Pensioner EMU-buffertar

Det allvarliga ekonomiska läget kräver exceptionella åtgärder. Under goda år har arbetspensions-fonderna samlat in EMU-buffertar med tanke på allvarliga ekonomiska störningar. I dagens eko-nomiska läge är det befogat att utnyttja buffertarna för att sänka arbetspensionspremierna, så som det var tänkt då systemet förhandlades fram 1997.

Socialdemokraterna föreslår att arbetsgivarens och arbetstagarens arbetspensionspremier tempo-rärt för tiden 2016–2018 sänks med sammanlagt 0,8 procent (sänkningen fördelar sig till hälften var mellan arbetsgivaren och arbetstagaren). Därefter byggs buffertarna på nytt upp till behövlig nivå. Tidsplanen för åtgärden och hur den ska genomföras avtalas i ett trepartssamarbete.

Premiesänkningen höjer nettolönerna och därmed löntagarnas köpkraft. Samtidigt sänker den ar-betskraftskostnaderna. Därigenom bildar åtgärden en bro över den mest kritiska ekonomiska

si-tuationen. Sänkningen reducerar temporärt arbetspensionsfondernas inkomster. När sysselsätt-ningen tar fart växer också pensionsfonderna snabbare än en statisk beräkning ger vid handen.

Eftersom arbetspensionspremien är avdragbar i beskattningen, ökar sänkningen statens och kom-munernas skatteinkomster med cirka 180 miljoner euro.

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:

Reservationens förslag till uttalande 54

Riksdagen förutsätter att regeringen tar i bruk arbetspensionsfondernas EMU-buffert och i ett trepartssamarbete bereder en temporär sänkning av arbetspensionspremierna för åren 2016–2018 och utarbetar en plan för hur bufferten ska återställas på behövlig nivå.

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (för-slagsanslag)

Garantipension och folkpensionsindex

Regeringens förslag att höja garantipensionen är välkommet. Samtidigt låter dock regeringen ga-rantipensionen minska 2016, i och med att folkpensionsindex sjunker (-0,4 procent). Det betyder att pensionärerna har mindre pengar att röra sig med.

Utöver detta vill regeringen frysa justeringarna av folkpensions- och konsumentprisidexet för 20017–2019 och låta förmånerna ligga kvar på en lägre nivå. Enligt en prognos sjunker till exem-pel garantipensionen under den perioden med 4,7 procent jämfört med om indexjusteringarna hade gjorts. Det betyder att garantipensionen är 11,90 euro lägre än den hade varit med index-bindning 2019.

För att pensionstagarna ska få full nytta av höjningen måste folkpensionsindex undantagsvis 2016 tillämpas utan att garantipensionen sänks enligt det negativa indexet. Samma förfarande måste til-lämpas också på de andra förmånerna. Den negativa indexjusteringen av förmåner som betalas med stöd av folkpensionslagen innebär en nedskärning på 13,2 miljoner euro.

Bostadsbidraget för pensionstagare

Regeringen fryser de maximala boendeutgifterna för bostadsbidrag för pensionstagare på 2015 års nivå. Tiotusentals stödtagare riskerar få sänkt stöd, vilket försvårar deras vardag. Besvikelsen är särskilt stor därför att regeringen första meddelade att den kommer att återta det dåligt beredda beslutet att lägga ned bostadsbidraget för pensionstagare. Men samtidigt beredde regeringen den nu aktuella nedskärningen som nästa år kommer att skära bort 4,6 miljoner euro från bostadsbi-draget för pensionstagare. Därefter blir nedskärningen nästan 10 miljoner euro. Bostadsbibostadsbi-draget är en stödform som låginkomsttagarna behöver för att klara av vardagen och bidraget måste där-för granskas med där-förmånstagarens situation i blickfånget. Nedskärningen är till exempel helt fel åtgärd om man vill dämpa hyreshöjningarna. Regeringens sparbeslut betyder att fler måste få ut-komststöd och att vardagen blir betydligt svårare för många. I värsta fall kan sämre ekonomi och

osäker bostadssituation göra att de drabbade mår sämre, har sämre funktionsförmåga och får stör-re kostnader för social- och hälsovård.

Socialdemokraterna vill systematiskt utveckla bostadspolitiken och boendestöden som ett ele-ment i ett socialt hållbart samhälle.

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:

Reservationens förslag till uttalande 55

Riksdagen förutsätter att regeringen genomför indexjusteringarna av maximibeloppen för boendekostnader i anslutning till bostadsbidraget för pensionstagare och därigenom tryg-gar nivån för bostadsbidraget för pensionstatryg-gare.

Celiakiersättningen

Regeringen avskaffar kostersättningen till personer med celiaki och vältrar över vårdkostnaderna på patienterna. Regeringen har inga andra skäl till att ersättningen slopas än det staten måste spa-ra. Det är i själva verket inte alls säkert att man lyckas nå upp till sparmålet på 10 miljoner euro, eftersom den uteblivna ersättningen minskar motivationen för kostbehandlingen och möjligheter-na att hålla sig till glutenfri kost. Propositionen om slopad kostersättning strider klart mot målen att främja hälsa och välfärd. Därför måste kostersättningen finnas kvar.

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:

Reservationens förslag till uttalande 56

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att celiakier också i fort-sättningen ska få kosterfort-sättningen på samma sätt som 2015.

50. Stöd till veteranerna

50. Fronttillägg (förslagsanslag)

Regeringen vill göra en minusjustering 2016 av de förmåner som är bundna till folkpensions- och konsumentprisindex eftersom index ligger under noll. Då har de som får fronttillägg 100 000 euro mindre att röra sig med. Det i sin tur betyder sämre köpkraft och direkta konsekvenser för efter-frågan här hemma. Vi anser att man ska avstå från att göra minusjusteringar.

51. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag)

Vi vill understryka att utskottet i ett uttalande förutsätter att gränsen för invaliditetsgrad för krigs-invalider med lindriga skador sänks senast 2017 då Finland firar hundra år av självständighet. I vår skuggbudget föreslår vi att kommunal öppenvård i hemmet ska få 5 miljoner mer i anslag näs-ta år.

57. Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)

Vi ställer oss bakom riksdagsgruppernas initiativ om att bygga ut hemservicen till veteraner och rehabiliteringen av veteraner.

60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Regeringens anspråkslösa satsningar på sysselsättning och ekonomisk tillväxt, nedskärningarna som minskar människors köpkraft och tvångslagarna för att försämra för arbetstagarna återverkar också på den kommunala ekonomin och försämrar tillgången till och kvaliteten på den i vardagen så viktiga basservicen. Regeringen tänker också minska kommunernas uppgifter och kostnader i miljardklass. Det betyder helt enkelt sämre service för kommuninvånarna. Vi har extra svårt att få den ekvationen gå ihop när behovet av kommunal basservice samtidigt ökar stadigt, bland annat när åldersstrukturen förändras.

Regeringen satsar visserligen på mer hemhjälp till barnfamiljerna men gör samtidigt drastiska nedskärningar i den småbarnspedagogiska verksamheten. Vidare planerar regeringen satsningar för att förbättra närståendevårdarnas situation, men tänker samtidigt försämrar den kvalitetsre-kommendationerna som enligt regeringsprogrammet ska trygga en bra ålderdom och förbättra servicen genom att dra ner på personaldimensioneringen och också räkna studerande och perso-ner utan utbildning inom området som vårdare.

Med en förordning av den 19 november 2015 höjer regeringen klientavgifterna inom social- och hälsovården med så mycket som 27,5 procent från och med början av 2016. Tillsammans med in-dexhöjningen (1,74 %) är det nästan 30 procent. På så sätt vill regeringen uppnå en besparing på 150 miljoner euro i de offentliga finanserna. Besparingen baserar sig på uppskattningar eftersom det ingår i kommunernas behörighet att ta ut klientavgifter och bestämma deras storlek. Pengarna från klientavgifterna stannar hos kommunerna, vilket är en vettig lösning i det rådande läget. Vi kan emellertid inte godta avgiftshöjningarna eftersom de höjer priset på nödvändig service och ef-tersom åtgärden införs utan att frågan varit ute på remiss. Det handlar om en så enorm höjning att vi egentligen kan tala om ett paradigmskifte.

I en jämförelse mellan OECD-länderna representerar Finland genomsnittet och i en nordisk jäm-förelse är egenandelen stor, om man ser till egenandel som klienterna betalar av utgifterna inom hälso- och sjukvården. En stor höjning av klientavgifterna kan påverka människors möjligheter att anlita servicen. De negativa effekterna visar sig inte minst bland personer med lägre inkomster som använder mycket service men som inte kommit upp till avgiftstaket. Serviceanvändare som har det sämre ställt kommer att ha större behov av utkomststöd när avgifterna stiger. Det är de so-cioekonomiska skillnaderna i hälsa och välfärd som är stora i Finland, och därför har också det här sparbeslutet som försvårar läget för personer med låga inkomster direkta effekter som ökar skillnaderna i hälsa och välfärd.

I kombination med de försämrade förmånerna kommer nedskärningarna i den kommunala servi-cen att i det stora hela ge utsatta människor, låginkomsttagare och människor med stort service-behov betydligt sämre villkor. Detta visar sig senare i ökad utslagning, sämre hälsa och välfärd, tyngre och dyrare vård och större behov av andra tjänster.

Den förra regeringen balanserade upp den kommunala ekonomin med en temporärt höjd utdel-ning av samfundsskatten. Vi föreslår att åtgärden får en fortsättutdel-ning.

31. Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården och för vissa andra utgifter (reservationsanslag 3 år)

Strukturreformen inom social- och hälsovården är det största projektet under regeringsperioden och det kommer att ha konsekvenser långt in i framtiden. Reformmålen, bland annat att minska skillnaderna i hälsa och välfärd och effektivare social- och hälsovård, är av avgörande betydelse för välfärdsstatens framtid. Vi anser att reformen kräver ingående konsekvensbedömningar, star-kare roll för personalen i beredningen och större öppenhet i reformarbetet. Vidare behövs det par-lamentarisk uppföljning och största möjliga öppenhet och aktualitet i informationen.

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:

Reservationens förslag till uttalande 57

Riksdagen förutsätter att regeringen bereder vårdreformen öppet och i dialog med opposi-tionen och det civila samhället och att den avsätter pengar för detta, i förekommande fall utanför ramen.

32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast an-slag)

Vi välkomnar regeringen tilläggsanslag på momentet. De senaste åren har forskningsanslagen sjunkit kraftigt trots att forskningen gett effekter i världstopp. Högkvalitativ forskning sparar kostnader eftersom den ger direkta effekterna i form av bättre vårdrutiner och lägre vårdkostna-der.

52. Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år) Anslagen till skyddshemmen är mindre än behovet förutsätter. Enligt Istanbulkonventionen ska offer för våld i hemmet och i nära relationer ha tillgång till hjälp dygnet runt. Vi behöver avgifts-fri hjälptelefon dygnet runt och kostnaderna har uppskattats till 800 000 euro. Verksamheten kan finansieras om vi skyndsamt inför en brottsofferavgift. Dessutom måste Finland få fler skydds-hemsplatser.

Vi föreslår

att moment 33.60.52 ökas med 2 800 000 euro för fler skyddshemsplatser och kostnaderna för en hjälptelefon.

Huvudtitel 35

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Miljöförvaltningens omkostnader

65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år)

Det arbete som de rikstäckande miljöorganisationerna utför är viktigt för miljöskyddet, stödet till det civila samhället och miljöutbildningen. Miljöorganisationerna utför ett mycket viktigt arbete för naturvården och miljön. Samtidigt är de viktiga expertorganisationer och deras expertis anli-tas i stor omfattning. Vidare är det ett viktigt samhälleligt mål att säkerställa och utveckla miljö-organisationernas verksamhetsmöjligheter.

Vi föreslår

att moment 35.01.65 ökas med 200 000 euro för bidrag till miljöorganisationerna.

10. Miljö- och naturvård

52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)

Forststyrelsen har utfört ett betydelsefullt arbete för att sysselsätta unga med hjälp av särskilda anslag och lönesubvention. Åren 2010—2015 sysselsatte Forststyrelsen ungefär 550 unga på landsbygdsorter, där det funnits jämförelsevis få andra sysselsättningsmöjligheter. Det är viktigt att anslaget som strukits i budgetförslaget för 2016 står kvar på grund av verksamhetens samhäl-leliga betydelse, framför allt nu när det fortsatt är lågkonjunktur och arbetslösheten ökar.

Vi föreslår

att moment 35.10.52 ökas med 500 000 euro till sysselsättning av unga.

61. Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år)

Det är mycket kortsiktig och ineffektiv politik att lägga ner välfungerande vattenvårdsprojekt och omdirigera de anspråkslösa anslagen via ett spetsprojekt. Nedskärningarna på momentet kommer att betyda slutet för alla projekt för matarledningar för avlopp. Matarledningar för avlopp är en ef-fektiv metod för att minska avloppsvattenbelastningen på samhällena eftersom avloppsvatten-hanteringen centraliseras. Handlar om stora investeringar för kommunerna och de har behövt de statliga bidragen för att starta projekten. Vi välkomnar att finansutskottet föreslår ett tillskottsan-slag på 3 130 000 euro på moment för att pågående projekt med matarledningar ska kunna slut-föras. Belastning orsakad av avloppsvatten från glesbygden är en betydande vattenförorenande faktor. Rådgivning om avloppsvatten i glesbygden är ett kostnadseffektivt sätt att hantera utsläp-pen. De fortlöpande ändringarna inom en kort tid i avloppsvattenförordningen har skapat osäker-het om framtiden och nu finns det allt större behov av rådgivning.

Vi föreslår

att moment 35.10.61 ökas med 2 000 000 euro för rådgivning om avloppsvatten från gles-bygden och nya projekt med matarledningar för avlopp.

63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år) Finlands skogsnatur håller på att förlora sin diversitet. Finland har åtagit sig att senast 2020 stop-pa utarmningen av den biologiska mångfalden, minska kraven på mångfalden och använda natur-resurserna hållbart. Ett av regeringens spetsprojekt går ut på att främja bioekonomi. Det innebär bland annat att avverkningsvolymen i skogarna ökar med 15 miljoner kubikmeter om året. Därför är det extra viktigt att se till att skyddsmålen uppfylls och att framför allt programmet METSO får adekvata resurser. Biologisk mångfald är ett värde i sig som vi måste värna oberoende av det ak-tuella ekonomiska läget. Det är vårt arv till kommande generationer.

Vi föreslår

att moment 35.10.63 ökas med 12 000 000 euro för förvärv av naturskyddsområden.

20. Samhällen, byggande och boende