• Ei tuloksia

Utskottet har i sina senaste ställningstaganden (t.ex. FiUB 37/2014 rd och FiUB 6/2014 rd) upp-repade gånger uttryckt oro över exportläget i Finland och påpekat att landet behöver fler innova-tiva små och medelstora företag som växer och når framgångar på den internationella marknaden och skapar sysselsättning i Finland. Utskottet understryker att Finlands åtstramade ekonomiska läge och brytningen i exportindustrin kräver effektivare, mer målmedvetna och snabbt verksam-ma åtgärder för att främja exporten och företagens internationalisering.

Enligt Tullens preliminära statistik uppgick värdet av Finlands varuexport i september 2015 till 4,5 miljarder euro, vilket är 13 procent mindre än i september förra året. Exporten till EU-länder-na sjönk i januari—september med tre procent och exporten till länder utanför EU med sex pro-cent. I fråga om våra viktigaste handelspartners ökade i september endast exporten till Tyskland.

Utskottet vill lyfta fram de små och medelstora företagens möjligheter till internationalisering.

Enligt inkommen utredning är de finländska små och medelstora företagens internationaliserings-grad klart lägre än i konkurrentländerna. Det är dock positivt att de små och medelstora företagen på senare år blivit aktivare i fråga om internationalisering. I dag har Finland ett rekordstort antal små och medelstora företag som bedriver export. I de flesta fallen är dock exporten fortfarande så småskalig att den positiva utvecklingen inte påverkar Finlands totala export. Utifrån en barome-ter gjord bland små och medelstora företag och publicerad hösten 2015 förväntar sig cirka 40 pro-cent av de företag som siktar på den internationella marknaden att konjunkturutsikterna förbätt-ras nästa år. Det är viktigt att regeringen genom sina insatser ser till att den positiva utvecklingen fortsätter.

Utskottet understryker att exporten till Ryssland är viktig och att utvecklingen på den fronten är ytterst oroande. Enligt Tullens statistik över utrikeshandeln sjönk de finländska företagens export till Ryssland med 32 procent under perioden januari—augusti 2015 jämfört med samma period

förra året. Ryssland har under 2015 sjunkit från tredje största exportland till femte största och lig-ger nu bakom såväl USA som Nederländerna. Rysslands andel av Finlands varuexport är i dag en-dast 5,9 procent. Under perioden 2005—2014 var andelen normalt 9—11 procent.

På de områden som inte berörs av sanktionerna bör Finland agera aktivt för att öka exporten till Ryssland. Det är också viktigt att målmedvetet ha beredskap för att sanktionerna upphör, så att exporten inom de aktuella områdena kan inledas så snabbt och effektivt som möjligt. I fråga om främjandet av företagens internationalisering vill utskottet framhålla att samarbetet med de ser-viceleverantörer som får offentligt stöd måste vara smidigt och arbetsfördelningen tydlig och att företagen enkelt måste få tillgång till de tjänster de behöver. Det är också viktigt att ständigt söka nya exportmöjligheter (t.ex. näthandel, teknik i anslutning till Rysslands program för ersättning av import) och bistå företag som vill in på den ryska marknaden. Vidare måste vi utforska de möj-ligheter som finns i Rysslands närområde (t.ex. Ukraina, Kazakstan, Vitryssland) och i anslut-ning till den nordliga dimensionen.

40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)

Utskottet framhåller att forskning, utveckling och innovationsverksamhet är av stor betydelse för den ekonomiska tillväxten. För att bibehålla sin konkurrenskraft behöver Finland nya innovatio-ner och kanalisering av dem i den praktiska verksamheten. Innovatioinnovatio-ner kan bidra till ekonomisk tillväxt och export och till en mer ändamålsenlig näringsstruktur. Det är därför positivt att Fin-land i ett internationellt perspektiv gör stora satsningar på forskning och utveckling. Däremot är det oroväckande att satsningarna på forskning och utveckling minskar, vilket kan försvaga kapa-citeten att ta fram innovationer och därmed göra det svårare att nå upp till de mål som satts upp för närings- och innovationspolitiken.

Enligt uppgift sjönk statens finansiering av forskning och utveckling under perioden 2011—2015 med cirka 215 miljoner euro (11 %), räknat enligt realpriser. År 2016 uppgår finansieringen till cirka 1 860 miljoner euro, vilket innebär att minskningen jämfört med föregående år är cirka 140—150 miljoner euro. Den statliga finansieringens andel av bruttonationalprodukten är 0,97 procent år 2015. Å 2016 uppskattas andelen vara mindre än 0,9 procent.

Det är angeläget att det till grund för det anslag som i budgeten anvisas forskningen och utveck-lingen finns tillräckliga undersökningar om hur ändamålsenlig och effektiv finansieringen är. Ut-skottet understryker att allokeringen av medel i än högre grad måste fästa vikt vid det samhälle-liga genomslaget och utnyttjandet av forskningsrön, särskilt i situationer där näringslivet behöver förnyelse och nya spjutspetsar för den ekonomiska tillväxten.

Utskottet ser med oro på hur de anpassningsåtgärder som föranleds av nedskärningen av Tekes anslag kommer att påverka innovationsverksamheten och tillväxtmöjligheterna. Tekes har en stor roll i anslutning till de finländska företagens produktion av innovationer. Enligt de positiva be-dömningarna har Tekes haft en omfattande inverkan på uppkomsten av innovationer, på företa-gens tillväxt och på forskninföreta-gens kvalitet. De kritiska bedömningarna menar i stället att Tekes har finansierat projekt som skulle genomförts också utan finansieringen. Till stöd för allokeringen av anslag föreslår utskottet att regeringen överväger inleda en undersökning av resultaten av Tekes verksamhet.

Regeringen måste noga följa upp konsekvenserna av anslagsnedskärningarna och anpassningsåt-gärderna för Tekes del. Vid behov måste regeringen ingripa så snabbt som möjligt. Den skada nedskärningarna medför för utvecklingen av nya varor och tjänster och för exporten och syssel-sättningen måste minimeras. Det finns risk för att företagens egna satsningar på forskning och ut-veckling minskar ytterligare. Enligt uppgift har de projekt som finansieras av Tekes blivit mer kortsiktiga än tidigare. Det är enligt utskottet en oroväckande utveckling. Det är angeläget att de spetsprojekt som medför förändringar i finansieringen av Tekes och av dess verksamhet planeras och genomförs kontrollerat och effektivt.

43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag)

Det är angeläget att åtgärderna för anpassning av de offentliga finanserna inte försvagar främjan-det av företagens export och internationalisering. Utskottet känner oro för de minskande satsning-arna på forskning och utveckling och för att momentets fullmakt för internationaliseringsunder-stöd till följd av regeringens sparbeslut utgår i budgetpropositionen för 2016. Enligt propositio-nenkvarstår emellertid anslaget så länge som de beslut om beviljande som fattats före 2016 för-anleder utbetalningar. Enligt budgeten för 2015 får nya internationaliseringsunderstöd beviljas till ett belopp av 9 786 000 euro. Den här understödsformen har trots utvecklingsbehoven upp-levts som nyttig av företagen, och de menar att understöden gett många positiva verkningar. Ut-skottet ökar momentets anslag med 700 000 euro och bevillningsfullmakten med 1 000 000 euro för exportnätverksprojekt för små och medelstora företag.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 8 018 000 euro.

Fullmakt

Nya understöd får 2016 godkännas till ett belopp av 1 000 000 euro. (Ny)

Fullmakten och anslaget får användas för att genomföra och betala projekt (utesl.) i enlighet med statsrådets förordning om internationaliseringsunderstöd för företags gemensamma projekt (1300/2010).

Understödet till små och medelstora företag är högst 50 procent. Understöd kan beviljas till en högre procentandel för projekt som är betydande på riksnivå eller regionalt och i vilka företag inte deltar eller projekt där det är svårt att hänföra kostnaderna till enskilda företag eller om nyt-tan av projektet anses tillfalla en stor grupp företag eller om projektet till sin natur är avvikande eller utsatt för särskilda risker. (Nytt)

(Stycke 5 som stycke 3 i RP 30/2015 rd)