Det finns fortfarande behov av vidare studier om hur man kunde tillämpa avancerade kliniska sjukskötare på bästa sätt inom olika kontexter. Det går att ta fram olika modeller för hur en befattning som avancerad klinisk sjukskötare kunde se ut inom äldreomsorgen, men varje enskild befattning måste hitta sin egen nisch och sin egen specifika roll utifrån den omgivande miljön man ska verka inom. Varje enskild klient inom äldreomsorgen ger också omvårdnaden sitt eget särdrag. Det är det som gör omvårdnaden så fascinerande.
Hur kunde då omvårdnaden utvecklas och komma de äldre till del? De flesta är väl bekanta med den frustrerande känslan när man har suttit i timtal på en jourmottagning och väntat på sin tur att få träffa en läkare. Man önskar då att någon gjort den första bedömningen och haft befogenhet att ordinera behövliga undersökningar redan vid ankomsten. Då kunde nödvändiga testresultat i form av blodprov och röntgenundersökningar finnas tillgängliga genast när läkaren är ledig. Det borde gå att förenkla processer och få vardagen att fungera smidigare för våra äldre som procentuellt tillbringar en allt större tid i våra omvårdnadssystem. Det är en sådan förhoppning jag har gällande användningen av avancerade kliniska sjukskötare inom äldreomsorgen, nämligen att förarbetet ska vara gjort så långt som möjligt innan läkare och sjukhus involveras.
En avancerad klinisk sjukskötare kan genom sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete erbjuda en högkvalitativ omvårdnad bland de äldre. Jag hoppas att detta examensarbete ska leda till en förändring inom äldreomsorgen och att man är villig att använda sig av den kunskap som många avancerade kliniska sjukskötare har strävat för att tillägna sig sedan den första gruppen expertsjukskötare utexaminerades våren 2006. I slutänden önskar jag att denna kunskap ska komma de äldre tillgodo och förbättra tillgängligheten till vård i hemmet och samtidigt förenkla hela vårdkedjan. I rollen som avancerad klinisk sjukskötare ska vi föra ut ny evidensbaserad kunskap till vårdverkligheten. Vi ska också förespråka de behov och önskemål som klienten och deras familjers uttrycker, sträva till att erbjuda dem en högkvalitativ vård samt stöda dem i deras vårdsökande och egenvård utifrån deras egna resurser och motivationskällor. I mitt eget liv kommer motivationen till det jag gör från min personliga, kristna tro. Jag vill därför citera följande ord ur 1 Petr 4:10-11 (Bibeln 1917) när vi som avancerade kliniska sjukskötare går ut i samhället och erbjuder de människor vi möter en kostnadseffektiv, högkvalitativ vård:
Tjänen varandra, var och en med den nådegåva han har undfått, såsom goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd. Om någon
talar, så vare hans tal i enlighet med Guds ord:
om någon har en tjänst, så sköte han den efter måttet av den kraft som Gud förlänar, så att
Gud i allt bliver ärad genom Jesus Kristus.
Honom tillhör äran och väldet i evigheternas
evighet, amen.
Källförteckning
Alligood, M. R., 2014. Nursing theorists and their work. Eighth edition. Library of congress cataloging-in-publication data. Elsevier. Printed in United States of America. Kapitlet om Nola Pender, Health promotion model, är skrivet av Sakraida, T. J. Ss 396–406. Kapitlet om Katie Eriksson, Theory of caritative caring, är skrivet av Lindström, U. Å., Lindholm Nyström, L. och Zetterlund, J. E. Ss 171–185.
Boman, E., Glasberg, A-L., Levy- Malmberg, R. & Fagerström, L., 2019. ´Thinking outside the box´: advanced geriatric nursing in primary health care in Scandinavia. BMC Nursing.
Hämtad från Ebsco 28.8.2020 med sökorden geriatric nurse practitioner.
Bibeln. Den heliga skrift. Gamla och nya testamentets kanoniska böcker i överensstämmelse med den av konungen år 1917 gällande och stadfästa översättningen. Stockholm, Normans förlag AB.
Bickley, L. S., 2017. Bates´ Guide to Physical Examination and History Taking. Twelfth Edition. China, Wolters Kluwer.
Cooper, M. A., McDowell, J., Raeside, L., & the ANP-CNS Group, 2019. The similarities and differences between advanced nurse practitioners and clinical nurse specialists. British Journal of Nursing. Vol. 28, No 20. Ss 1308–1314. Hämtad från Cinahl with fulltext 3.1.2020 med sökorden clinical nurse specialists med begränsningen fulltext, evidence-based practice, peer reviewed och tidsbegränsningen 2010–2020.
Denscombe, M., 2018. Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Drevenhorn, E., 2017. Hemsjukvård. Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksson, K., 1984. Hälsans idé. Stockholm: Norstedts Förlag AB.
Eriksson, K, 1987. Vårdandets idé. Stockholm: Norstedts Förlag AB.
Eriksson, K., 1988. Vårdprocessen. Stockholm: Norstedts Förlag AB.
Eriksson, K., 2018. Vårdvetenskap. Vetenskapen om vårdandet. Om det tidlösa i tiden.
Samlingsverk. Stockholm: Liber AB.
Fagerström, L., 2011. Avancerad klinisk sjuksköterska. Avancerad klinisk omvårdnad i teori och praxis. Lund: Studentlitteratur.
Fagerström, L. M., 2019. Avansert klinisk sykepleie. Gyldendal Norsk Forlag AS.
Fant, P., 2013. Sjukskötarrollen – kriterier för sjukskötare med polikliniskt arbete.
Examensarbete för högre YH-examen. Utbildningsprogrammet för avancerad klinisk vård.
Yrkeshögskolan Novia, Vasa.
Finlands författningssamling.
Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 28.12.2012/980 (Online)
Social- och hälsovårdsministeriets förordning om förskrivning av läkemedel 2.12.2010/1088 (Online)
www.finlex.fi (hämtat 15.4.2020)
Folkhälsomyndigheten, 2015. Hälsa 2020. Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion. Falun, Edita Bobergs.
Henricson, M., 2017. Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Henriksen, J-O., Vetlesen, A. J., 2013. Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur AB.
Holme, I. M., Solvang, B. K., 1997. Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Holm Ivarsson, B., 2014. Sjukdomsförebyggande metoder. Samtal om levnadsvanor i vården. Stockholm: Natur och Kultur.
Huhtanen, M., 2015. Avancerad klinisk geriatrisk sjuksköterska inom vård av äldre – ur äldres synvinkel. Examensarbete för högre YH-examen. Yrkeshögskolan Novia, Vasa.
Jakobsson, S., 2013. Verksamhetsmodell för klinisk specialistsjukskötare inom kärlkirurgin.
Examensarbete för högre YH-examen. Utbildningsprogrammet för avancerad klinisk vård.
Yrkeshögskolan Novia, Vasa.
Kihlgren, M., Engström, B., Johansson, G., 2009. Sjuksköterska med uppdrag att leda. Lund, Studentlitteratur AB.
Kirkevold, M., 2000. Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Studentlitteratur. 2:a upplagan.
Kvale, S., Brinkman, S., 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur AB.
Lindgren, S., Aspegren, K., 2012. Kliniska färdigheter. Informationsutbytet mellan patient och läkare. Lund: Studentlitteratur.
Ljungbeck, B., Sjögren Forss, K., 2017. Advanced nurse practitioners in municipal healthcare as a way to meet the growing healthcare needs of the frail elderly: a qualitative interview study with managers, doctors and special nurses. BMC Nursing (2017) 16:63. DOI 10.1186/s12912-017-0258-7. Hämtad från EBSCO Cinahl 25.4.2020 med sökorden:
advanced clinical nurse AND elderly care samt med begränsningen fulltext och publiceringsårtal mellan 2005-2020.
Marriner-Tomey, A., 1994. Hoitotyön teoreetikot ja heidän työnsä. Sairaanhoitajien koulutussäätiö. Vammala: Vammalan Kirjapaino Oy. Kapitlet om Dorothea E. Orem, Hoitotyön itsehoitoteoria är skrivet av Donohue Eben, A., Gashti, N. N., Hayes, S. E., Marriner-Tomey, A., Nation, M. J. och Nordmeyer, S. B. Ss 177–185. Kapitlet om Florence Nightingale, Nykyaikainen hoitotyö är skrivet av deGraaf, K. R., Marriner-Tomey, A., Mossman, C. L., och Slebodnik, M. Ss 71–78.
Matthews, S., 2012. The nurse practitioner: An opportunity for an advanced, sutonomous, clinical role in the specialty area of rehabilitation nursing in Australia. Journal of the australasian rehabilitation Nurse´s association. Volume 15, number 3. Hämtad från Ebsco Cinahl 14.5.2020 med sökorden advanced nurse practitioner AND older care.
Mitchell, T., Butler-Williams, C., Easton, K., Ingledew, I., Parkin, D., Wade, S. & Varner, R., 2010. The consultant nurse – expert practitioner and much more. British Journal of Nursing. Vol 19, No 8. Ss 481–488. Hämtad från Medline 8.6.2020 med sökordet advanced clinical nurse och begränsningen fulltext, peer review samt publiceringsår 2010–2020.
Moberg, Å., 2012. Florence Nightingale. Ihminen myytin takana. Bookwell Oy, Porvoo.
Nieminen, A-L., Mannevaara, B., Fagerström, L., 2011. Advanced practice nurses´ scope of practice: a qualitative study of advanced clinical competencies. Scandinavian Journal of Caring Sciences: 2011: 25: 661–670. Empirical Studies. Doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00876.x. Hämtad från EBSCO 18.4.2020 med sökord: advanced practice nurse.
Newhouse, R. P., Stanik-Hutt, J. White, K. M., Johantgen, M., Bass, E. B., Zangaro, G., Wilson, R. F., Fountain, L., Steinwachs, D. M., Heindel, L. & Weiner, J. P., (2011).
Advanced practice nurse outcomes 1990–2008: A systematic review. CNE. Nursing economics. September-oktober 2011. Vol. 29. No.5. Ss 230–251. Hämtad från Medline (EBSCO) 3.1.2020 med sökorden advanced practice nurse AND homecare, med begränsningen fulltext och review articles.
Pender, N. J., Murdaugh, C. L., Parsons, M. A., 2014. Health Promotion in Nursing Practice.
Sixth Edition. Pearson Education Limited. Printed in United Kingdom by Ashford Colour Press Ltd.
Rännare, M., 2015. AKS inom vård av äldre ur nordiska sjuksköterskors perspektiv.
Utveckling av en ny arbetsmodell för AKS inom äldrevården. Examensarbete för högre YH-examen. Avancerad klinisk geriatrisk vård. Yrkeshögskolan Novia, Vasa.
Sjukskötares föreskrivningsrätt. Yrkeshögskolan Novia, Vasa. Hämtad 22.3.2020.
https://www.novia.fi/utbildning/kontinuerligt-larande/fortbildning/sjukskotarens-foreskrivningsratt-45-sp/
Social- och hälsovårdsministeriet. 2017. Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2017–2019. Helsingfors. Publikation 2017:7.
http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/80133/07_2017_Laatusuositusjul kaisu_sv_kansilla.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad. Senast uppdaterad 31.12.2019. Hämtad 17.1.2020.
https://www.sochv.jakobstad.fi/aldre/hemvard
Svahn, H., 2013. Verksamhetsmodell för klinisk specialistsjukskötare inom samjour vid Vasa centralsjukhus – en kvalitativ studie. Examensarbete för högre YH-examen.
Utbildningsprogrammet för avancerad klinisk vård. Yrkeshögskolan Novia, Vasa.
THL, Institutet för hälsa och välfärd. Pressmeddelande 13.12.2018. Hämtat från internet 17.11.2019.
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv/-/en-tredjedel-av-personalen-inom-aldreomsorgen-arbetar-i-hemvarden-klienterna-ar-i-samre-skick-an-tidigare
Tveiten, S., 2018. Hälsopedagogik. Lund: Studentlitteratur AB.
Wiklund Gustin, L., Lindvall, L., 2012. Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm, Natur & Kultur.
Wärnå-Furu, C., 2014. Hälsans praxis – i liv och arbete. Stockholm, Liber Ab.
Yrkeshögskolan Novia. Läroplan för de som påbörjat sina studier inom Social- och hälsovård, Vasa (högre YH, 90 SP) hösten 2018. Hämtat från internet 30.1.2020.
https://www.novia.fi/utbildning/ansokan-och-studier/for-studerande/laroplaner/lp-2018/?id=3656
Åkers, A., 2016. Mottagningsskötarens arbetsuppgifter – en kartläggning innehållsmässigt och tidsmässigt. Examensarbete för social- och hälsovård (HYH)-examen.
Utbildningsprogrammet för utveckling och ledarskap. Yrkeshögskolan Novia, Vasa.