Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete

I resultaten från denna studie framkom att det praktiska hälsofrämjande arbetet kunde innefatta hälsokontroller av nya hemvårdsklienter samt även innehålla regelbundna ronder av sjukskötaren bland äldreomsorgens klienter för att i god tid upptäcka förändringar i hälsoläget. För att kunna erbjuda en god omvårdnad behöver vi ta reda på vad den enskilde individen upplever som optimal hälsa och hjälpa människan att tillgodose det innersta begäret av liv, mening, kärlek, närhet och omsorg, menar Katie Eriksson. (Eriksson 1988, 78–80, 84–85) Den praktiska omvårdnaden utförs med hjälp av trons, hoppets och kärlekens teknologi som möjliggörare. I denna helhet ligger en kraft, som ger en skönhet i

omvårdnadsarbetet. (Eriksson 2018, 458) Florence Nightingale ansåg att vårdarbetet var ett andligt kall från Gud. (Marriner-Tomey m. fl. 1994, 77) och Katie Eriksson påpekar att tron på livet, medmänniskan och Gud kan användas som en kraftkälla i riktning mot hälsa.

(Eriksson 1984, 114–115, 124–125) Omvårdnad innebär, enligt Dorothea Orem, att stödja klienten och dennes anhöriga i syfte att kompensera och så småningom återfå den egenvårdande förmågan. Hon menar också att individen själv har både förmåga och motivation till hälsofrämjande och förebyggande av sjukdom. (Wiklund Gustin & Lindwall 2012, 168)

I resultatet i denna studie framkom även vikten av hälso- och sjukdomsförebyggande åtgärder. Det framkom att man som avancerad klinisk sjukskötare kunde förespråka promenader med de äldre och förebygga fallolyckor. För att kunna göra detta bör man se klienten i hans egen miljö. Andra hälso- och sjukdomsförebyggande åtgärder som framkom i studien är att sjukskötaren kan se över klientens medicinering samt vaccinera klienterna för att förebygga olika sjukdomar. Enligt Pender, Murdaugh och Parsons plan för förebyggande och hälsofrämjande bör man betona de styrkor och färdigheter som klienten besitter och utifrån dessa tillsammans med klienten fastställa de hälsomål och beteendealternativ som är att föredra. Det är viktigt att identifiera de beteenden och resultat som ger effekt på hälsan utifrån klientens perspektiv, namnge de faktorer som underlättar eller hindrar beteendeförändringen samt identifiera klientens motiverande faktorer. Det är också viktigt att klienten erbjuds det stöd hen behöver för att uppnå målen under den bestämda tidsperioden. (Pender, Murdaugh & Parsons 2014, 122–125) Enligt Lisbeth Fagerström ska den avancerade kliniska sjukskötaren stödja klienten att aktivt delta i sin egen vård och behandling. Detta stöd ges genom motiverande coaching och undervisning. (Fagerström 2011, 160)

10.2

Resultatet från denna studie visar att man i rollen som avancerad klinisk sjukskötare besitter en specialkompetens. Sjukskötare i de olika teamen kan vid behov konsultera den avancerade kliniska sjukskötaren för råd och handledning. Arbetsrollen framträder mera som en ledarroll med en handledande funktion. Som ”case manager” främjar man samarbetet mellan olika instanser inom social- och hälsovården och stödjer interaktionen mellan omvårdnad och medicin. Skolning av vårdpersonal samt administrativa uppgifter ingår också i arbetsrollen. Resultatet visar att arbetet även omfattar team- och nätverksarbete. Den kliniska praxisen för avancerad klinisk omvårdnad innehåller också en blandning av

akutsjukvård, vård av kroniska sjukdomar samt förebyggande arbete. Erika Boman, Ann-Louise Glasberg, Rika Levy-Malmberg och Lisbeth Fagerström lyfter fram att det är viktigt att man kan erbjuda den äldre vård i deras närmiljö och kunna möta de komplexa behoven hos de äldre i vårt samhälle. De lyfter också fram att man bör fokusera mera på klientens resurser istället för deras sjukdomar. De äldre behöver också socialt stöd för att hantera den tilltagande ensamheten. (Boman, Glasberg, Levy- Malmberg & Fagerström 2019)

I resultatet från studien framkom att vårdförhållandet ska vara personcentrerad och främja klientens och anhörigas deltagande samt ge information om valmöjligheter. Rollens väsen beskrevs med ord som ansvarstagande, holistisk, reflekterande, vidsynt och lyssnande. Dess väsen kännetecknades av omsorg, förtroende, kontinuitet, gott vårdförhållande samt förmåga att föra klientens talan. Katie Eriksson menar att vårdaren ska visa klienten vägen mot hälsa genom att hjälpa honom att använda sin egen kapacitet i så stor grad som möjligt. Vi kan påverka klienten direkt genom vårdåtgärder eller indirekt genom att förbättra klientens vårdmiljö. (Eriksson 1988, 78–80, 84–85) Erika Boman m.fl. lyfter också fram att klientens hem borde bli en hälsofrämjande kontext. (Boman, Glasberg, Levy- Malmberg &

Fagerström 2019)

10.3

I resultatet från studien framkom vissa specifika arbetsuppgifter som en avancerad klinisk sjukskötare kunde ha inom äldreomsorgen. Den avancerade kliniska sjukskötaren kunde erbjuda kliniska undersökningar på en mera omfattande nivå efter vidareutbildningen samt handledning och uppföljning av behandling gällande både folksjukdomar och i hälsofrämjande syfte utifrån helhetssituationen. Kliniska bedömningar innefattar en helkroppsundersökning, som kan utföras vid både akuta och planerade hembesök. Den första bedömningen vid akuta sjukdomsfall gjorde att läkarkonsultationerna fungerade smidigt.

Genom att involvera receptförnyelse och begränsad föreskrivningsrätt i rollen kunde man använda resurserna på ett förnuftigt sätt. Hälsofrämjande vård samt förebyggande vård ska ingå som en naturlig del i all omvårdnad. Hälsokontroller, både av nya hemvårdsklienter och årliga hälsokontroller, kunde med fördel vara en del av arbetets innehåll. För att lyckas med hälsofrämjande bör man enligt Nola Penders teori betona de styrkor och färdigheter som klienten besitter. Utifrån dessa fastställer man tillsammans med klienten de hälsomål och beteendealternativ som vore att föredra. Det är viktigt att identifiera de beteenden och

resultat som ger effekt på hälsan utifrån klientens perspektiv innan man uppgör en plan för förändring. (Pender, Murdaugh & Parsons 2014, 122–125)

I resultatet av studien framkom att vårdplanering upptar en stor del av arbetstiden. Ronder av en avancerad klinisk sjukskötare bland äldreomsorgens klienter framkom också som möjliga utvecklingsförslag. Även risker med användning av outbildad personal inom äldreomsorgen kunde förebyggas genom handledning av en avancerad klinisk sjukskötare.

Den palliativa vården ska omfatta både symptom- och smärtlindring. Eftervård t ex astmakontroller, diabeteskontroller, endokrinologiska kontroller, hjärtkontroller, lungkontroller, reumakontroller etc. kunde med fördel skötas av en avancerad klinisk sjukskötare. Konsultationer kan göras till läkare eller andra yrkesgrupper och andra yrkesgrupper och seniorboenden kan också konsultera en avancerad klinisk sjukskötare för vårdbedömning. Anhörigstöd och ett bra vårdförhållande både till klienten i hans egen miljö och till anhöriga är något som eftersträvades. Enligt Nola Pender bör man särskilt sätta vikt vid det fysiska hälsotillståndet och konditionen, det funktionella hälsomönstret och näringstillståndet, andlighet, stressande faktorer i livet och det sociala stödet. Det är också viktigt att nedteckna klientens hälsobeteende och ärftligt hälsotillstånd i familjen. Stöd och begränsningar från det sociala sammanhanget för hälsobeteendet behöver också beskrivas tydligt för att uppnå ett hälsofrämjande beteende. (Pender, Murdaugh & Parsons 2014, 124–

125)