Ett effektivt försvarssystem

Försvarsförmågan by gger på f örsvarssystemets f örmågor och det st öd dessa f år genom nat ionellt och i nternationellt sa marbete. För svarssystemet u tgör en hel het vars främsta delar utgörs av ledningssystemet, underrättelse- och övervakningssy-stemet, logistiksystemet samt stridssystemet som består av arméns, marinens och flygvapnets trupper och system. Systemet för produktion av trupper samt systemet för v erksamhetsstyrning st öder pl aneringen, u ppbyggnaden och upp rätthållandet samt a nvändningen av försvarssystemets förmågor. Försvarssystemets förmågor utnyttjas för att fullgöra försvarsmaktens lagfästa uppgifter. Visionen utgår från att ett effektivt f örsvarssystem f örebygger och vid beho v a vvärjer m ilitära hot och där ige-nom tryggar Finlands statliga självständighet och handlingsfriheten för statsledning-en.

Den reform av försvarsmakten som genomförts 2012–2015 lägger grunden för för-svarsmaktens funktionsförmåga och fortsatta ut veckling då 2020 -talets försvarsför-måga byggs upp. Förutsättningarna för försvarssystemets förmågor och utvecklingen av dem kan också bedömas utifrån utvecklingen inom följande delområden: förmå-gan at t fullgöra de l agstadgade upp gifterna ( användningen av f örsvarsförmåförmå-gan), den m ateriella beredskapen, personalen samt infrastrukturen o ch förvaltningen av

lokaler ( upprätthållande och ut veckling av f örsvarsförmågan). V idare k an man granska huruvida nivån på försvarsmaktens verksamhet är tillräckligt hög för att upp-rätthålla och bygga upp de krigstida truppernas förmågor.

Målen för försvarsmaktsreformen är på väg att uppnås

Försvarsmaktens organisation och arbetssätt har moderniserats för att svara på di-mensioneringen i kristid och den g ivna resursnivå som planeringen utgått från och upprätthålla en e ffektiv v erksamhet. Genom f örsvarsmaktsreformen m inskar f ör-svarsmaktens krigstida styrka från 350 000 till 230 000 soldater. Den fredstida struk-turen har i sin tur förenklats till ett system i tre nivåer genom att militärlänen och de-ras staber slopats samt ledningsstrukturen moderniserats. Ledningsinstanser, trupp-förband och andra enheter har dragits in. Försvarsmaktens stödfunktioner ska ord-nas mer kostnadseffektivt med hjälp av bl.a. partnerskapsarrangemang.

De strukturella förändringar som ingick i försvarsmaktsreformen har genomförts.

Den organisation och de nya ar betssätt so m infördes genom reformen kommer att inarbetas under 2015. Försvarsmaktsreformens strukturella lösningar syftar till årliga inbesparingar på 130 –135 miljoner euro från och med 2016. Även om de v erksam-hetsmässiga och ekonomiska målen med reformen uppnås är den största utmaning-en på längre sikt att finansieringutmaning-en inte räcker till för försvarsmaktutmaning-ens materielinve-steringar efter 2015.

Engångskostnaderna t ill följd av försvarsmaktsreformen upp gick 2014 t ill ci rka 30,0 miljoner euro (år 2013: cirka 12,9 miljoner euro).

Försvarsmakten har kapacitet att fullgöra de lagfästa uppgifterna

Finlands militära försvarsförmåga, en lägesbild som stöder försvaret samt beredska-pen att säkra den territoriella övervakningen och den territoriella integriteten upprätt-hölls på den förutsatta nivån. Också beredskapen att stödja andra myndigheter och att delta i militär krishantering låg på den fastställda nivån.

Försvarsmakten har beredskap till en flexibel truppbildning och till att utnyttja trupper och förmågor utifrån de fastställda målen. Försvarsmakten kan vid behov också fast-ställa var tyngdpunkten ligger i enlighet med vad varje situation kräver då den avvär-jer användningen av militära maktmedel.

Utvecklingen på de t internationella planet påverkade villkoren för territorialövervak-ningen. Den militära flygtrafiken i Finlands närområde var livligare än normalt. Den var till sin karaktär också avvikande jämfört med tidigare år. I fråga om övervakning-en av dövervakning-en territoriella integritetövervakning-en beaktades förändringarna i omvärldövervakning-en gövervakning-enom akti-va åt gärder, en j ustering av ber edskapen och en m ålmedveten o mläggning av a r-betssätten inom f lygvapnet. Regleringen av ber edskapen i nnebar en ök ning av de operativa flygningarna och flygtimmarna och medförde en hel del övertid och ex-tra kostnader. Också antalet separat följda mål i havsövervakningen samt marinens identifieringsuppdrag ökade avsevärt jämfört med föregående år.

I en pr oposition med förslag till l ag om änd ring av t erritorialövervakningslagen (RP 296/2914 rd) föreslås en mer exakt reglering i situationer där ett brådskande territorialövervakningsuppdrag kräver snabb tillgång till luftrummet. Samtidigt säker-ställs att försvarsmakten kan fullgöra sina lagstadgade uppgifter inom

territorialöver-den 13 februari 2015 (RSv 288/2014 rd). Lagen stadfästes territorialöver-den 6 mars 2015 och träder i kraft den 1 april 2015.

Nivån på försvarsmaktens verksamhet har de senaste åren varit otillräcklig med hän-syn till uppgifterna och produktionen av slagkraftiga trupper

För att hålla kontroll över utgiftstrycket, klara av de utgiftsbesparingar som reger-ingsprogrammet förutsätter och lyckas finansiera genomförandet av försvarsmaktsre-formen sä nktes försvarsmaktens verksamhetsnivå t illfälligt, m ed undan tag av up p-rätthållandet av lägesbilden, den territoriella övervakningen och beredskapen att säkra den t erritoriella i ntegriteten. Nivån på f örsvarsmaktens verksamhet har u n-der 2012–2014 varit otillräcklig med hänsyn till uppgifterna och produktionen av slagkraftiga trupper. Anpassningen av verksamheten till finansieringsramarna märk-tes liksom året innan inom repetitionsövningarna, beväringarnas stridsövningsbase-rade t errängdygn sa mt i flyg- och f artygsverksamheten. U tbildningen oc h öv nings-verksamheten ska från och med 2015 återställas på den nivå som utbildningen av krigstida trupper kräver.

Tabell 30. Nyckeltal som beskriver försvarsmaktens verksamhet

2011 2012 2013 2014 2014

utfall utfall utfall mål utfall

Utbildade beväringar 21 963 21 934 21 904 21 300 21 418

Utbildade vid repetitionsövningar 27 061 4 321 4 863 6 000 5 818

Terrängdygn för beväringar 30 25 26 25 26

Flygtimmar för Hornet-jaktplan 8 904 8 071 7 919 8 000 7 998

Flygtimmar för NH90-helikoptrar 946 1 414 1 323 1 850 1 271

Fartygsdygn för stridsfartyg (1 A) 1 164 1 003 1 161 1 300 1 158

De sänkta målen uppnåddes inte till alla delar för flyg- och fartygsverksamheten. För flygtimmarna med helikoptern NH90 berodde det på att tillverkaren hade problem med reservdelar och reparation av utrustning. För marinens fartygstimmar var orsa-ken att det tog längre tid än v äntat att få fartygen i Katanpää- och Raumaklassen i operativt s kick. Den största ens kilda or saken till den l åga anv ändningsgraden för NH90-helikoptrarna är industrins svaga organisering av reservdelsleveranserna.

Behövliga reservdelar kan inte fås tillräckligt snabbt. Målsättningen är att situationen ska korrigeras under 2015.

Den materiella förmågan förbättras kvalitativt sett, men utan tilläggsfinansiering kom-mer det att uppstå avsevärda kvantitativa brister

Fokus för utvecklingen av förmågorna låg 2014 på att säkerställa de territoriella trup-pernas slagkraft, utveckla förmågan att påverka på lång distans, genomföra MLU2-projektet för Hornetmateriel, säkra minjaktsförmågan och utveckla logistiksystemet.

Partnerskapet med M illog O y i nom under håll och se rvice a v m ateriel f ördjupades.

Även partnerskapen och den industriella strukturen inom ammunitionsbranschen i Norden utvecklades i samarbete med Nammokoncernen.

År 2012 g odkändes ett utvecklingsprogram för försvarsmakten 2013–2024. Genom-förandet av programmet förbättrar den materiella förmågan kvalitativt sett, men kvan-titeten m otsvarar inte det k rigstida behovet. A ktionsberedskapen, num erären oc h den t illgängliga s tridsförmågan st annar på el ler under m iniminivå. D et har under årens lopp uppst ått bet ydande br ister i ut rustningen för krigsförbanden och det är uppenbart at t sa mma ut veckling fortgår under i nnevarande dece nnium. De st örsta bristerna kommer att gälla pansarvärn, luftförsvar och ammunition för arméns

territo-riella och oper ativa f örband, m arinens stridsfartyg och y tavvärjningsförmåga, flyg-vapnets robotsystem oc h k ompletterande upph andling i ansl utning t ill d e g emen-samma förmågornas specialutrustning. S amtidigt föråldras materiel, v ilket ö kar b e-hovet av er sättande i nvesteringar. A mmunitionsanvändningen i ar méns ut bildning har r edan nu nö tt på beredskapsförråden. Bristerna har delvis kunnat ersättas ge-nom kostnadseffektiv upphandling av begagnad materiel, men den finansiering som i dag avsätts för materiell utveckling räcker inte till för att före utgången av decenniet producera de förmågor som försvarsmaktens uppgifter och förhållandena i omvärl-den k räver. Finansieringen medger inga förbättringar av truppernas nuvarande be-redskap.

Förseningarna i materielupphandlingen beror inte på försvarsmakten, men leder till att de målsatta förmågorna kan tas i operativt bruk senare än planerat. Bland dessa omfattande pr ojekt kan näm nas arméns transporthelikopterprojekt, m arinens an-skaffning av fartyg i Rauma- och Katanpääklassen samt projekten för radarbaserad luftrumsövervakning. För seningen av materielleveranserna m ärks oc kså genom a tt anslag för materiel överförs till kommande år.

Antalet anställda inom försvarsmakten har minskats och de anställda har i huvudsak placerats enligt försvarsmaktsreformens uppgiftsfördelning

Över 70 % av utgiftsbesparingarna för försvarsmaktsreformens strukturella lösningar tas från de fasta personalkostnaderna. Antalet anställda har planenligt minskat och närmar sig målet för försvarsmaktsreformen. Antalet årsverken för alla som fick lön genom försvarsmaktens omkostnadsanslag 2014 var 13 482 ( år 2013: 13 585 år s-verken).

Jämfört med försvarsmaktens sammansättning 2012 hade ci rka 2 100 uppg ifter minskats v id ut gången av 2014 i enl ighet m ed m ålen för försvarsmaktsreformen.

Dessutom har cirka 3 500 anställda anvisats nya uppgifter. För 1 500 av dessa har det inneburit byte av tjänstgöringsort. De som bytt tjänstgöringsort har fått stöd ge-nom k ollektivavtalsenliga f örfaranden och g ege-nom f inansiering som reserverats för utgifter av engångsnatur i anslutning till försvarsmaktsreformen.

Verkställandet av försvarsmaktsreformen har också krävt uppsägning av en del an-ställda. I början av 2014 hotades cirka 400 anställda av uppsägning. Av dessa kunde en del placeras i lediga uppgifter inom försvarsmakten, medan en del anställdes av andra arbetsgivare genom tjänsteöverföring eller särskilda stöd. Dessutom fortsatte beviljandet av uppsä gningsersättningar. Å r 20 14 sa des 83 anst ällda upp, m e-dan cirka 600 visstidsanställdas anställningsförhållande upphörde.

Försvarsmakten har tack vare stor målmedvetenhet och öppenhet och genom stöd-personalens engagemang i huvudsak lyckats väl med anpassningen av personal-styrkan.

Utvecklingen av värnplikten har fortsatt utifrån åtgärdsrekommendationerna, och re-surserna för utbildning har utökats

Den allmänna värnplikten och systemet för produktion av trupper har förbättrats ut-ifrån r ekommendationerna i r apporten Suomalainen asevelvollisuus (Den finska värnplikten). Det främsta målet är att värnplikten också i fortsättningen ska motivera den enskilda och ha positiva samhälleliga effekter. De värnpliktigas sociala och

eko-resor kostnadsfria. Vidare höjdes i början av 2015 beväringarnas dagpenning samt reservisternas lön och dagpenning.

Vid uppbåden k allades ci rka 76 ,5 % av ål dersklassen in t ill t jänstgöring. Cirka 25 000 personer i nträdde i värnpliktstjänstgöring. A v dem v ar 485 k vinnor. A ntalet avbrutna tjänstgöringar har sedan 2008 v isat en sv agt nedåtgående trend. År 2014 fullföljdes beväringstjänstgöringen av 85 % av dem som inlett tjänstgöringen. Fokus för produktionen av beväringstrupper låg på produktion av moderniserade territoriella trupper ( beredskapstrupper). B eredningen av den ny a per sonalsammansättningen har syftat till att säkerställa utbildningen av de värnpliktiga i grundenheterna genom att i motsvarande grad gallra bland de administrativa uppgifterna. I fråga om antalet utbildare har nivån enligt försvarsmaktsreformen nåtts (2,5) och år 2014 var antalet i genomsnitt 2,6 utbildare per grupp (35 rekryter).

Inom repetitionsövningarna låg fokus på träning av ledningspersonal och specialper-sonal. D et l åga ant alet repetitionsövningar å ren 2012−2014 har inte motsvarat de krav som st älls på uppby ggnaden av truppernas förmågor i krigstid. Genom upp-giftsspecifika r epetitionsövningar har k ompetensen hos reservister med nyckelupp-gifter kunnat upprätthållas, men det få antalet gruppvisa repetitionsövningar har inte tillåtit att gruppernas förmågor upprätthålls på en tillräcklig nivå. Samverkan mellan vapenslagen och övningarna på g ruppnivå är bristfälliga på grund av den ringa öv-ningsmängden. En ökning av repetitionsövningarna från och med 2015 gör det möj-ligt att återställa de gruppvisa övningarna, vilket är viktigt för slagkraften.

I utbildningen av värnpliktiga har försvarsmakten utnyttjat olika former av utbildning av reservister. Utöver de cirka 5 800 reservister som deltog i repetitionsövningarna utbildades cirka 3 100 reservister v id försvarsmaktens frivilliga öv ningar och ci rka 10 300 r eservister v id Försvarsutbildningsföreningens övningar. Den frivilliga för-svarsutbildningen har utvecklats genom att det fastställts allmänna kvalitetskriterier och ut värderingskriterier för m ilitär ut bildning so m försvarsmakten bes tällt av Fö r-svarsutbildningsföreningen. Försvarsmakten har också deltagit i kvalitetsgranskning-en av utbildningkvalitetsgranskning-en. Utbildningkvalitetsgranskning-en och underhållet av värnpliktiga medförde kostnader (exkl. l okalkostnader) på ci rka 294, 3 miljoner euro ( år 2013: c irka 28 8,0 m iljoner euro).

Försvarsmakten har avstått från en hel del lokaler men det krävs ytterligare åtgärder för att dämpa ökningen av lokalkostnaderna

De k valitativa och k vantitativa br isterna i f örsvarsmaktens lokaler an knyter t ill l ag-ringssäkerheten, till det svaga skicket hos en del bostads- och arbetslokaler och till optimal livscykelhantering av materiel. De senaste tio åren har försvarsmakten gjort stora investeringar i fastighetsbeståndet och fastigheternas skick är bättre än tidiga-re. Det centrala målet för lokalhanteringen är att lokalerna ska vara säkra och hälso-samma och försvarsmakten har därför inlett ett intensivt program för sanering av kaserner. Explosionssäkerheten f örutsätter omfattande i nvesteringar i förråd s om uppfyller säkerhetskraven. Ett separat projekt har inletts på detta område.

Försvarsmakten har av stått från en hel del l okaler. År 2011, f öre f örsvarsmaktsre-formen, f örfogade f örsvarsmakten över cirka 3,2 miljoner m² våningsyta, m edan motssvarande siffra för 2015 är cirka 2,9 miljoner m². I samband med försvarsmakts-reformen avstod försvarsmakten från flera garnisoner. Det gav avsevärda inbespar-ingar, men effekterna minskas av att nedläggningarna i huvudsak gällt fastigheter i sämre skick, vilket betyder att hyresutgifterna för dessa varit lägre. I fråga om

fastig-heter som är i bättre skick har försvarsmakten å andra sidan fått betala s.k. resthyra för att ersätta ägaren för gjorda investeringar. När försvarsmakten avstått från garni-soner har dessutom en del funktioner flyttats, vilket krävt nya lokaler vid en annan garnison. De mål som i samband med försvarsmaktsreformen ställdes upp för inbe-sparingar i lokalkostnader har i huvudsak uppnåtts.

Till följd av de nödvändiga investeringar som nämnts kommer försvarsmaktens lokal-kostnader att fortsätta öka kraftigt under de kommande åren. För att öka den eko-nomiska effektiviteten centraliserades lokalhanteringen till Försvarsmaktens logistik-verk. Organisationen för För svarsförvaltningens byggverk ska se s över och unde r-hålls- och energitjänsterna effektiviseras för att dämpa trycket på höjda kostnader för lokalhanteringen. Reformeringen av byggverkets lokalhantering och underhållsfunk-tioner syftar till utgiftsbesparingar på cirka 7 miljoner euro per år under de närmaste åren.

Tabell 31. Det militära försvarets utgifter, mn euro¹⁴

2012 2013 2014

Utgifter för den materiella beredskapen 865,4 912,8 732,3

Anskaffning av försvarsmateriel 615,4 646,8 433,3

Till omkostnaderna hörande utgifter för materielunderhåll

och trupputrustning (exkl. löner) 250,0 266,0 299,0

Fasta personalkostnader 746,4 748,6 767,9

Fastighetskostnader 238,4 241,7 249,6

Övriga omkostnader 496,9 503,3 541,0

Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet¹⁵ 2,0 2,1 2,1

Sammanlagt 2 349,1 2 408,5 2 293,0

År 2014 v ar anslagen för försvarsmateriel avsevärt lägre än föregående år, vilket i huvudsak berodde på minskade anslag över lag men delvis också på försenade ma-terielleveranser. Ökningen av de fasta personalkostnaderna berodde främst på a v-talsenliga lönehöjningar och höj ningar av ar betsgivaravgifterna sa mt på poster av engångsnatur till följd a v at t försvarsmakten i s amband m ed ut vidgningen av par t-nerskapen i fråga o m materielunderhåll bet alade t illäggspensionsförsäkringar o ch retroaktiva pensionspremier för visstidsanställd militärpersonal som fick fast anställ-ning. Fö rsvarsmakten l ade ci rka häl ften av om kostnadsanslaget på materielunder-håll, lokalhantering (inkl. hyror och lokalunderhåll) samt på utbildning och underhåll av värnpliktiga; dessa är de största utgiftsposterna granskat enligt funktion.