Intervjuer har gjorts med kliniska expertsjukskötare, hemvårdsledare och läkare om vilka arbetsuppgifter som kunde ingå i den avancerade kliniska sjukskötarens verksamhet inom äldreomsorgen. Expertsjukskötare var den benämning som först användes när utbildningen påbörjades, men i dagsläget benämns de som avlägger examen inom avancerad klinisk vård för avancerade kliniska sjukskötare. Populationen i denna studie är därmed expertsjukskötare, hemvårdsledare och läkare. Interventionen som testas är arbetsuppgifter för en avancerad klinisk sjukskötare inom äldreomsorgen/hemvården. Resultatet granskas mot utbildningsprogrammet i avancerad klinisk vård. Inklusionskriterie för dessa intervjuer är att de personer som intervjuas har en vidareutbildning efter sjukskötarexamen (expertsjukskötarutbildning eller ledarskapsutbildning) eller arbetar inom äldreomsorgen som legitimerad läkare. Forskningens ansats är abduktiv, dvs jag kombinerar både deduktion och induktion i denna studie. Vid deduktion utgår man från teorin (dvs. tidigare studier) och formar hypoteser som prövas i praktiken, vid induktion utgår man från empirin (dvs.
avancerade kliniska sjukskötare i vårdverkligheten) och formar en teori utifrån detta.
Intervjuerna granskades med kvalitativ innehållsanalys.
För att få ett svar på den aktuella frågeställningen började jag med att arbeta med teoridelen och söka tidigare forskning inom området. Vid sökning av vetenskapliga artiklar till bakgrunden valde jag att begränsa mig till material som rör äldreomsorgen i olika delar av världen, men med fokus på nationell och nordisk forskning. Dessa artiklar har inhämtats från vetenskapliga databaser. Under processen med att ta fram bakgrunden till examensarbetet framkom arbetshypoteser om vad som kommer att framträda i materialet. När jag ansåg att det fanns en mättnad i det teoretiska bakgrundsmaterialet började jag jobba med intervjufrågorna (Bilaga 2). Jag skrev ner intervjufrågor som kunde ge svar på mina frågeställningar. Dessa intervjufrågor testades genom en pilotintervju med en arbetskamrat inom Social- och hälsovårdsverket för att se om frågorna gav de svar jag var ute efter. Efter pilotintervjun och handledning av lärare vid Novia omarbetades frågorna till en viss del.
8.3.1 Urval
Lärare vid Novia gav föreslag på informanter som hade en vidareutbildning i klinisk vård efter avklarad sjukskötarutbildningen. Man föreslog också att jag inte skulle använda mig av personer som redan tidigare varit involverade i examensarbeten gällande den nya yrkesrollen. Urvalet bestod av sjukskötare som avlagt examen i avancerad klinisk vård eller det som tidigare benämndes expertsjukskötare. Jag önskade informanter som hade en
anknytning till äldreomsorgen eller hemvården för att få fram mera specifik information. Jag önskade också informanter med mångårig klinisk arbetserfarenhet efter vidareutbildningen (10–15 år), eftersom min förhoppning var att intervjun skulle ge information om vilka arbetsuppgifter en avancerad klinisk sjukskötare (med eller utan föreskrivningsrätt) kunde ha inom äldreomsorgen.
Tre informanter, med lång bakgrund inom äldreomsorgen eller hemvården, utvaldes och kontaktades. Alla gav sitt samtycke till att medverka i intervjuerna. Alla informanter ville också vara anonyma. Datum för intervjuerna bokades. Två av informanterna samtyckte till att medverka i muntliga, enskilda intervjuer via telefon. Orsaken till att intervjuerna gjordes via telefon var det långa avståndet mellan oss. En av informanterna ville besvara intervjufrågorna skriftligt och skicka svaren via mail. Före den första intervjun laddade jag ner en app i telefonen så att intervjuerna kunde spelas in i sin helhet och dessutom hade jag en inspelningsapparat i reserv. Informanterna informerades före intervjuerna om att intervjuerna spelas in och att anonymiteten garanteras under hela processen. Efter intervjuerna skrevs samtalen ner i sin helhet. Materialet från de muntliga intervjuerna och den skriftliga intervjun analyserades sedan genom innehållsanalys. När examensarbetet är godkänt och publicerat förstörs intervjumaterialet.
Min avsikt var att involvera avdelningsskötaren och hemvårdsledarna i intervjuerna för att få material från flera olika synvinklar. Det blev så att två av personerna deltog i en muntlig gruppintervju, som bandades in. Hemvården har för tillfället tre läkare. Jag hade för avsikt att göra kvalitativa intervjuer också med dem gällande vilka arbetsuppgifter de kunde tänka sig att en avancerad klinisk sjukskötare inom hemvården kunde ha. Två av läkarna svarade på min intervjuförfrågan. De uppgav att de helst svarar skriftligt på mina intervjufrågor vid en tidpunkt när de har lite extra tid över under arbetsdagen. Jag uppgav en tidsram på 1–2 månader för att besvara frågorna, eftersom jag inte har intresse av att låta processen med examensarbetet dra ut alltför länge. Jag sände också en påminnelse när några veckor gått.
Coronapandemin och läget i Jakobstad i månadsskiftet oktober-november 2020 medförde att det bara blev en av läkarna som deltog i undersökningen.
8.3.2 Datainsamling
Jag har använt mig av olika vetenskapliga databaser för att hitta lämpliga artiklar gällande avancerade kliniska sjukskötare inom äldreomsorgen. Den information som jag fick därifrån
användes tillsammans med resultatet från studien som grund för den modell som jag utvecklat kring rollen som avancerad klinisk sjukskötare inom äldreomsorgen.
Jag har gjort kvalitativa intervjuer där varje avancerad klinisk sjukskötare fått berätta om hur deras yrkesroll ser ut. Jag har valt att göra individuella, muntliga intervjuer med var och en av sjukskötarna eftersom informanterna är utspridda över ett geografiskt stort område. På begäran av en av dessa informanter gjordes en av intervjuerna skriftligt. Dessa intervjuer gjordes under september 2020. Min avsikt var att involvera hemvårdens läkare och hemvårdsledare i processen genom s.k. aktionsforskning. Detta gjordes genom information om den utbildning jag deltar i och genom delgivande av teoridelen med kliniska bedömningar från detta examensarbete. Därefter gjordes intervjuer med dem gällande vilka möjligheter de ser att använda sig av en avancerad klinisk sjukskötare i äldreomsorgens verksamhet. Hemvårdsledarna intervjuades muntligt i en gruppintervju, som utfördes i oktober 2020. Läkaren svarade på intervjufrågorna skriftligt i oktober 2020. När examensarbetet är godkänt kommer alla medverkande att få del av den slutliga produkten och resultatet från studien. Min förhoppning är att denna process ska leda till en utveckling av verksamheten som kommer klienterna och äldreomsorgen till del.
8.3.3 Dataanalys
De intervjuer som gjordes (med kliniska expertsjukskötare, hemvårdsledare och läkare) skrevs ned i sin helhet och printades ut. Materialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys. Materialet klipptes i meningar eller stycken och grupperade i olika meningsenheter. I materialet framkom domäner såsom rollen som avancerad klinisk sjukskötare, arbetets innehåll, arbetsfält, fördelar, risker och utmaningar. Därefter började det tidskrävande arbetet att analysera materialet från meningsenhet till kondenserad form, till koder och olika kategorier. Kondensering användes för att göra materialet mera hanterbart, utan att meningsinnehållet förändrades. Jag försökte hitta kategorier och teman på olika nivåer. Tolkningen förutsatte kunskap om studiens och textens sammanhang. Som analysenhet fungerade det utskrivna intervjumaterialet. Domäner var t ex de olika frågorna i frågeformuläret som behandlade ett specifikt område. Meningsenhet är de ord, meningar eller stycken som hör ihop genom meningsinnehåll eller sammanhang. Genom abstraktion försågs texten med koder och bildade kategorier eller teman på olika abstraktionsnivåer.
Kodning innebär att man sätter en etikett på meningsenheten som beskriver innehållet.
Kategorin utgör flera koder med liknande innehåll. Teman binder ihop flera kategorier och svarar på frågan: Hur? Resultatets trovärdighet är beroende av giltighet, tillförlitlighet och
överförbarhet. Slutligen kunde man dra slutsatser utifrån intervjumaterialet. I resultatdelen använder jag mig av citaten för att presentera vad som framkom i intervjuerna.
Utifrån intervjumaterialet utvecklades därefter en möjlig vårdmodell och en möjlig arbetsbeskrivning för en avancerad klinisk sjukskötare inom äldreomsorgen.