De statliga fonderna utanför budgeten

Statsgarantifonden

Exportgaranti- och specialborgensstocken⁴⁰

Bankansvarens belopp uppgick i slutet av året till cirka 847 miljoner euro, vilket inne-bär en minskning från årets början med cirka 120 miljoner euro. Bankernas kredit-värdighet har blivit någ ot bät tre unde r år et, men det osä kra l äget i R yssland ök ar risken.

utgjorde vid utgången av 2014 cirka 12,6 miljarder euro. Ansvarsstocken steg i slutet av föregående år med cirka 1,5 mil-jarder eur o. Finansieringsfullmakterna och exportgarantifullmakterna f ör Finnveras export- och fartygskrediter höj des på so mmaren från 12 ,5 m iljarder eur o t ill 17 miljarder euro. Den s.k. gamla ansvarsstockens andel av ansvarsstocken uppgick till 4,9 miljoner euro och den bedöms ta slut 2018. Företagens kommersiella risker uppgick i slutet av året till 11,1 miljarder euro (en ökning på c irka 1,7 miljarder euro sedan slutet av 2013). Av ansvaren var 47 % i de bästa riskklasserna (A1–B1), och cirka 10 % i de sämsta klasserna (B3–C) medan resterande 43 % var i klassen B2.

En ny risktagning koncentrerade sig huvudsakligen till riskklasserna B1 och B2. Ök-ningen av ansvaren i synnerhet i klass B3 kan öka förlusterna i framtiden. Bland branscherna var teleansvarens andel i slutet av året 34 % och varvens och rederier-nas andel 27 %. Branscherrederier-nas relativa andelar av ansvaren har hållits lika stora som året innan. Fortfarande kan de stora kryssningsrederierna i varvs- och rederisektorn anses vara de största enskilda koncentrationerna.

Skyddet mot risker har fortsatts under året genom återförsäkringsavtal som ingåtts med andra exportgarantianstalter och privata försäkringsbolag, genom vilka försäk-ringsbolagen tar på si g en del av k reditrisken. Avtalens belopp uppgick i sl utet av året till cirka 975 miljoner euro, vilket innefattar en ökning från slutet av året innan med cirka 240 m iljoner eur o. Återförsäkrad är 8 % av ansv arsstocken och de b e-döms minska exportgarantistockens totala risk betydligt.

Stora riskkoncentrationer och enskilda övriga riskansvar håller risknivån hög. Even-tuella förlustförväntningar på kort sikt har koncentrerats till några enskilda bolag.

Genom ar bets- och när ingsministeriets beslut i ntäktsfördes i dece mber 201 4 100 miljoner euro från statsgarantifonden under moment 12.32.30 (Överföringar från fonder utanför statsbudgeten) i statsbudgeten. Statsgarantifondens likvida medel uppgick vid utgången av året till cirka 656 miljoner euro. Fondens prestationsbase-rade r esultat uppv isade ett öv erskott på ci rka 6, 8 m iljoner eur o ( 2,0 m iljoner eur o 2013). Vid bedömningen av den totala kreditrisken i anslutning till garantiverksamhe-ten m ed ant aganden so m de finierats med m etoder so m motsvarar ban ker upp går risken i anslutning till exportgarantiverksamheten till cirka 1,1 miljarder euro. Sålunda med beaktande av medlen om cirka 656 miljoner euro i statsgarantifonden och cirka 436 miljoner euro i den fond för exportgaranti- och specialborgensverksamhet som finns med i Finnvera Abp:s balansräkning, skulle riskerna för exportgarantiverksam-heten enligt uppskattning i teorin vara täckta med nuvarande medel.

40 Med stocken avses här direkt både den s.k. gamla stocken på fondens ansvar och den stock som ingår i Finnve-ras affärsverksamhet, dvs. exportgarantier och specialborgen som Finnvera beviljat efter 1.1.1999. Ersättningar som dessa orsakar täcks på det sätt som avses i lagen om statsgarantifonden (444/1998) av fondens medel.

På grund av den tekniska naturen i fondens verksamhet samt arbetsfördelningen mellan fonden och Fi nnvera ang es inte i bo kslutet någon preciserande analys av relationstal över resultaten och lönsamheten i statens garantiverksamhet. Finnvera presenterar i si n å rsberättelse och rapportering et t mera i ngående st atistiskt oc h jämförande material om sin export- och specialgarantiverksamhet som helhet.

Finnvera och statsgarantifonden ingick 8.1.2013 ett förvaltningsavtal för åren 2013–

2017. I avtalet anges principer för hur Finnvera sköter statsgarantifondens återkravs-fordringar och ansv arsstock. Enligt av talet bet alas Finnvera et t år ligt ar vode på 180 000 euro (+ moms) för denna uppgift.

Försörjningsberedskapsfonden

Omsättningen v ar på grund av åt ervinning och ändr ingen av uppl agens struktur 551 miljoner eur o och den bokf öringsmässiga v insten f öre v ärdesänkningarna på upplagsmaterialen 87 m iljoner eu ro. Bokslutet i nnehåller v ärdesänkningar om 200 miljoner euro på ol jeprodukter och råolja, och därför uppvisar helhetsresultatet en förlust på 113 miljoner euro. Om världsmarknadspriset på ol ja stiger till samma nivå som tidigare, registreras motsvarande värdehöjningar i kommande bokslut, om man inte blivit tvungen att sälja rabatterade partier för att sänka de målsatta nivåer-na.

Avkastningen av f örsörjningsberedskapsavgiften hål ler på at t f örsämras. Avkast-ningen har de senaste åren stabiliserats klart under 50 miljoner euro, 2014 var utfal-let 42,5 miljoner euro. Den köpkraft som avgiften ger har minskat väsentligt sedan avgiftsnivån senast justerades 1997. Fonden har i st ället fått andra inkomstkällor, varav de viktigaste är andelarna i Gasum Oy och Fingrid Oyj. Balansräkningens slut-summa sjönk till 1 744 miljoner euro, vilket var en minskning med 154 miljoner euro.

Minskningen orsakades av en sänkning av upplagens bokföringsvärde. Fonden har inga räntebärande s kulder. Borgensansvaren f ör skyddsupplagslån uppgick t ill 13,7 miljoner euro och ansvaren för långfristiga avtal till cirka 22 miljoner euro.

Försörjningsberedskapscentralen deltog i ett projekt genom vilket staten köpte tyska E.ON Ruhrgas och Fortums andelar i naturgasbolaget Gasum. Efter operationen är Försörjningsberedskapscentralens ägarandel av bolaget 26,5 %.

Det v iktigaste ut vecklingsprojektet i För sörjningsberedskapscentralens övriga v erk-samhet var genomförandet av ett nytt statsrådsbeslut om målen med försörjningsbe-redskapen. De målsatta nivåerna på säkerhetsupplagen av olja och spannmål sjönk något så at t För sörjningsberedskapscentralen på g rund av det sä nkta ol jepriset före 2016 inkomstför ett avsevärt mindre eurobelopp i statsbudgeten än vad som uppskattades vid beredningen av målbeslutet.

Tyngdpunkten i den interna kontrollen är lagd på övervakningen av kvaliteten på och omfattningen av statens säkerhetsupplag samt av upplagsprocesserna. Under berät-telseåret var en höj ning av nivån på datasäkerheten föremål f ör särskild uppmärk-samhet.

Försörjningsberedskapsavgiften utgjorde en bel astning på cirka 8 eur o per medbor-gare och år . Detta kan bet raktas som m edborgarnas försäkringsavgift f ör försörj-ningsberedskapen. Försörjningsberedskapsförsäkringens verkningar är stora via ett omfattande f öretagssamarbete. Genom s tatsrådets beslut o m målen m ed

försörj-ningsberedskapen inom sina respektive verksamhetsområden. Som helhet betraktat kan systemet bedömas vara internationellt kostnadseffektivt och tack vare sina ex-terna verkningar som stöder företagsverksamhet gynnar det Finlands samhällseko-nomi.

Statens kärnavfallshanteringsfond

Statens kärnavfallshanteringsfond i nnebär i huvudsak en f ond med r eservering av medel för k ostnader för k ärnavfallshanteringen (”Reserveringsfonden”). Reserve-ringsfonden har till uppgift att förvara och på e tt säkert sätt placera de medel som den samlat in hos avfallshanteringsskyldiga och som i framtiden behövs för att sörja för at omavfallet. Avfallshanteringsskyldiga or ganisationer har r ätt a tt med st öd av kärnenergilagen mot säkerheter låna 75 % av sin fondandel. Staten har rätt att låna de m edel i Reserveringsfonden som inte har lånats ut t ill avfallshanteringsskyldiga eller deras aktieägare. Om staten inte använder sin lånerätt, placerar Reserverings-fonden den a ktuella andelen på et t säkert sätt. På g rund av kärnavfallshanterings-fondens natur är dess primära mål inte att ge ekonomisk vinst utan att säkra kärnav-fallshanteringen i framtiden. Med de vinster som eventuellt inflyter av fondens placer-ingsverksamhet och r änteinkomsterna i l ångivnplacer-ingsverksamheten gottgörs avfalls-hanteringsskyldigas fondandelar.

Under räkenskapsperioden uppgick Reserveringsfondens vinst till 25,5 miljoner euro (år 2013 21, 6 miljoner eur o) o ch bal ansräkningen i sl utet a v å ret t ill ci rka 2,4 miljarder euro. Fondens medel täcker för närvarande de uppskattade framtida kostnaderna f ör kä rnavfallshanteringen. Riskerna i Reserveringsfonden hör i hop med bedömningen av de sä kerheter som ingår i ovan nämnda långivningsverksam-het och med placeringsverksamlångivningsverksam-heten. Det har inga direkta verkningar för st atens och fondens ekonomi. De medel som har återlånats mot säkerheter och placerats, behövs för kärnavfallshantering endast i det fall att den avfallshanteringsskyldiga inte själv uppf yller si n lagenliga om besörjningsplikt. Dessutom skaffar Reserveringsfon-den till stöd för en bedömning av säkerheter och placeringsverksamheten expertutlå-tanden och expertutredningar. Reserveringsfondens styrelse beslutar om säkerheter på föredragning av verkställande direktören.

Till statens kärnavfallshanteringsfond hör t vå s .k. forskningsfonder, K ärnsäkerhets-forskningsfonden och Kärnavfallsärnsäkerhets-forskningsfonden, vars syfte är att årligen samla in medel hos innehavarna av atomanläggningar för utdelning till forskningsverksamhet.

I forskningsmedel delades 2014 ut sammanlagt cirka 7,3 miljoner euro. I forsknings-fonderna hänför sig riskerna till styrningen av forskningsinsatserna till bästa tillgäng-liga forskningsenheter. Forskningsfondernas risker har inga direkta konsekvenser för statens eller fondens ekonomi.