9 Kommunikationsministeriet
9.4 Trafikområdet
I budgetpropositionen ställde statsrådet följande mål för de samhälleliga verkningar-na för trafikområdet och målen har uppnåtts på det sätt som anges nedan.
Res- och transportkedjorna fungerar smidigt och säkert och främjar välfärden och konkurrenskraften.
Under året har man främjat i synnerhet det samlade konceptet för trafiken som en tjänst. Genom att dra nytta av information och digitalisering kan man skapa ett smi-digt, sa mordnat och hål lbart trafiksystem sa mt anv ändarorienterade t rafik- och transporttjänster i samarbete med den offentliga sektorn, näringslivet och användar-na. Tjänsterna samverkar smidigt och främjar effektiviteten och hållbarheten i trafi-ken.
Målet är högklassiga och prisvärda trafiktjänster som tillgodoser användarnas behov.
Tjänsterna produceras på marknadens villkor och av de företag som svarar för pro-duktionen. Offentliga t jänster erbjuds där marknaden inte tillhandahåller dem. Det
samverkan. Målet är att genom företagsverksamhet skapa tillväxt och arbetstillfällen samt affärskoncept som lämpar sig för den internationella marknaden.
Med tanke på k onkurrenskraften inom samhällsekonomin har det 2014 utarbetats strategier inklusive åt gärdsprogram för sj ötrafiken och f lygtrafiken i syfte at t främja de v iktigaste t ransporterna och ank nytande när ingar. I flygtrafikstrategin har m an också dragit upp riktlinjer för utvecklingen av det framtida flygplatsnätet och kartlagt möjligheterna att göra flygtrafiken mer attraktiv och öka flygplatsernas lönsamhet.
Inom passagerartrafiken ök ade flygningarna över Sibirien, vilket gör att trafiken på Asien kan utvecklas samtidigt som andra flygtrafikförbindelser tryggas. I flygtrafiken mellan Ryssland och Finland öppnades tre nya objekt och antalet veckoturer mellan huvudstäderna utökades.
Trafiksystemets driftssäkerhet förbättras.
Målet uppnåddes inte fullt ut. I en del av trafiknätet håller driftsäkerheten på att för-svagas på ett oroväckande sätt till följd av trafiknätets försämrade skick. Det centrala livligt trafikerade väg- och bannätet samt farledsnätet är i gott skick. Stora delar av de övriga näten är redan nu i bristfälligt skick.
Också under kommande år är ambitionen att hålla det centrala nätet i skäligt skick, men skicket på övriga delar av nätet försämras snabbt. Det bedöms att vägbelägg-ningen på 20 % av det sekundära vägnätet kommer att vara i dåligt skick 2018, me-dan motsvarande siffra för 2013 var 10 %. Detta orsakar allt fler hastighets- och vikt-begränsningar. I nom j ärnvägstrafiken k ommer p unktligheten at t försämras och t ra-fikbegränsningarna at t ö ka på grund av at t el - och sä kerhetsanordningarna l iksom bangårdarna är i försämrat skick.
En parlamentarisk arbetsgrupp kartlade 2014 olika alternativ för att minska repara-tionsskulden för trafiknätet. Enligt rapporten håller konditionen på trafiklederna i Fin-land att utvecklas i en oroväckande riktning. Ledernas reparationsskuld växer stän-digt, eftersom den finansiering som anvisats bastrafikledshållningen varit låg under de se naste år en och finansieringens köpkraft i nte har åt gärdats. För närvarande uppgår reparationsskulden till cirka 2,4 miljarder euro och med nuvarande finansie-ringsnivå ökar den med cirka 100 miljoner euro per år trots en betydande effektivise-ring av funktionerna.
Ett avtal om transport av farliga ämnen i järnvägstrafiken på Ryssland trädde i kraft 2014. Dessutom undertecknades ett vägtrafikavtal som ska effektivisera gräns-trafiken och förbättra utbudet av transporttjänster samt ett avtal om isbrytning som ska göra att isbrytarkapaciteten kan utnyttjas mer flexibelt. En flexibel användning av isbrytarnas kapacitet e ffektiviserar v intersjöfarten i öst ra Fi nska v iken u nder hår da isvintrar och förbättrar säkerheten inom vintersjöfarten.
Servicenivån i kollektivtrafiken förbättras med målet att öka passagerarantalet och minska privatbilismen. Särskild vikt läggs vid att öka den spårbundna trafiken och förbättra servicenivån.
Sedan 2009 har passagerarmängden i kollektivtrafiken generellt sett ökat. Ökningen gäller såväl busstrafiken som den sp årbundna trafiken. För att göra kollektivtrafiken mer smidig och attraktiv pågår på f örvaltningsområdet projekt som ska bidra till fun-gerande resekedjor. Det rikstäckande enhetliga biljettsystemet Waltti har testats, de första städerna har infört systemet och användningen kommer att expandera
efter-hand. E n r uttservice f ör al la t rafikformer i nom kollektivtrafiken i hel a l andet l iksom anknytande information ha r utvecklats kontinuerligt med av seende på kvalitet och täckning.
Kollektivtrafiken bör jade or ganiseras på et t ny tt sä tt so mmaren 2014 d å de f örsta avtalen för övergångsperioden i kollektivtrafiklagen gick ut. Uppföljningen av kollek-tivtrafiklagens genomförande har fortsatt och i december 2014 lämnades en proposi-tion till riksdagen med förslag till ändring av kollektivtrafiklagen. Syftet med förslaget var at t förbättra förutsättningarna för kollektivtrafik so m bedr iver v erksamhet p å marknadsvillkor och följaktligen även servicenivån inom kollektivtrafiken. Lagen träd-de i kraft träd-den 15 mars 2015.
Kommunikationsministeriet har också i enlighet med statsrådets principbeslut fortsatt förnya persontransporterna under ledning av en styrgrupp som tillsatts av ministeriet.
Ministeriet har fattat ett principbeslut om finansieringen av investeringarna i spår-bunden trafik i de stora stadsregionerna. Tammerfors och Åbo har beviljats statsun-derstöd för planering av spårvägsprojekt.
När det gäller trafiksäkerhet är Finland bland de bästa länderna i Europa. Säkerheten i trafiken förbättras kontinuerligt.
Finland pl acerar si g bl and de t io bäst a l änderna i E uropa. I nom hande lssjöfarten, flygtrafiken och persontrafiken på järnväg var nivån på passagerarsäkerheten fortsatt god. Antalet döda i trafiken minskade under året med 13 % från 2013, men antalet skadade låg kvar på samma nivå som året innan.
Säkerhetsutvecklingen inom hobbyflyget är dyster: under de senaste tio åren har det inträffat sammanlagt 90 olyckor inom hobbyflyget. I olyckorna omkom 41 personer.
Tillsammans med intressenter inom flyget ha r Trafiksäkerhetsverket utrett händel-serna. På basis av utredningen inleddes ett projekt i syfte att stödja flygklubbarna vid planering och ibruktagande av säkerhetsverktyg.
Effekterna av den rikstäckande t rafiksäkerhetsplanen f ör v ägtrafiken ( 2011–2014) och statsrådets principbeslut visar sig bl.a. i en minskning av antalet dödsfall i trafi-ken: enligt en uppskattning har de åtgärder som genomförts förhindrat omkring 14–18 dödsfall i trafiken per år. Alla åtgärder har inte kunnat genomföras fullt ut bl.a. på grund av bristande finansiering.
Nya säkerhetsanordningar i bilarna har i sin tur bidragit till den positiva säkerhetsut-vecklingen. Målet för en minskning av olycksfallen med personskador med hjälp av åtgärder inom bastrafikledshållningen uppnåddes inte.
Jämfört med l änder där sä kerheten är hö gre d ör när mare dubbel t fler ung domar i åldern 15–20 år i trafiken i Finland. Fram till våren 2016 pågår projektet Ungdomars röst för trafiksäkerheten (Nuorten ääni liikenneturvallisuudelle) med fadderskolor från olika delar av Finland. I samband med totalrevideringen av vägtrafiklagen och förbe-redelserna inför reformen av trafikutbildningen får ungdomar komma till tals. Målet är att ta reda på hur de unga vill förbättra trafiksäkerheten.
Utsläppen av växthusgaser från trafiken minskas i enlighet med de internationella för-drag som Finland har ingått. De trafikrelaterade skadorna på hälsa och miljö minime-ras.
År 2013 upp gick u tsläppen av v äxthusgaser från den i nhemska t rafiken t ill cirka 12,6 miljoner ton. Enligt den nationella energi- och klimatstrategin bör utsläppen från den inhemska trafiken minskas med 15 % före utgången av 2020. Utsläppen får då uppgå till högst omkring 11,4 miljoner ton, vilket förefaller vara möjligt att uppnå. Ut-släppen av växthusgaser från den internationella trafiken omfattas inte av FN:s nuva-rande klimatkonvention.
I Finland förnyas bilbeståndet för närvarande mycket långsamt och försäljningen av bilar med ny teknik – till exempel el-, gas- och FFV-bilar – har legat under en procent av antalet sålda bilar per år.
Även om exponeringen för skadliga utsläpp som regel minskar, fortsätter dock anta-let finländare som utsätts för trafikbuller att öka. Svavelutsläppen från sjötrafiken har gått ner under hela 2000-talet och förväntas fortsätta sjunka märkbart under 2015, när regleringen av svavelhalten i fartygsbränslen träder i kraft.
Underhållet och utvecklingen av trafiksystemet förbättras och verksamheten i trafik-sektorn blir effektivare med hjälp av mångsidiga metoder av olika slag, bl.a. informa-tions- och kommunikationsteknik.
Under 2014 har ministeriet vidtagit olika åtgärder som starkt bidragit till utnyttjandet av information och digitalisering. Arbetet med att öppna data har gått snabbare än förväntat och utvecklingen av elektroniska tjänster har fortskridit enligt planerna.
För att skapa större effektivitet har man avreglerat verksamheten och aktivt utvecklat nya handl ingsmodeller. Som under lag för ol ika försök i pr ojektet Tr afiklabbet har man infört ny a marknadsorienterade handlingsmodeller so m kan användas för att skaffa trafikinformation, testat nya elektroniska tjänster i vägtrafiken och skapat ge-mensamma spelregler som ska tillämpas för förmedling av kommersiella tjänster på en gemensam serviceplattform inom den privata sektorn.
Förnyelsen av persontransporterna har fortsatt och inom projektet har man g enom att kartlägga lämpliga försök främjat uppkomsten av nya tjänster för trafikmarknaden och utnyttjandet av digitalisering vid samordning av resor.
Tabell 69. Trafikledsnätets servicenivå och operativa effektivitet Utfall
2012 Utfall
2013 Mål
2014 Utfall 2014 SERVICENIVÅ
Res- och transportkedjor
Förseningar i fjärrtrafiken orsakade av banhållningen, max % (andel tåg i fjärrtrafik som var 5 min. försenade vid ankomsten till
ändstationen) 3,9 6,7 4 4,5
Förseningar i närtrafiken orsakade av banhållningen, max % (andel tåg i närtrafik som var 3 min. eller mer försenade vid
ut-gångs- eller ändstationen) 2 2,0 1,5 1,6
Väntetid för isbrytarassistans, h, i genomsnitt 3,34 3,7 3,5 1,86
Trafikledernas skick
Landsvägs- och järnvägsbroar i kategorin dåligt och mycket dåligt
skick, antal, högst 737 795 800 795
Belagda vägar i kategorin dåligt och mycket dåligt skick, km (det
centrala/övriga nätet), högst 762/3 576 850/4 150 800/5 000 891/4 432
Trafikbegränsningar som beror på banans dåliga skick, km, (det
centrala/övriga bannätet), högst 44/185 49/237 50/300 92/243
Farleder för handelssjöfarten i dåligt skick, km, högst 370 360 340 340
Trafiksäkerhet och miljö
Minskning av antalet olyckor med personskador som följd genom
åtgärder inom basunderhållet av trafiklederna, antal, minst 23,9 18,1 23 19 Minskning av riskerna för grundvattnet orsakade av vägtrafiken
genom trafikledshållningens åtgärder, km 5,5 10,7 5,7 15
Tabell 70. Trafikledshållning och utveckling av trafikledsnätet, användning av an-slag, brutto, mn euro37
Utfall
2012 Utfall
2013 Utfall 2014
TRAFIKVERKETS DRIFTSUTGIFTER 83 84 84
VÄGNÄTET
- Väghållning 574 560 569
- Projekt för utveckling av vägnätet 303 293 243
VÄGNÄTET SAMMANLAGT 877 853 812
BANNÄTET
- Banhållning 289 332 334
- Projekt för utveckling av bannätet 203 291 259
BANNÄTET SAMMANLAGT 492 623 593
FARLEDSNÄTET
- Farledshållning 79 86 80
- Projekt för utveckling av farlederna 0 8 8
FARLEDSNÄTET SAMMANLAGT 79 94 88
Gemensamma projekt för trafiknätet 16 2 0
Planering av utvecklingsprojekt 1 16 24
SAMMANLAGT 1 548 1 672 1 601
37 I 2012 år s anslag för väghållning har man beaktat användningen av det anslag som anvisats för väghållning i Kajana landskommun. Försöket upphörde i slutet av 2012 oc h anslagen överfördes till bastrafikledshållningen.
Utvecklingen av vägnätet, bannätet och farledsnätet omfattar också förvärv av mark- och vattenområden och