela 97,5 procent av löntagarna skulle dra nytta av vår modell. Den beräknade avkastningen är 35 miljoner euro.
Vi håller fast vid vår etablerade uppfattning om beskattning av pensioner att motsvarande änd-ringar ska göras i den som i beskattingen av förvärvsinkomster. Pensionsinkomstavdraget måste höjas så att löntagarna och pensionärerna inte försätts i en ojämlik ställning. I statsbeskattningen måste pensionsinkomstavdraget höjas så att när man från en full folkpension multiplicerat med ta-let 3,84 drar av det lägsta beskattningsbara beloppet enligt den progressiva skatteskalan och av-rundar resten till närmaste fulla tiotal får man som resultat beloppet av fullt pensionsinkomstav-drag. Pensionsinkomstavdraget minskas med 38 procent från det belopp med vilket nettoförvärv-sinkomsten överstiger beloppet av fullt pensionsinkomstavdrag.
I kommunalbeskattningen måste pensionsinkomstavdragets belopp höjas så att när man från en full folkpension multiplicerat med talet 1,44 drar av 1 480 euro och avrundar resten till närmaste fulla tiotal, får man som resultat beloppet av fullt pensionsinkomstavdrag. Pensionsinkomstav-draget kan emellertid inte vara större än pensionens belopp. Om den skattskyldigas nettoförvärv-sinkomst överstiger fullt pensionsiinkomstavdrag ska pensionnettoförvärv-sinkomstavdraget minskas med 50 procent av det överskjutande beloppet. Denna modell för pensionsinkomstavdraget skulle mins-ka statens smins-katteintäkter med 100 miljoner euro.
För att trygga den ekonomiska situationen för de som har de lägsta inkomsterna borde grundav-draget i kommunalbeskattningen höjas till 3 260 euro. Denna ändring skulle inte påverka statens skatteintäkter eftersom grundavdraget görs i kommunalbeskattingen. Kommunerna måste på nå-got sätt kompenseras för den förlorade inkomstskatten.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 60
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till hur arbetsin-komstavdraget bättre än för närvarande kan riktas till små- och medelinkomsttagare samt propositioner med förslag till höjning av grundavdraget och pensionsinkomstavdraget.
Be-skattningen av pensioner bör ändras på smma sätt som beBe-skattningen av motsvarande för-värvsinkomster så att pensionsinkomstavdraget utnyttjas i statsbeskattningen och kommu-nalbeskattningen.
Om beskattingen av kapitalinkomster
Beskattningen av kapitalinkomster är vid höga inkomster klart lindrigare än beskattningen av motsvarande stora förvärvsinkomer. En moderat skärpning av kapitalbeskattningen är motiverad för att minska den ovan påtalade skillnaden i beskattingen. En sådan åtgärd skulle dessutom på ett rättvisare sätt balansera statsfinanserna. Det kan anses skäligt att höja den lägsta skattesatsen från 30 till 32 procent och den högsta från 33 till 35 procent. Den beräknade avkastningen är 120 mil-joner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 61
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till höjning av den lägre skattesatsen till 32 procent och den högsta till 35 procent.
Om beskattning av utdelning
Utdelningar i icke noterade företag är åtta procent av en akties matematiska värde. Enligt Hete-mäkis arbetsgrupp (2010) får normalavkastningsgränsen på kapital inte avvika för mycket från en genuint riskfri avkastning, såsom från nivån på långa räntor på statsskulden, som i dagsläget när-mar sig noll. Även om den så kallade normalavkastningsgränsen är klart för hög nu ligger det i samhällets intresse att uppmuntra företagsverksamhet, varvid det finns skäl att undvika stora och plötsliga ändringar. En sänkning av normalavkastningsgränsen från åtta till sex procent innebär att skatten på obeskattade utdelningar skulle vara två procent, vilket kan anses skäligt. Ändringen skulle dessutom minska skillnaden mellan noterade och icke noterade bolag. Den beräknade av-kastningen är 115 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 62
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar ett förslag till moderat sänkning av den så kal-lade normalavkastningsgränsen för företagens lättnader på skatt på utdelning i riktning med Hetemäkis förslag.
Rätt att dra av på överlåtelseförluster
Regeringen föreslår att överlåtelseförluster på värdepapper kunde dras av från vinsterna på andra kapitalinkomstslag. Förslaget motiveras inte med någon som helst samhällsnytta eller förbättring av skattesystemet. Det är uppenbart att förslaget är en onödig risköverföring från placerarna till
samhället och lockar till spekulativ placering. När det nuvarande systemet hålls i kraft vinner man 20 miljoner euro i skatteintäkter.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 63
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar ett förslag till att bevara rätten att dra av över-låtelseförluster på värdepapper på 2015 års nivå.
Donationsavdraget
Regeringen föreslår att en fysiska personer eller ett dödsbo i beskattningen på förvärvsinkomst ska kunna avdra minst 850 och högst 500 000 euro av sina donationer till högskolor inom EU- el-ler EES-området som uppfylel-ler kriterierna.
Donationens maximibelopp är helt obefogat dubbel mot jämförd med den tidigare tidsbundna la-gen samt med samfundens donationsrätt. Särskilt för förmögna personer yppar sig ett tillfälle att anvisa all sin medelsanvändning till önskat objekt, också utomlands, och på så sätt förbigå all-männa samhällsmål vars fastställande är den viktigaste uppgiften i det demokratiska beslutsfat-tandet.
Eftersom avdragets goda mål är att finansiera finländska högskolor begränsas lagen bara till de-ras förmån. Vi vill utvidga donationsavdraget också till förfogande för låg- och medelinkomstta-gare varivd avdragets nedre gräns är 100 euro per år medan den övre gränsen ska hållas vid 250 000 euro i enlighet med tidigare och läggande lagar. Avdraget görs från skatten. För att und-vika styrning av egen skatt är högst 40 procent av donation och högst 50 procent av skattebelop-pet avdragsgillt. Ändringen påverkar inte den beräknade skatteinkomsten.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 64
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om ett donationsavdrag som be-möter olika inkomstgrupper likvärdigt , som riktas till finländska högskolor och som inte möjliggör att all beskattningsbar inkomst används till avdrag.
Ränteavdrag för bostadslån
Avdragsrätten för räntor på bostadslån har minskats gradvis så att 85 procent av räntorna var av-dragsgilla 2012, 80 rocent 2013, 75 procent 2014 och 65 procent 2015. Även om sänkningen är till nackdel för de som har bostadsskuld är den årliga effekten inte särskilt kännbar och ändring-arna är i regel skäliga och förutsägbara.
Förslaget i regeringsprogrammet om att andelen avdragsgill ränta ska sjunka med 10 procenten-heter per år från och med 2016 är oskäligt. Bolåntagarna har rätt att förlita sig på den redan
över-enskomna tidtabellen och justera sina ekonomiska förväntningar i enlighet med den. Därför bör den tidigare fastställda sänkningen med 5 procentenheter per år inte ändras. Skatteeffekten är 11 miljoner euro minskade skatteinkomster 2016.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 65
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar lämnar en utredning om konsekvenserna av sina förslag för de som har bostadsskuld, särskilt barnfamiljer och vid behov vidtar korrigeran-de åtgärkorrigeran-der. Den årliga minskningen av ränteavdraget på bolån måste sänkas till 5 procent av den avdragsgilla räntan.
Begränsning av ränteavdrag för fastighetsbolag
Rätten för företag som skattar för inkomst att dra av ränteutgifter är inte begränsad i motsats till dem som skattar för näring. Denna obegränsade avdragsrätt kan utnyttjas framförallt av utländ-ska fastighetsplaceringsbolag, eller inhemutländ-ska bolag som på grund av utländ-skatteskäl etablerat ett ägar-bolag utomlands. Fastighetsplaceringsägar-bolag som verkar utomlands har i Finland placeringar i miljardklassen framförallt i köpcentrum.
Vi föreslår att detta betydande kryphål ska täppas till i inkomstbeskattningen med samma princip som i näringsbeskattningen. Målet är att försvaga aggressiv skatteplanering och möjliggör und-vikande av skatteförluster på ca 60 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 66
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om begränsning av ränteavdrag för samfund som omfattas av inkomstskatt som motsvarar det som nu gäller i näringsbe-skattningen.
Kampen mot svart ekonomi
Ekonomisk brottslighet och svart ekonomi förorsakar Finland uppskattningsvis sex miljarder för-lust i skatter och avgifter varje år. Det försvagar välfärdsstatens finansieringsbas och skadar en sund företagsverksamhet. Möjligheterna att begå ekonomiska brott och hotbilderna förändras ständigt när den nationella och internationella omvärlden förändras.
Kampen mot svart ekonomi har avancerat under senare år på vårt initiativ och under partiets led-ning. Det är viktigt att förebygga skattefusk, höja risken att åka fast och försnabba myndigheter-nas möjligheter att ingripa vid misstanke om brott. Allvarligare följder och effektivt beslagtagan-de av vinning av brott ökar programmets genomslag.
Målet bör vara att Finland ligger i framkanten i bekämpningen av svart ekonomi och ekonomisk brottslighet. Exempelvis genom utvidgat förfarande med skattenummer och förbättringar i bestäl-laransvarslagens genomslag kan vi konkret bekämpa svart ekonomi och skattesmitning.
Dessutom kan lagändringar ytterligare öka företagens ansvar för att bekämpa svart ekonomi. Re-surserna för bekämpning av svart ekonomi ökas med 20 miljoner euro. Den beräknade skattevin-sten är 200 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 67
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att minska den skatteförlust på uppskattningsvis sex miljarder euro som förorsakas av svart ekonomi och för att utrota ekonomisk brottslighet med hjälp av bland annat utvidgningen av praxis med skattenum-mer och förbättring av beställaransvarslagens genomslag.
Beskattning av placeringsförsäkringar
Marknaden för placeringsförsäkringar och kapitaliseringsavtal eller så kallade försäkringskuvert har utvecklats snabbare än lagstiftningen. Värdet på privatpersoners kapitaliseringsavtal har sti-git på några år till nio miljarder euro. Säljtrumfen är att de affärer som görs inom dessa kuvert för tillfället är skattefri vilket försvagar beskattningens neutralitet mellan olika placeringsinstrument.
SDP föreslår för dessa placeringsförsäkringars del i tillämpliga delar Sveriges skattesystem där man beskattar den årliga minimiavkastningen på värdepapperen i försäkringskuvertet. Skatte-grunden är en basränta som fastställts av finansministeriet eller medelräntan på statslånet (dock minst en procent).
Eftersom försäkringskuvertens hela stock är ca 36 miljarder euro skulle denna ytterst skäliga skatt ge en avkastning på 115 euro per år. Tack vare beskattningen blir denna egendomspost också of-fentligt känd.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 68
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att införa beskattning av placeringsförsäkringar i enlighet med Sveriges beskattningssystem i tillämpliga delar så att tillgångarna i dessa avtal omfattas av kapitalbeskattningen.
02. Samfundsskatten
Avdrag för en första anställning
Många privatföretagare är ekonomiskt trängda. De som trots recessionen lyckas sliter ofta på gränsen till vad de orkar. Verksamheten kunde vara lönsammare om arbetet kunde delas med nå-gon annan, men tröskeln är hög för att anställa en första arbetstagare utanför familjen. Av löneut-gifterna för den första utomstående arbetstagaren kan högst 20 000 euro dras av från räkenskaps-periodens beskattningsbar resultat.
Anställningsförhållandet ska motsvara villkoren i kollektivavtalet. Stödet bör också gälla anställ-ning av deltidsanställda arbetstagare och även gälla ett ikraftvarande anställanställ-ningsförhållandet för en arbetstagare. Skatteeffekten är 20 miljoner euro minskade skatteinkomster.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 69
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om avdrag för anställning av en första arbetstagare så att arbetsgivaren från räkenskapsperiodens beskattningsbara resultat kan avdra lönesumman för en första arbetstagare, dock högst 20 000 euro.
Samfundsskattens kommunandel
Kommunerna ansvarar för anordnandet av de centrala offentliga tjänsterna vilket innebär att kommunerna måste ha en tillräcklig finansieringsbas. Åren 2012-2015 höjdes kommunernas samfundsskatteandel på viss tid med fem procentenheter. Att höjningen upphör äventyrar kom-munernas ekonomiska ställning och ombesörjandet av de lagfästa välfärdstjänsterna. För att till-försäkra kommunerna en skälig utdelning av samfundsskatten ska den tidsbundna höjningen vara två procentenheter. Effekten är 100 miljoner euro som övergår från staten till kommunerna.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 70
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att höja kommunernas sam-fundsskatteandel för att trygga finansieringen av kommunernas basservice.
04. Arvs- och gåvoskatten:
Beskattningen av förmögenhet är lindrig i Finland i ett europeiskt perspektiv. Den största statliga förmögenhetsskatten är arvsskatten. För att dämpa ökningen av skillnader i förmögenhet och för att balansera statsfinanserna på ett rättvist sätt är det motiverat att höja beskattningen av stora arv måttligt. Att strama åt beskattningen av arv på över en miljon euro med 2 procentenheter både i skatteklass I och II skulle ge en beräknad avkastning på cirka 10 miljoner euro.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 71
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att strama åt beskattningen av arv på över 1 000 000 euro med 2 procentenheter både i skatteklass I och II.
04. Skatter och avgifter på grund av omsättning