10 Arbets- och näringsministeriet
10.4 Närings- och innovationspolitik
Genom närings- och innovationspolitiken stärks förutsättningarna för konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Under de när maste åren kommer fokus att vara lagt på åt-gärder som är inriktade på att stärka strukturer för nya källor för tillväxten genom att förnya strukturerna och på att skynda på produktivitetens tillväxt.
Tabell 76. Uppnåendet av de samhälleliga effektmålen i politikområdet
Mål Betyg
Närings- och innovationspolitiska åtgärder inriktas på förnybara och tillväxtorienterade företag God
Risktagandet i offentliga finansiella tjänster ökar God
Internationaliseringsmöjligheterna för små och medelstora företag förbättras God Innovationsverksamheten tilltar och utnyttjas alltmer i näringslivet och inom den offentliga
sektorn Nöjaktig
Företagens export och internationalisering ökar och den internationaliserade
företagsverk-samheten blir mångsidigare Nöjaktig
De internationella attraktiva innovationskoncentrationerna blir starkare Nöjaktig Ny affärsverksamhet uppstår på nya och starka områden i Finland, i synnerhet inom bio- och
naturresursekonomin samt inom miljösektorn Nöjaktig/God
Närings- och innovationspolitiska åtgärder inriktas på förnybara och tillväxtorientera-de företag
Risktagandet i offentliga finansiella tjänster ökar
Tabell 77. Nystartade och tillväxtföretag, riskinvesteringar i nystartade företag
Mål Utfall
2011 Utfall
2012 Utfall 2013
Andelen nystartade företag av företagsbeståndet, % 9,6 8,9 8,5
Andelen nedlagda företag av företagsbeståndet, % 7 7,2 7,8
Riskinvesteringar i nystartade företag, finländska kapitalinvesteringsbolag,
mn euro 78 80 91
Antal arbetsplatser som tillväxtföretag* genererat (under de tre föregående
åren) 60 521 64 791 45 483**
* OECD:s definition ** preliminära uppgifter
Kapitalinvesteringsverksamhet inriktades på verksamheten i den första fasen och på tillväxtföretag som en del av det tillväxtfinansieringsprogram som regeringen stakade ut våren 2013. Finlands Industriinvestering Ab grundade tillsammans med institutio-nella investerare fonden FoF Growth II (KRR II) med ett kapital på 130 miljoner euro.
Fonden har som mål att placera i c irka 10 r iskkapitalfonder för att skynda på sm å och medelstora företags tillväxt. Finansiering om sammanlagt upp till en miljard kommer enligt bedömning att kanaliseras till cirka 100 företag genom programmet.
Enligt rambeslutet gavs Industriinvestering i uppdrag att starta investeringsprogram-met Förnybar industri med ett anslag på 100 miljoner euro i syfte att stärka en förny-else av den finländska industrins struktur och målföretag, företagens konkurrenskraft och tillväxt. Industriinvesterings förvaltade tillgångar uppgår till sammanlagt över 900 miljoner eur o och d ess investeringsobjekt ä r ci rka 90 k apitalfonder sa mt cirka 70 direkta målföretag.
Verksamheten i Tekes Kapitalinvestering Ab som fungerar som fondinvesterare star-tade. I enlighet med arbetsfördelningen mellan statens kapitalinvesterare inriktar Tekes Kapitalinvestering Ab sin verksamhet på venture capital-fonder i tidig fas. Bo-laget kan vid behov använda en asymmetrisk riskfördelning för att kanalisera privat riskkapital till riskfinansiering i den inledande fasen.
Igångsättningsfonden Aloitusrahasto Vera Oy gjorde 11 nya investeringar och upp-följningsinvesteringar i 82 målbolag för sammanlagt cirka 14,3 miljoner euro.
I sl utet av f öretagsacceleratorprogrammet V igos femte v erksamhetsår v erkade 11 acceleratorer på flera ol ika del områden. Sammanlagt hade a cceleratorerna v alt över 120 målföretag till sina portföljer och finansieringen med stöd av acceleratorer-na har höjts över 350 miljoner euro. Av detta utgör den privata fiacceleratorer-nansieringen en an-del på över 250 miljoner euro och den privata utländska finansieringen en anan-del om cirka 200 miljoner euro.
Statsrådet beslöt i juni ge Finnvera fullmakt att delta i tecknandet av små och medel-stora företags masskuldebrev under tiden 1.7.2014–31.12.2017. I slutet av året ut-vidgades fullmakten så at t Fi nnvera se dan bör jan av 2015 har k unnat f inansiera även företag som är större än E U:s definition av små och medelstora företag ända upp till en omsättning på 300 miljoner euro. Arrangemanget är tidsbundet till slutet av 2017. Beloppet av Finnvera Abp:s garantiofferter för exportfinansiering steg jäm-fört med året innan med ungefär hälften till 5,0 miljarder euro. Maximifullmakten för exportgarantier steg från 12,5 miljarder till 17 miljarder euro och maximifullmakten för finansieringen av exportkrediter steg från tre miljarder till sju miljarder euro.
Efterfrågan på exportfinansiering i kreditform som inleddes 2012 och baserar sig på Finnveras medelanskaffning var livlig sedan bankernas risktagningsvilja och risktag-ningsförmåga minskat på grund av läget och den allt hårdare regleringen på f inans-marknaden. Inom r amen f ör ex portfinansiering i k reditform ( 1543/2011) under teck-nade Fi nlands Exportkredit A b ex port- och fartygskreditavtal t ill et t v ärde av sa m-manlagt 1 ,7 m iljarder e uro och gav v illkorliga finansieringsanbud till et t v ärde av sammanlagt 2 ,8 miljarder eur o. Efterfrågan p å ex portfinansiering ha r ökat se dan bankfinansieringen skärpts i synnerhet i långfristig exportfinansiering.
Tabell 78. Effekten av Tekes överföringsutgifter
Utfall
2012 Utfall
2013 Utfall 2014 Företag med snabb tillväxt
Antalet finansierade unga företag 434 499 633
Företagens prognostiserade omsättning/Tekes finansiering, koefficient 21,5 30 29,6 Företagens omsättning/Prognostiserade omsättning, koefficient 1,05 0,98 0,84 Företagens prognostiserade antal anställda/Tekes finansiering, koefficient 44,2 58 72,9 Företagens realiserade antal anställda/Prognostiserat antal anställda,
koefficient 1,76 1,58 0,98
Tillväxtföretag som internationaliseras
Nyhetsvärde för finansierade projekt, index 0‒100 78 79 79
Prognostiserad omsättning för utvecklade affärsverksamheter/Tekes
finansiering 17,5 19 24
Realiserad omsättning för utvecklade affärsverksamheter/Prognostiserad 0,9 0,56 0,9 Andelen internationell affärsverksamhet av företagens omsättning, % 49 48 46 Storföretag
Tekes-penningflöde inom stora företag, % 78 85 87
Stora företags nätverksbildning i Tekes-projekt totalt, % 224 201 207
Offentliga forskningsorganisationer
Antalet användare av resultaten av nätverkade projekt, st 11,9 15,2 17
Antalet nya forskningsbaserade företag, st 29 12 150
Andelen internationella samprojekt, % 82 86 77
Specialteman som gäller flera kundsegment
Antalet anställda som drar nytta av arbetsorganisationernas
utvecklings-projekt 13 273 10 864 37 655
Antalet innovationer som direkt främjar nationella energi- och
miljömål 513 606 710
Innovationsverksamheten tilltar och utnyttjas alltmer i näringslivet och inom den of-fentliga sektorn
Den offentliga forsknings- och ut vecklingsfinansieringens andel v ar 1, 955 miljar-der euro. Finansieringsbeloppet m inskade enl igt S tatistikcentralen med 42 m iljo-ner euro j ämfört m ed året innan. Den of fentliga forskningsfinansieringens andel a v bruttonationalprodukten var 0,96 %. Kriterierna för Tekes SHOK-finansiering (strate-giska center för v etenskap, t eknologi och i nnovation) r eviderades genom at t ö ka konkurrensen och al ltmer i nrikta finansieringen på den högk lassiga och t värveten-skapliga forskning som görs i internationellt samarbete. Tekes finansierade SHOK-forskningsprogram med 88 miljoner euro.
Tekes program Huippuostajat (Toppköpare) har gjort innovativa upphandlingar mera kända. Huvudfokus har legat på sa marbetet med andr a T ekes-program och andra organisationer. År 2014 finansierades sju forskningshelheter. Inom ramen för Innova-tioner i o ffentliga uppha ndlingar s tartades 10 pr ojekthelheter oc h fyra a ndra före-tagsprojekt. Statsrådet godkände utvecklingsprogrammet för immateriellt värdeska-pande i form av ett principbeslut i april 2014. Målet för principbeslutet för 2014–2020 är att förbättra förutsättningarna för och kompetensen i sa mband m ed i mmateriellt värdeskapande i Finland.
Tekes har lyckats effektivisera sin finansieringsprocess, vilket syns särskilt i form av kortare behandlingstider för ansökningar från små och medelstora företag samt bätt-re lönsamhet och produktivitet i verksamheten. Utifrån kundbätt-responsen har servicens kvalitet varit på en fortsatt god nivå.
Statens tekniska forskningsanstalt (VTT) blev ett statligt aktiebolag med specialupp-drag (lag 761/2014 och 762/2014, i kraft 1.1.2015). Som bolag har VTT bättre möj-ligheter att betjäna inhemska och utländska kunder på den internationellt konkur-rensutsatta forskningsmarknaden. Bolagiseringen ök ar bolagets öppenhet och ska-par klarhet i VTT:s ställning äv en med avseende på k onkurrens-, statsstöds- och upphandlingsrätten. Mätteknikcentralen slogs ihop med VTT Ab som en del av sta-tens forskningsinstitutsreform (1.1.2015), vars mål är att effektivisera användningen av de nu varande resurserna samt det finländska f orsknings- och innovationssyste-mets förmåga att agera snabbt i föränderliga omständigheter.
Företagens export och internationalisering ökar och den internationaliserade före-tagsverksamheten blir mångsidigare
Arbete för att främja företagens export och internationalisering görs i Team Finland-samarbetet. Finpros funktioner r eformerades betydligt för att st ärka dess offentliga tjänster. I reformeringen lades Finpros avgiftsbelagda konsultering ned och under året bereddes en överföring av funktionerna vid Centralen för turistfrämjande till Fin-pro. År 2014 bereddes en förordning om närings-, trafik- och miljöcentralerna, i sam-band med vilken verksamhet som ansluter sig till närings-, teknik- och miljöcentraler-nas Team Finland-verksamhet från början av 2015 centraliseras till närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland.
Internationaliseringsmöjligheterna för små och medelstora företag förbättras Tabell 79. Små och medelstora företags internationalisering
2009 2010 2011 2012 2013
Små och medelstora företags export, md euro 5,8 6,9 7,1 7,2 7,5
Andel av hela varuexporten, % 13 12 12,3 12,7 13,4
High-tech export 6,3 5,3 4,6 4,3 3,5
Varuexportens värde, md euro 45,1 52,4 56,9 56,9 56
Serviceexportens värde, md euro 15,4 15,1 14,9 15,3 14,1
Export (varor+tjänster), md euro 60,5 67,5 71,8 72,2 70,1
Ny affärsverksamhet uppstår på Finlands nya styrkeområden, i synnerhet inom bio-ekonomi och naturresurshållning samt miljösektorn
Regeringen definierade bioekonomin som en av spetsarna för Finlands tillväxt i samband med att den bioekonomiska strategin publicerades i maj 2014. Den bioekonomiska st rategin g enomförs under l edning av S trategiska p rogrammet för skogsbranschen (MSO), i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet, miljömini-steriet och aktörer i branschen. De viktigaste åtgärderna när det gäller utvecklandet av sk ogsbranschen och hel a bi oekonomin hän förde si g t ill at t förbättra f öretagens omvärld, påsk ynda i nvesteringar och främja ex porten. Omvärlden och ex porten främjades bl.a. genom att påverka EU:s beslutsfattande och genom Team Finlands verksamhet.
Resultaten av strukturomvandlingen i skogsbranschen börjar märkas i form av nya investeringar och investeringsplaner samt som en ökad inhemsk virkesanvändning.
När det gäller ökningen av virkesanvändningen kom man nära m ålet på 65–70 kubikmeter per år i det strategiska programmet för skogsbranschen. År 2013 var avverkningarna i Finland större än någonsin tidigare och ifjol var de i stort sett på samma ni vå. Skogsindustrins export f ortsatte at t ök a ( träprodukter, ce llulosa och
hela det bi oekonomiska om rådet, till ex empel i nom framställningen av di ssolving-massa, bi oolja, bi ogas, träkomposit och tillverkningen av t räskivor sa mt framställ-ningen av bioetanol och talloljebaserade drivmedel. Nyinvesteringar för flera miljar-der euro planeras. Träbyggande har sl agit igenom också i byggandet av höghus.
Träbyggandets marknadsandel v id by ggandet a v n ya höghus steg redan t ill någ ra procent och i år torde andelen redan stiga till målsatta 10 %.
Cleantech har kraftigt lyfts upp på exportdelegationernas agenda. Samarbetet mel-lan Fi npro, N äringslivets centralförbund ( EK) o ch r egionala cl eantech-aktörer har intensifierats. Exporttillväxtprogram har lanserats eller kommer att lanseras för olika sektorer (cleantech, Beautiful Beijing, Sydamerika, Indien, förnybar energi, intelligen-ta elnät, miljömätningar, belysningsteknologi, vattenteknologi osv.) på gr undval av finländskt kunnande, f öretagens tillväxtbenägenhet samt g lobala marknadsunder-sökningar. Tahkoluoto i Björneborg valdes som demonstrationsmiljö för havsbaserad vindkraft. På Å land ut vecklas demonstration a v i ntelligenta el nät. Handlingspro-grammet för hållbar ut vinningsindustri är en del av det st rategiska pr oHandlingspro-grammet för cleantech och genomförs tillsammans med företag och intressentgrupper.