Utskottet konstaterar att jordbruksproduktionen befinner sig i en ovanligt svår lönsamhetskris.
Pellervo ekonomiska forskningsinstitut bedömer att den genomsnittliga företagarinkomsten sjun-ker med cirka en fjärdedel 2015. Till jordbrukets ekonomiska problem hänför sig många faktorer som tillsammans belastar gårdsbruksenheternas likviditet i mycket stor utsträckning.
Av jordbrukets totala inkomster utgörs ungefär två tredjedelar av försäljningsinkomster för pro-dukter. Men de genomsnittliga producentpriserna har sjunkit kännbart sedan 2013. Dessutom för-orsakar Rysslands importbegränsningar och till dem hänförliga marknadsstörningar fortfarande direkta inkomstbortfall. Exempelvis producentpriset på mjölk har sjunkit med ungefär en femte-del under den tid exportförbudet varit i kraft. Samtidigt har insatspriserna dock förblivit nästan oförändrade. Vid sidan av marknaden medförde också de besvärliga väderleksförhållandena un-der växtperioden 2015 inkomstbortfall och extra kostnaun-der i stor skala för jordbruket.
Stödens andel av jordbruksinkomsten är cirka en tredjedel. Jordbrukspolitiken i Finland bygger på de stöd som EU:s gemensamma jordbrukspolitik erbjuder, dvs. unionens helfinansierade di-rektstöd och de delfinansierade kompensationsbidragen och miljöstöden för jordbruket. Som en följd av den reviderade jordbrukspolitiken sjönk jordbruksstödet med sammanlagt 124 miljoner euro 2015, vilket innebär 7 procent jämfört med 2014. Också viktningen ändrades så att det na-tionella stödets andel minskade. År 2016 beräknas stöden uppgå till sammanlagt 1 738 miljoner euro och de förblir således nästan på 2015 års nivå, men i bakgrunden försvagas lönsamheten fort-farande av 2015 års betydande omställningar. Reformen av jordbrukspolitiken förorsakade änd-ringar också i stödprocessen och betalningstiderna. Från 2015 kan en mindre andel av jordbru-karstöden än förr betalas under stödåret.
Utskottet uttrycker ytterst stor oro över att jordbrukets lönsamhet uppenbart har försvagats. De lägre kostnaderna och de fortsättningsvis höga löpande kostnaderna i företagsverksamheten leder snabbt till försvagad likviditet. Det inskränker i väsentlig grad möjligheterna att utveckla produk-tionen och ökar mängden jordbruksföretagare som lägger av. Utskottet påpekar också att även om
räntenivån är fortsatt låg har bankerna stramat åt villkoren för att bevilja gårdsbruksenheterna lån på grund av den allmänna ekonomiska situationen och finansieringsrisken. Osäkerheten i fråga om jordbrukets lönsamhetsutsikter har således ökat också ur finansbranschens synvinkel.
Utskottet ställer sig positivt till att regeringen har uppställt som ett spetsprojekt att "Den finländ-ska matproduktionen finländ-ska bli lönsam". Att förbättra jordbrukets lönsamhet är en förutsättning för att den inhemska råvaruproduktionen ska fortbestå. Endast en lönsam produktion kan trygga rå-varubehovet inom den inhemska livsmedelsindustrin samt produktionen av närmat och naturen-lig mat. Hur produktionsmängderna utvecklas är avgörande för om gårdarna kan utvidga sin pro-duktion. Sänkt lönsamhet ökar risken för misslyckade investeringar, skapar osäkerhet och mins-kar investeringsbenägenheten.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen strävar efter att öka intresset för investering-ar bland annat genom att efter en paus på flera år rekapitalisera Gårdsbrukets utvecklingsfond Makera (11 miljoner euro). Investeringsstöd är av central betydelse för jordbruksinvesteringar-nas lönsamhet. Utan det hade merparten av investeringsprojekten inom animalieproduktionen blivit ogenomförda. Men inte ens med höga stöd kan vi upprätthålla produktion och investeringar om marknadsutsikterna är ogynnsamma länge.
Utskottet ser det som nödvändigt att trygga jordbrukets omvärldsvillkor och ser med tillfredsstäl-lelse att regeringen och EU har avsatt finansiering för att stödja gårdar i kris. Utskottet framhåller (såsom FiUB 7/2015 rd) att det knappa offentliga stödet bör inriktas där det har största möjliga verkan. Utöver direkta stöd bör jordbrukets omvärldsvillkor tryggas också genom stödda rådgiv-ningstjänster till gårdarna; de möjliggör individuella lösningar för att förbättra lönsamheten.
Utskottet är oroat över jordbruksföretagarnas arbetsmotivation. Svag lönsamhet ökar arbetets psykiska belastning och då framhävs betydelsen av avbytartjänster. Det föreslås en sänkning på 22 miljoner euro för gårdsbruksenheternas avbytartjänster som förvaltas av social- och hälsovård-sministeriet. Speciellt viktigt är systemet med avbytare för djurhållare som dagligen är bundna till vården av djuren.
Här fäster utskottet också uppmärksamhet vid huruvida NTM-centralernas omkostnader i arbets-och näringsministeriets huvudtitel (32.01.02) räcker för jord- arbets-och skogsbruksministeriets lagstad-gade uppgifter. Knappa anslag får inte äventyra genomförandet av de inspektioner som är förut-sättningen för utbetalning av jordbrukarstöden.
Utskottet lyfter dessutom fram oron för att maten ska räcka i framtiden och anser det också därför behövligt att Finland investerar i jordbruksproduktionen. Världens befolkning bedöms öka med två miljarder fram till 2050. Utöver folkökningen ökas efterfrågan på mat av att den nuvarande undernäringen minskar och konsumtionsstrukturen för livsmedel ändras i mindre utvecklade län-der när levnadsstandarden ökar. Efterfrågan beräknas öka från det nuvarande med upp till 50 pro-cent före utgången av 2050. Dessutom bör omställningar i förhållandena kring matproduktionen beaktas, såsom erosionen och klimatförändringen. Också enligt FAO:s ställningstaganden krävs det satsningar på primärproduktionen för att världens livsmedelstrygghet ska förbättras.
03. Landsbygdsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet föreslås 23,561 miljoner euro, alltså 1,746 miljoner euro mindre än för 2015. Att verkställa reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och den nya programperioden krä-ver av Landsbygdskrä-verket betydande satsningar på att krä-verkställa stödsystemen och på utveckling och underhåll av datasystemen.
Den pågående förnyelsen av datasystemet för jordbrukarstöd har avancerat till ett skede där pro-gramvara för övervakning av stöden enligt areal installeras i stödprogrammet. I detta samman-hang upphandlas också programvara och apparatur som möjliggör hantering och sparande av övervakningsdata mobilt under besök på gårdarna. Testanvändningen ska genomföras vid 2016 gårdsinspektioner. Enligt utredning till utskottet behövs en tilläggsfinansiering på cirka 500 000 euro för att tidsplanen ska hålla.
Utskottet ser det som nödvändigt att regeringen ser till att minskningen av verkets omkostnader inte fördröjer utbetalning av stöd. Utskottet vill också understryka att särskilt mobilinspektionen måste hålla tidsplanen för att inspektionsprocessen ska kunna effektiviseras. Samtidigt nås kost-nadsbesparingar och kundernas rättssäkerhet ökar.
Utskottet ökar momentet med 400 000 euro för genomförande av mobilinspektioner i planerad tid.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 23 961 000 euro.
(Stycke 2 som i RP 30/2015 rd)
47. Nationellt utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år)
Under momentet föreslås ett anslag på 2,169 miljoner euro. Av det avsätts 1 miljon euro för att genomföra spetsprojektet "Den finländska matproduktionen ska bli lönsam" i syfte att öka efter-frågan på inhemska livsmedel.
Utskottet ser det som behövligt att anslaget används för att fortsättningsvis stödja åtgärder enligt utvecklingsprogrammen för ekobranschen och lokalproduktion samt målen fram till 2020 för den ekologiska branschen och närproducerad mat enligt statsrådets principbeslut. Centralt är också den finansiering som avsätts för åtgärder som stödjer målen i åtgärdsprogrammet för naturpro-duktbranschen, redogörelsen om livsmedelspolitik och redogörelsen om livsmedelssäkerheten.
Momentets anslag är 2 miljoner euro mindre än 2015 vilket medför att jord- och skogsbruksmi-nisteriet inte genomför någon omfattande riksomfattande projektansökan. Utskottet noterar med tillfredsställelse att jord- och skogsbruksministeriet har uppmuntrat alla projektaktörer att utnytt-ja andra finansieringskällor såsom Makera, programmet för utveckling av landsbygden i Fast-landsfinland och EU:s program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder.
Det är också positivt att ett återtagande av projektansökan inte påverkar redan pågående projekt utan att de 47 projekt som planeras för åren 2015—2017 fortgår enligt finansieringsbesluten. Så-dana projekt är bland annat EkoCentrias projekt ”Luomutarjonnan lisääminen ja monipuolistami-nen ammattikeittiöissä” (344 000 euro) och Arktiska Aromer rf:s projekt ”Hyvinvointia luonnos-ta” (168 000 euro). Bägge projektens finansiering fördelas över åren 2015—2016. Arktiska Aro-mer rf verkar som en takorganisation inom naturproduktbranschen och främjar ett ekonomiskt ut-nyttjande av branschens betydande potential.
Utskottet ökar momentet med 130 000 euro till Arktiska Aromer rf för utveckling av exportför-utsättningar och turismkopplingar i fråga om naturprodukter.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas 2 299 000 euro.
(Stycke 2–4 som i RP 30/2015 rd)
62. Vissa statsunderstöd (reservationsanslag 2 år)
Utskottet ökar momentet med 100 000 till statsunderstöd för Tammerfors universitet (FICAM, centrum för alternativ till djurförsök) för utvecklande av alternativa forskningsmetoder som er-sätter djurförsök.
Momentet får följande lydelse:
Under momentet beviljas 5 617 000 euro.
(Stycke 2 och 3 som i RP 30/2015 rd)