Reformen av forskningsinstituten och sparbetingen har betydligt minskat på budgetfinansiering-en för sektorforskningsinstitutbudgetfinansiering-en och i praktikbudgetfinansiering-en lett till flera samarbetsförhandlingar i Institutet för hälsa och välfärd, Arbetshälsoinstitutet och Strålsäkerhetscentralen. Följden är att cirka 500 specialister har fått gå.
I och med reformen av forskningsinstituten har forskarresurser samlats i ett finansieringsorgan;
finansiellt instrument för strategisk forskning som fungerar i samband med Finlands Akademi, och dessutom finansierar statsrådet utredningar och undersökningar som ska göras på varsel. Men i praktiken ersätter de här finansiella instrumenten inte en regelbunden forskning och utveckling som sektorforskningsinstituten har gjort på lång sikt.
Vid godkännandet av årets budget förutsatte riksdagen att finansieringen och verksamhetsmöjlig-heterna för den hälsovetenskapliga forskningen på universitetsnivå och för sektorsforskningen tryggas och att det nästa regeringsperiod görs en bred utvärdering av vilka konsekvenser anslags-reformen har haft för bland annat forskningskvaliteten. Riksdagen förutsatte att det samtidigt måste bedömas vilka korrigerande åtgärder det eventuellt kan behövas för att trygga högkvalita-tiv forskning och hållbar finansiering (FiUB 37/2014 rd).
Utskottet ser det som viktigt att regeringen i enlighet med uttalandet utreder hur skötseln av forsk-ningsinstitutens lagstadgade uppgifter tryggas och hur forskningsbaserad kunskap som behövs som bas för beslutsprocessen ska skaffas i framtiden.
Utskottet hänvisar också till regeringens riktlinje för vårdreformen av den 7 november 2015 och anser det nödvändigt att verksamhetsförutsättningarna och resurserna för forskning och ling säkerställs i vård- och självstyrelsereformen. Samtidigt måste också forskning och utveck-ling inom socialbranschen tryggas: enligt erhållen utredning utförs det inte tillräckligt med un-dersökningar inom socialbranschen i Finland för närvarande. Behovet av forskning på universi-tetsnivå såsom också för forskning i vårdarbete är samtidigt stort och behovet av forskningsbase-rad kunskap kommer att framhävas i samband med vårdreformen där anordnandet av service om-organiseras samtidigt som man eftersträvar kostnadsbesparingar.
Utskottet framhåller också skrivningen i regeringsprogrammet enligt vilken avsikten är att stärka erfarenhetsbaserad expertis. Därför är det viktigt att framöver fästa uppmärksamhet vid den riksomfattande och regionala koordineringen, stödjandet och etableringen av den erfarenhetsba-serade expertisen som en del av planeringen, byggandet och utvärderandet av social- och hälso-vården.
31. Främjande av välbefinnande och hälsa (reservationsanslag 3 år)
Ett strategiskt mål i regeringsprogrammet är att främja välbefinnande och hälsa. Det stöds med fem spetsprojekt åren 2016—2018. Målet är bland annat att förbättra tjänsternas kundoriente-ring, främja hälsa och välbefinnande, utveckla barn- och familjetjänsterna samt äldreomsorgen. I projektet ingår också försök med servicesedel och basinkomst och för det avsätts sammanlagt 130 miljoner euro varav 23,5 miljoner euro för nästa år.
Utskottet anser att spetsprojekten jämte mål och verksamhetsmodeller är ytterst viktiga och värda att stödja. Särskilt viktigt är det att finna modeller för att säkerställa ett tätt och sektorsövergri-pande samarbete mellan olika aktörer vilket ger bättre möjligheter att beakta kunderna ur ett hel-hetsperspektiv. Att stärka förebyggande tjänster och tidigt ingripande samt tjänster med låg trös-kel ökar också verksamhetens genomslag och minskar på sikt samhällskostnaderna.
Utskottet understryker i synnerhet en synligare roll för motion i hälsorådgivningen och hälsovår-den. Det finns gott om forskningsrön om orörlighetens ofördelaktiga inverkan på hälsan men en-dast var tionde finländare i arbetsför ålder rör sig tillräckligt med avseende på rekommendatio-nerna om hälsomotion; av de äldre rör sig endast någon procent tillräckligt. Följderna är betydan-de ur ett samhällsperspektiv och syns bland annat i utbredda livsstilssjukdomar och försvagad funktionsförmåga. Kostnaderna för fysisk inaktivitet uppskattas ligga på nästan 2 miljarder euro av de årliga totalkostnaderna för hälso- och sjukvården.
Utskottet anser att motionen starkare än förr måste vara en del av hälsvården. Utskottet framhål-ler exempelvis användningen av motionsrecept och att utvidga verksamhet enligt modell av pro-grammen Skolan i rörelse som en del av social- och hälsovården. Samtidigt är det viktigt att kopp-la organisationerna med i verkstälkopp-landet av projektet.
63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) Tjänster till gravida kvinnor med missbruksproblem
Riksdagen har redan under en följd av år anvisat tilläggsfinansiering för vård av gravida kvinnor med missbruksproblem. Vid godkännandet av årets budget förutsatte riksdagen att anslag för vård av mödrar med missbruksproblem beaktas i nästa anslagsram. Men den plan för de offentliga fi-nanserna som statsrådet har godkänt (SRR 1/2015 rd) förbättrar inte det nuvarande läget.
Riksdagen har ansett tilläggsfinansieringen nödvändig eftersom kommunerna inte har anvisat till-räcklig finansiering för verksamheten. Detta trots att det i kommunernas kalkylerade statsandelar redan från och med 2011 har ingått 3 miljoner euro för att anordna vård för mödrar med miss-bruksproblem. Ministeriet har också gett anvisningar för användning av denna statsandel men statsandelen dirigeras inte nödvändigtvis till vård av mödrar med missbruksproblem.
Den finansiering som riksdagen har beviljat har använts till vårdsystemet Pidä kiinni vars årliga kostnader är 7,7 miljoner euro och som även Penningautomatföreningen tills vidare har stött. Vår-dens syfte är att förebygga och minimera fosterskador genom att stöda modern i att avhålla sig från alkohol och droger under graviditeten och att fortsätta rehabiliteringen för föräldrarna efter att barnet har fötts. Vårdresultaten har varit goda och det sparar in samhällskostnader bland annat i form av färre långvariga omhändertaganden.
Utskottet ser det som nödvändigt att få kontinuitet i vårdsystemet: enligt vissa bedömningar ris-kerar cirka 3 600 barn att få allvarliga livslånga skador i fosterstadiet på grund av moderns bero-ende av alkohol eller droger. Men systemet är fortfarande splittrat och garanterar inte att vård är tillgänglig i hela landet.
Utskottet understryker att finansieringen av mödrar med missbruksproblem ska vara på stabli grund senast i samband med vårdreformen.
Utskottet höjer anslaget under momentet med 1 000 000 euro och anser det viktigt att Penning-automatföreningen beaktar stödbehovet i sina stödbeslut för nästa år.
Stöd till evidensbaserat omvårdnadsarbete
Utskottet ser det som viktigt att vårdkedjorna genomgående håller hög nivå och är baserade på bästa möjliga och tidsenlig kunskap. Merparten av hälsovårdspersonalen är vårdpersonal och de har ansvar för en stor del av patientens helhetsvård.
Stiftelsen Hoitotyön Tutkimussäätiö har till uppgift att främja evidensbaserat omvårdnadsarbete och förankra arbetet. Stiftelsen utvecklar också verkningsfulla vårdmetoder och förenhetligar vårdpraxis för evidensbaserat omvårdnadsarbete. Målet är att vården håller en god kvalitet oav-sett patienternas hemort.
Utskottet ökar anslaget med 200 000 euro för att främja evidensbaserat omvårdnadsarbete.
Modeller för lågtröskelverksamhet
Riksdagen har under två år avsatt tilläggsfinansiering för att främja modeller för lågtröskelverk-samhet. Erfarenheterna är enligt erhållen utredning goda och genom dem har man lyckats med att i synnerhet nå ut till de mycket utsatta ungdomar som inte har fått vare sig utbildning eller arbete.
Utskottet ökar momentet med 1 100 000 euro för riksomfattande verksamhetsom riktas till låg-tröskelverksamhet och direkt bistånd såsom mathjälp och annan materiell hjälp till klienter i be-hov av särskilt stöd (exempelvis långtidsarbetslösa och personer med missbruks- eller psykpro-blem). Anslaget får också avsättas till direkt stöd för möjligheter till fritidsaktiviteter för barn och unga som riskerar att bli utslagna. Anslaget ska i sådana fall användas direkt till den hjälp som be-skrivs och till omedelbart klientarbete i anslutning till det. Exempelvis Sininauhaliitto är en om-fattande rikstäckande organisation med många medlemsorganisationer som förmedlar hjälpen vi-dare.
Momentet ökas med 2 300 000 euro för utveckling, varav
— 1 000 000 euro anvisas för att säkerställa tjänsterna till gravida kvinnor med missbrukspro-blem
— 200 000 euro för att främja evidensbaserat omvårdnadsarbete
— 1 100 000 euro för riksomfattande verksamhet som ordnar mathjälp och annan materiell hjälp till klienter i behov av särskilt stöd till objekt för lågtröskelverksamhet och direkt hjälp såsom mathjälp och annan materiell hjälp.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas 5 562 000 euro.
(Stycke 2 och 3 som i RP 30/2015 rd)