11 Social- och hälsovårdsministeriet
11.5 Alla ska ha möjlighet till välstånd
vid hälsovårdscentralerna i takt med att det införs bestämmelser om dem. Det gör att man kan sä tta in pr evention, behandling av sj ukdomar och rehabilitering på et t så tidigt s tadium so m möjligt och på det ta sä tt främja ar betslösas arbetsförmåga och sysselsättning.
Med hj älp av pr ogrammet P artiellt ar betsföra m ed i ar betet ( 2014–2015) har m an försökt finna m etoder som i pr aktiken er bjuder s töd och v erktyg för a tt partiellt a r-betsföra ska orka arbeta längre och få arbete. Villkoren på arbetsplatserna har också förbättrats bl and annat genom N ätverket för l edarskapsutveckling och F orumet för välbefinnande i arbetet som samordnas av social- och hälsovårdsministeriet (som en del av projektet Arbetsliv 2020).
Sjukvårdslagen har ändrats i syfte att från början av 2016 spara in 26 miljoner euro i utgifter för läkemedelsersättningar. Till f öljd av ändr ingarna kommer det att införas en årlig initial självrisk på 45 euro. Efter att självrisken har uppnåtts kan patienten få ersättning enl igt s jukförsäkringslagen för si na er sättningsbara l äkemedelsinköp.
Självrisken gäller doc k i nte per soner under 18 år. N ivån på g rundersättningen för läkemedel höjdes till 40 %. Dessutom genomfördes i enlighet med regeringens ram-beslut för 2013–2014 besparingar på 75 m iljoner euro i FPA:s ersättningar, reseer-sättningar och FPA:s behovsprövade rehabilitering.
Fattigdomsrisken, dv s. andel en hush åll m ed l åga i nkomster i be folkningen, var 2007–2011 cirka 13–14 % och antalet personer med låga i nkomster cir-ka 700 000. År 2012 sjönk fattigdomsrisken till 11,9 % och antalet personer med låga inkomster till 635 000. Detta i sin tur påverkades av ändringarna i grundskyddet och beskattningen i början av 2012. År 2013 steg dock fattigdomsrisken till 12,8 %.
Också andelen barn i hushåll med låga inkomster steg till närmare 11 % efter att ha sjunkit i några års tid. Andelen låginkomsttagare bland äldre har minskat under de senaste åren på grund av att andelen personer med rätt till arbetspension ökat och andelen som lever på enbart folkpension minskat. Fattigdomsrisken är dock fortfa-rande v anligast bl and d em so m ä r 75 år el ler äldre och bl and un ga v uxna. B land äldre m ed l åga i nkomster l igger i nkomsterna do ck rätt så när a fattigdomsgränsen, medan fattigdomsrisken i hush åll m ed y ngre l åginkomsttagare ä r ” djupare”. S e-dan 2008 har inkomstskillnaderna legat kvar på ungefär samma nivå.
I de se naste bedömningarna av om grundtryggheten räcker till granskas utveckling-en och de f aktorer som påverkat si tuationutveckling-en under per iodutveckling-en 201 1–2015. Dutveckling-en lag-stadgade bedömningen görs vart fjärde år av en oberoende sakkunniggrupp. Enligt rapporten har ni vån på grundtryggheten st igit tack vare flera änd ringar som gjorts under regeringsperioden. Lagändringar under 2012, bland annat höjningarna av ni-vån på ar betslöshetsdagpenningens och ut komststödets grunddel, h ar ha ft de n största effekten. Under den aktuella perioden infördes också en garantipension, re-viderades bostadsbidraget och i nfördes ett s kyddat bel opp v id j ämkningen av u t-komststödet f ör arbetslösa. Ä ndringarna i l agstiftningen o m förmåner o ch s katter under 2011 –2015 ha r minskat i nkomstskillnaderna och fattigdomsrisken. N ivån på grundtryggheten bedöms dock fortfarande vara låg om den j ämförs med en sk älig minimikonsumtion enligt referensbudgeten.
Antalet mottagare av utkomststöd ökade något 2013 efter en sv ag nedgång under de f öregående t re år en. B ehovet a v ut komststöd hör v anligen i hop m ed l ångvarig arbetslöshet. Höjningarna av den övriga grundtryggheten har minskat det kraftiga tillväxttryck som till följd av utvecklingen riktas mot utkomststödet som beviljas i sista hand. Justeringen av nivån på bost adsbidraget har haft särskild betydelse. År 2013 fick sju pr ocent av be folkningen u tkomststöd å tminstone en gång unde r år et. D en genomsnittliga s tödtiden v ar se x m ånader. Totalkostnaderna för ut komststödet ha r ökat reellt med 37 % under 2000-talet, trots att antalet hushåll som fått stöd minskat med 10 % under samma period. Utvecklingen speglar en allmän ökning av den lång-variga arbetslösheten och boendekostnaderna.
Antalet mottagare av bostadsbidrag har fortsatt öka sedan början av 2009 närmast på grund av tilltagande arbetslöshet. De genomsnittliga boendeutgifternas andel av inkomsterna av bost adbidraget so m s tödtagaren sk a be tala e fter bost adsbidraget har sjunkit något (från 34 % till 31 %) till följd av reformen av grundtryggheten 2012.
Man kan förvänta sig att den sjunker ytterligare, eftersom den nya lagen om bo-stadsbidrag som trädde i k raft i början av 2015 beakt ar de faktiska boendekostna-derna i högre grad än tidigare.
Antalet personer som varit arbetslösa i över ett år ök ar fortfarande. År 2014 f anns det cirka 90 500 personer som varit arbetslösa i över ett år, vilket är närmare en fjär-dedel mer än året innan. Antalet långtidsarbetslösa har ökat sedan 2010.
Antalet klienter i nom b arnskyddets öppenvård har ö kat under de se naste å ren.
År 2013 var cirka 88 800 barn och ungdomar (7 % av dem under 21 år) klienter inom
barnskyddets socialarbete och omfattades av stödåtgärder inom öppenvården, vilket är två procent mer än år et innan. Också det totala antalet barn och ungdomar som var placerade i vård utanför hemmet har ökat på 2000 -talet. Ökningen av det totala antalet omhändertagna barn och ungdomar har avstannat, medan antalet brådskan-de placeringar ökat brådskan-de s enaste åren. År 2013 up pgick brådskan-det totala antalet placerabrådskan-de i vård utanför hemmet till cirka 18 000, av vilka cirka 10 700 var omhändertagna barn.
I sl utet av 2014 v ar ant alet ensa mstående bost adslösa om kring 7 100 och antalet bostadslösa familjer var närmare 430. Antalet ensamstående bostadslösa minskade med några hundra från året innan, medan antalet bostadslösa familjer ökade något.
Utvecklingen har varit likadan redan i flera år. Antalet ensamstående bostadslösa är nu r edan 1 000 f ärre oc h ant alet f amiljer ci rka 100 f ler än för fem år s edan. Om-kring 2 400 var långvarigt bostadslösa, vilket är cirka 30 % färre än 2009. Bostads-lösheten bl and i nvandrare har l änge ö kat, m en 2014 v ände t renden nedåt . O ckså bland unga och kvinnor har bostadslösheten minskat de senaste två åren.
Utveckling av tjänsterna
I oktober 2014 fick över 40 % tid för icke brådskande läkarvård inom den öppna sjukvården inom en vecka från kontakt och i cirka 40 % av fallen var kötiden över två veckor. I 15 % av fallen var kötiden över en månad. Situationen är i stort sett den-samma som vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. I oktober 2014 var kötiden till en sjukskötares mottagning inom den öppna sjukvården i 30 % av de icke brådskan-de fallen över en vecka från kontakt. I två procent av fallen var kötibrådskan-den till sjuksköta-rens mottagning över 90 dagar.
I oktober 2014 fick patienten tid till tandläkare vid en hälsovårdscentral inom tre nader från kontakt. I bara tre procent av fallen var kötiden till tandläkare över tre må-nader. Kötiden till munhygienist var tre veckor från kontakt i över 50 % av fallen. I en procent av fallen fick patienten vänta över tre månader på att få komma till en mun-hygienist.
I slutet av 2014 hade 932 personer väntat i över ett halvt år på att få icke brådskande vård inom den specialiserade sjukvården, vilket är omkring 460 personer färre än ett år tidigare. Efter sommaren, dvs. i augusti 2014, hade omkring 1 900 personer vän-tat i över sex månader på att få vård, med andra ord minskade antalet personer som stått länge i vårdkön påtagligt under hösten 2014.
Strukturen på t jänsterna f ör äl dre har förändrats under de se naste år en i enl ighet med m ålen, dv s. m ot öppenv årdstjänster. S lutenvarden har m inskat m ärkbart och det intensifierade serviceboendet och stödet för närståendevård ökat. Hemvårdens täckning har doc k i nte u tvecklats enligt målen. År 2013 l åg täckningen på sa mma nivå som föregående år.
Vid mödra- och barnrådgivningarna har utvecklingen sedan 2009 varit positiv, bland annat när det gäller periodiska hälsokontroller och personalresurser. Personalresur-serna är fortfarande knappa framför allt i fråga om läkare och hälsovårdare vid barn-rådgivningarna. Sedan mitten av 2000-talet har antalet skolhälsovårdare ökat mest.
Omfattande hälsokontroller för hela familjen har vunnit insteg i olika delar av landet och bi dragit till et t m er mångsidigt i nnehåll i t jänsterna. D et har bl ivit va nligare a tt barns och familjers behov av särskilt stöd identifieras och att stöd ordnas. Likaså har
uteblir från kontrollerna och utreda orsaken till att de ut eblivit. Till följd av detta kan rådgivningsarbetet och skolhälsovården inriktas bättre än tidigare på dem som är i störst behov av stöd och den totala kvaliteten på tjänsterna har förbättrats.
Tabell 91. Alla ska ha möjlighet till välstånd, de viktigaste nyckeltalen 2000 och 2011–2014
2000 2011 2012 2013 2014
Delmål: Minskade skillnader i välfärd och hälsa Andelen personer som upplever sin hälsa som dålig eller medelmåttig (24–64-åringar), %
- män 37,6 34,0 31,0 32,8 32
- 0–12-årig utbildning 42,4 40,2 38,6 37,4 42
- 13-årig utbildning eller längre 29,3 27,6 25,6 29,4 25
- kvinnor 33,7 31,0 31,0 31,6 29
- 0–12-årig utbildning 38,6 38,6 37,6 40,4 35
- 13-årig utbildning eller längre 29,4 27,5 26,9 27,8 25
Ungdomars upplevda hälsa: dagligen minst två
symp-tom (klass 8–9), % 16 17 17 17 17*
Förväntad livslängd för nyfödda 77,7 80,4 80,5 80,9 81,1*
- män 74,1 77,2 77,5 77,8 78,1*
- kvinnor 81,0 83,5 83,4 83,8 84,0*
Andelen 75–84-åringar som utan problem kan röra sig ute på egen hand, %
- män 76 87 87* 87 87*
- kvinnor 72 79 77* 75 75*
Andelen personer som röker dagligen, %
- män (25–64 år) 28,3 23,4 21,0 20,3 18,1
- kvinnor (25–64 år) 19,9 14,9 14,5 13,9 13,9
- pojkar (klass 8–9) 25 17 15* 15 14*
- flickor (klass 8–9) 22 14 13* 12 11*
Total alkoholkonsumtion, l/inv. 8,8 10,1 9,6 9,7 9,5**
Andelen överviktiga (BMI 25 eller högre) bland 25–64-åringar, %
- män 58,4 65,0 63,3 64,6 64,3
- kvinnor 41,2 48,3 47,9 47,8 47,2
Antal förlorade levnadsår (PYLL) på grund av självmord i åldersintervallet 25–80 år (per 100 000 invånare)
- män 1 164 864 798 800 759*
- kvinnor 367 255 279 274 265*
Andelen låginkomsttagare42, %
- hela befolkningen 10,5 13,2 11,9 12,8 12,8*
- barn 8,8 11,1 9,4 10,9 10,9*
Utkomststödstagare, antal
- hushåll 271 686 239 212 238 726 245 765 245 800*
- personer 454 353 371 898 371 007 381 851 381 900*
- andelen långvariga stödtagare i befolkningen,
25–64-åringar, % 2,4 2,2 2,1 2,2 2,2*
- män 2,7 2,5 2,4 2,5 2,5*
- kvinnor 2,0 1,8 1,8 1,9 1,9*
Gini-koefficienten43 (disponibla inkomster), % 28,4 28,5 27,2 27,6 27,6*
Ungdomar som saknar utbildning efter grundstadiet och inte arbetar eller går i utbildning (eller är vårdlediga,
pensionärer eller fullgör bevärings- eller civiltjänst), % 4,4 4,8 4,8 4,8 4,8*
- pojkar 18–24 år 5,5 5,9 5,9 6,0 6,0*
42 Andelen personer som hör till hushåll som ligger under fattigdomsgränsen (disponibla inkomster under 60 % av medianinkomsten för alla hushåll räknat per konsumtionsenhet). Tidsserien är preliminär, eftersom Statistikcen-tralen uppdaterar uppgifterna i statistiken så att de överensstämmer med det nya inkomstbegreppet.
43 Gini-koefficienten beskriver variabelns ojämnhet (i detta fall de disponibla inkomsterna). Ju högre värde koeffici-enten har, desto ojämnare fördelar sig inkomsterna.
- flickor 18–24 år 3,2 3,6 3,6 3,5 3,5*
Kvinnors inkomster av regelbundet arbete, andel av
motsvarande inkomster för män, % 80,6 83,2 83,1 83,1 83,1**
Delmål: Kundcentrering som utgångspunkt för servicen Tillgången till vård
- antal personer som köat i över 6 månader till
speciali-serad sjukvård 66 000 751 938 1 390 932
- över 14 dygns väntetid till läkares mottagning vid
hälsovårdscentral (% av befolkningen) .. 77 81 79 ..
- munhälsovård: antal personer som köat i över 6
må-nader .. 14 000 7 205 5 100 ..
- antal personer under 23 år som köat i över 3 månader
till specialiserad psykiatri 73 64 55 40
Antal patientskador som ersatts av
Patientskadecentra-len .. 2 242 2 130 2 440 2 400
Delmål: Nya servicestrukturer och handlingssätt Andel 75-åringar eller äldre som omfattas av tjänster för äldre, %
- regelbunden hemvård 11,8 12,2 11,9 11,9 12,1*
- män 8,7 9,3 8,9 9,0 9,2*
- kvinnor 13,2 13,9 13,5 13,7 13,9*
- intensifierat serviceboende 1,7 5,9 6,1 6,5 6,9*
- män 1,1 3,9 4,1 4,3 4,6*
- kvinnor 2,0 7,1 7,3 7,8 8,3*
- ålderdomshem och hälsocentralernas vårdavdelningar 8,4 4,4 3,8 3,1 2,5*
- män 5,6 3,1 2,8 2,3 1,9*
- kvinnor 9,6 5,1 4,3 3,6 2,9*
- stöd för närståendevård 3,0 4,4 4,5 4,6 4,7*
Serviceboende för personer med svår
funktionsnedsätt-ning, inv/år 1 894 4 630 4 844 5 273 5 648*
Ej tillsatta tjänster vid hälsovårdscentralerna, % .. 6,5 6,3 6,1 5,2
Personaldimensioneringen inom förebyggande hälso-vårdstjänster, % av den nationella rekommendationen
- läkare vid mödrarådgivningarna .. 62 58 72 72*
- läkare vid barnrådgivningarna .. 20 23 26 27*
- skolläkare .. 6 10 14 15*
- hälsovårdare vid mödrarådgivningarna .. 59 60 76 76*
- hälsovårdare vid barnrådgivningarna .. 34 42 42 42*
- skolhälsovårdare .. 75 84 88 88*
Delmål: Stark social samhörighet
Arbetslösa över ett år, antal 86 800 57 200 61 200 73 700 90 504
- män 47 500 34 100 36 000 43 300 52 673
- kvinnor 39 300 23 100 25 100 30 400 37 831
0–17-åringar som placerats i vård utanför hemmet, % 0,9 1,4 1,4 1,4 1,4*
- pojkar 1,0 1,4 1,4 1,5 1,5*
- flickor 0,9 1,3 1,3 1,4 1,4*
Bostadslösa, antal 10 000 7 570 7 850 7 500 7 100
- män 8 250 5 990 5 950 5 700 5 460
- kvinnor 1 750 1 580 1 890 1 800 1 650
Målet för servicestrukturreformen inom social- och hälsovården är att främja befolk-ningens välfärd och hälsa och minska skillnaderna i välfärd och hälsa mellan olika befolkningsgrupper. En r egeringsproposition om r eformen lämnades till riksdagen i december 2014. Propositionen förföll den 5. 3.2015 efter att grundlagsutskottet kon-staterat att propositionen och den nya proposition som social- och hälsovårdsutskot-tet berett på grundval av den stred mot grundlagen. Reformen fortsätter som tjäns-temannaberedning.
Syftet med totalrevideringen av socialvårdslagen och den kompletterande ändringen av barnskyddslagen är att stärka jämlikheten mellan socialvårdsklienterna och deras rättssäkerhet, se t ill at t t jänsterna l igger på r ätt ni vå och t illhandahålls vid r ätt t
id-vudsakligen med början den 1.4.2015. Genom ändringarna i den s.k. äldreomsorgs-lagen förbättras de äldres möjligheter till att i första hand erbjudas tjänster hemma, stärks den regionala jämlikheten när det gäller tillgången till tjänster och dämpas kostnadsökningen. För äldre och personer med funktionsnedsättning förbättras ock-så familjevårdens ställning genom en änd ring av familjevårdslagen. En r egerings-proposition som gäller ändringen lämnades till riksdagen.
Lagändringar o m ce rtifiering av so cial- och häl sovårdens informationssystem och obligatorisk övergång till elektroniska recept godkändes. Dessutom lämnade reger-ingen propositioner som ska bidra till ett enhetligare innehåll i socialvårdens klient-handlingar och en enhetligare behandling av dem samt främja elektronisk hantering av klientuppgifterna inom socialvården.
För att förbättra patientsäkerheten och effektivisera användningen av resurserna för den brådskande vården lämnade social- och hälsovårdsministeriet en förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verk-samhetsområden. Inom munhälsovården för vuxna förbereddes åtgärder för att för-länga intervallerna för undersökning och vård som stöd för besparingarna inom det strukturpolitiska programmet. Med stöd av förordningen om grunderna för brådskan-de vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområbrådskan-den kommer kvälls- och veckoslutsjouren inom munhälsovården från början av 2015 at t koncent-reras till bara en enhet för samjour per sjukvårdsdistrikt. Nattjouren koncentkoncent-reras till universitetssjukhusen.
En ar betsgrupp so m di skuterat u tvecklingen av st uderandehälsovården l ade fram förslag till åtgärder som handlade bland annat om att förtydliga lagstiftningen för stu-derande som har rätt till stustu-derandehälsovård, utveckla hälsoundersökningarna och de blanketter som används vid dem samt ordna hälso- och sjukvård för studerande.
För att utveckla missbruksarbetet i kommunerna lämnade regeringen en proposition till r iksdagen om förebyggande missbruksarbete. Dessutom begränsa alkoholrekla-men för att skydda barn och ungdomar. En ändring av alkohollagen som gällde frå-gan trädde i kraft den 1.1.2015. I Stubbs regeringsprogram fastställdes däremot att ingen totalrevidering av alkohollagen kommer att genomföras under regeringsperio-den.
För att förbättra sysselsättningen av partiellt arbetsföra godkände riksdagen en lag enligt vilken rehabiliteringsklienter från den 1.10.2015 kan få partiell rehabiliterings-penning för de rehabiliteringsdagar som de arbetar deltid vid sidan om rehabilitering-en. Samtidigt fastställdes en lag enligt vilken kopplingen mellan handikappförmåner och f örutsättningarna för Folkpensionsanstaltens medicinska rehabilitering slopas från början av 2016. Fö rsöken m ed ar betsbanker fortsatte och ut vidgades till un g-doms- och läroavtalsutbildningen.
Enligt en arbetsgrupp som bedömt socialvårdens delaktighet i arbetslivet bör social-vårdstjänster som stöder arbetslivsberedskap och delaktighet tas in i socialvårdens nya speciallag som sätter fokus på den sociala rehabiliteringen av personer i arbets-för ålder med särskilt behov av stöd. En regeringsproposition om ändring av lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte lämnades till riksdagen. P ropositionens syfte var at t i högr e gr ad inrikta ar betsverksamheten i r ehabiliteringssyfte på l ång-tidsarbetslösa som var i behov av social rehabilitering. Uppgiften för den arbetsgrupp som diskuterat aktiverande social trygghet var att ta reda på hur man kan förebygga utslagningen av ar betslösa i ar betsför ålder och ök a delaktigheten i sa mhället. A
r-betsgruppen genomförde nio pilotförsök på ol ika orter och föreslog åtta åtgärder för nästa regeringsperiod.
Överföringen av bev iljande, ber äkning och ut betalning av det gr undläggande u t-komststödet t ill FPA från början av 2017 f örbereddes, och det godkändes i mars 2015. Likaså förbereddes överföringen av ansvaret för skyddshemsverksamhe-ten på st askyddshemsverksamhe-ten och en ank nytande lag om statliga ersättningar. Lagen trädde i k raft i början av 2015. Syftet med överföringen är att säkerställa att skyddshemstjänsterna i f ortsättningen är tillgängliga för alla som behöver dem, oberoende av bostadsort.
En ny lag om bostadsbidrag förbereddes och avsikten var att den skulle träda i kraft den 1.1.2015. Samtliga villkor för beviljande av stöd finns nu angivna på lagnivå.