Utvärdering av de största riskerna i omvärlden och på verksamhetsområdet

Riskerna i omvärlden beror i huvudsak på en svag ekonomisk utveckling både i Fin-land och i Europa. Eurokrisen har försämrat EU-ländernas kapacitet och efterfrågan i ekonomierna har varit dämpad. Situationen har ytterligare förvärrats av den tillspet-sade krisen i R yssland och den osä kerhet som denna gett upphov t ill i finländska företag. Den svaga ekonomiska utvecklingen har direkta verkningar för företagsverk-samhetens tillväxt och lönsamhet. Den skärpta globala konkurrensen kräver en smi-dig och aktiv innovationsverksamhet i synnerhet av företag som siktar på en pl ats i

den globala toppen. Det centrala målet för innovationspolitiken är att sporra företag till i nnovationer, t illväxt och i nternationalism m ed ol ika åt gärder. Finlands innova-tionssystem och finansiering är av världsklass, men det finns en uppenbar risk att de betydande of fentliga sa tsningarna på forskning och i nnovationer inte t illräckligt v äl realiseras i ny affärsverksamhet samt kommersiella produkter och tjänster.

Ryssland har hört till Finlands viktigaste handelspartner. Inom många branscher har företagsverksamhet by ggts upp kring e fterfrågan i R yssland så väl i Fi nland so m i finländska företag i R yssland. Rysslandsrisken i nom företagsverksamhet har i många företag realiserats som en följd av den försvagade rubeln, en dämpad köp-kraft och de ekonomiska sanktioner som införts. I anslutning till detta har företagens resurser förbättrats med ol ika s kräddarsydda f inansiella i nstrument. Ministeriet har dessutom effektiviserat samarbetet och informationsutbytet med de övriga ministeri-erna för att upprätthålla en aktuell lägesbild. Effektministeri-erna av Rysslandskrisen för före-tagsverksamheten kommer att övervakas och rapporteras regelbundet.

Tryggandet av företagsfinansieringen så att den kompletterar verksamheten på den finansiella marknaden är en central uppgift för närings- och innovationspolitiken. Till-gången på finansiering i synnerhet i kritiska skeden av livscykeln med tanke på verk-samheten i tillväxtföretag är en kärnfråga när det gäller företagens framgång och tillväxt. Risken är att företag med en kraftig tillväxtpotential inte sporras tillräckligt i startfasen. Regeringen har identifierat si tuationen och genom t illväxtfinansierings-programmet k raftigt ökat resurserna för både företagsfinansiering och k apitelinve-stering och inriktat nya instrument på dessa.

Den största risken i genomförandet av sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken är att den ekonomiska tillväxten ska vara fortsatt svag, vilket gör det svårt att förnya företagen och skapa arbetsplatser. Om arbetslösheten fortsätter att vara hög under en l ång t id är r isken at t ar betssökande d rar si g t illbaka från a ktivt ar betssökande, vilket y tterligare försvårar sy sselsättningen o ch m atchningsproblemen på ar bets-marknaden. Risken i arbetet för att främja integrationen och sysselsättningen av in-vandrare är dessutom att attityderna till inin-vandrare försämras.

En utmaning är också att arbetssätten inom förvaltningen och den offentliga servicen inte förnyas tillräckligt snabbt för att den tillräckligt väl ska kunna svara mot de pe r-sonalminskningar som utgiftsnedskärningarna inom den offentliga ekonomin kräver.

Företagens omvärld försvagas av en st ändigt ökande, alltmer komplicerad och de-taljrik r eglering. Den öka nde r egleringsbördan utgör et t v äxande hot mot Fi nlands konkurrenskraft. Om den ekonomiska nedgången fortsätter kan den påverka företa-gens förmåga a tt följa d e i lag f öreskrivna sk yldigheterna at t sö rja för sä kerheten.

Detta kan i fråga om varor märkas så att produkters överensstämmelse inte säker-ställs och på f öretagssidan i värsta fall i f orm av en f örsämrad säkerhetskultur när det gäller arbetssätt, personalutbildning och underhåll av utrustning. I sy nnerhet i konkurssituationer kan farliga kemikalier och avfall överlåtas åt samhället att ta hand om. I anslutning till förnyelsen av det europeiska patentsystemet är finansieringen av Patent- och registerstyrelsens patentlinje hotad på grund av att EU:s system för en-hetspatent enligt uppskattning träder i k raft 2016. Systemet för enen-hetspatent är ett parallellt system till det traditionella europapatentet och det nationella patentet.

Globaliseringen av e konomin, l äget för s tatsfinanserna i kombination med den d e-mografiska ut vecklingen i r egionerna s kapar hår da ut maningar för ar betet m ed at t

strukturen ä r ok ontrollerad och at t r egionernas styrkor i nte kan u tnyttjas effektivt.

Som ett resultat kommer regionerna att mista arbetsplatser och inga nya arbetsplat-ser uppstår. Mest konkurrenskraftiga är regioner so m är medvetna om sina egna starka sidor och kan förnya sina kompetens- och innovationsstrukturer, sin kreativi-tetspotential och sina ar betssätt så at t de möter kr aven i om världen. De neg ativa effekterna av strukturomvandlingen kan lindras genom att aktivt stödja en kontinuer-lig förnyelse av r egionerna och ut nyttjandet av l okala r esurser. Förberedelser inför förändringar kan vidtas genom att införa handlingsmodeller som föregriper alternati-va utvecklingstrender. Att skapa nya lösningar och handlingsmodeller förutsätter också et t ö kande t väradministrativt sa marbete o ch nät verkande i nom så väl ut bild-ning, social- och hälsovårdsservice, trafik- och samhällsplanering som när det gäller att stärka näringarna och effektivisera f örvaltningsstrukturerna. En viktig roll i detta har bl.a. elektroniseringen av funktioner och uppgifter. Bland annat strukturfondernas förvaltningsmodell har reviderats under 2014 och förverkligandet av modellen an-passas så att den motsvarar de nya ramarna för tekniskt stöd.

De st örsta riskerna i energibranschen gäller elproduktionskapacitetens t illräcklighet (inkl. l ångvariga s kador på gränsöverskridande överföring) sa mt bi omassans håll-barhet och nollutsläpp i EU. Det finns ett klart samband mellan elproduktionssyste-met och sårbarheten i samhällets funktioner. Om biomassa inte längre skulle klassi-ficeras som nollutsläpp i EU, dvs. som helt förnybar, skulle det vara nästan omöjligt för Finland att uppnå sina mål för förnybar energi och intresset för teknologin i bran-schen skulle också minska avsevärt. Beredskap för dessa risker hör till de viktigaste prioriteringarna i ministeriets verksamhet.

En f ortsättning för gruvverksamheten i T alvivaara i nnebär en hel del utmaningar.

Förutom utmaningarna i anslutning till saneringen av ekonomin präglas Talvivaaras situation fortfarande av omfattande miljöfrågor. Talvivaara har också varit en stor arbetsgivare. Likaså finns det fortfarande problem i de operativa processerna. Talvi-vaara Sotkamo Oy försattes i konkurs 6.11.2014 och på ansökan av konkursom-budsmannen i o ffentlig utredning 1. 12.2014. Staten f örberedde sig på om edelbara kostnader på 50 miljoner euro för att stabilisera miljösituationen och gruvans verk-samhet. Konkursboet svarar för kostnaderna för den offentliga utredningen. Om kon-kursboets tillgångar inte räcker till för att täcka kostnaderna, svarar i andra hand sta-ten för kostnaderna. Stasta-ten försöker hitta en ny aktör för ekonomiskt bärkraftig gruv-drift på ett miljömässigt hållbart sätt. Om gruvan stängs, räcker en kontrollerad ned-körning i flera år och kostnaderna för stängningen är betydande.