7 Undervisnings- och kulturministeriet
7.3 Uppfyllelse av effektmål
Tabell 39. Utvärdering av hur de samhälleliga effektmålen har uppnåtts (på skalan utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig, icke påbörjad/svag)
Mål Betyg Motivering
Utbildnings- och vetenskapspolitiken Befolkningens utbildnings- och kompetensnivå höjs så att finländarna är världens kunnigaste folk (målåret 2020).
Nöjaktig Internationella och nationella undersökningar visar att kunskapsnivån hos de elever som avslutar den grundläggande utbildningen har sjunkit. (PISA12, TIMMS, UBS:s uppföljnings-utvärderingar, HU:s uppföljning av lärfärdigheter.) Nöjaktig Andelen 25–64-åringar som avlagt högskoleexamen har ökat under uppföljningsperioden. År 2011 hade 24,2 %, år 2012 25,1 % och år 2013 29,3 % av åldersklassen 25–64-åringar avlagt högskoleexamen.
Andelen högutbildade i Finland är god vid en internationell jämförelse, dock inte på toppnivå bland OECD-länderna och dessutom har andelen ökat långsammare än i OECD-länderna i genomsnitt. God
88 % av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder har avlagt examen efter grundstadiet och 30 % högskoleexamen (målåret 2020).
God Den andel av åldersgruppen 20–64-åringar som avlagt examen efter grundstadiet har ökat. År 2011 avlade 80,9 %, år 2012 81,6 % och år 2013 82,4 % av åldersklassen examen.
Den andel av åldersgruppen 20–64-åringar som avlagt högskole-examen ökar i jämn takt; år 2011 hade 22,2 %, år 2012 23 % och år 2013 23,9 % av åldersklassen avlagt högskoleexamen. Om uppföljningen mätte avlagda högre examina skulle siffrorna röra sig mellan 33 och 34 %.
I synnerhet inom de äldre åldersklasserna är andelen examina på institutnivå framträdande.
94 % av 30-åringarna avlägger examen efter grundstadiet och 42 % högskoleexamen (målåret 2020).
God Den andel av åldersklassen 30–34-åringar som avlagt examen efter grundstadiet har kvarstått oförändrad. År 2011 hade 85,7 %, år 2012 85,3 % och år 2013 85,1 % av 30–34-åringarna avlagt examen efter grundstadiet.
År 2011 hade 42,1 %, år 2012 41,4 % och år 2013 41,1 % av samma åldersklass avlagt högskoleexamen.
95 % av 4-åringarna deltar i verksamhet inom småbarnsfostran (målåret 2020).
God Av finländska 4-åriga barn deltar 75,1 % av åldersklassen i småbarnsfostran som ordnas i daghem (Eurostat 2013). I siffran ingår inte sådan familjedagvård eller vård med hemvårdsstöd eller stöd för privat vård som den finländska småbarnsfostran omfattar.
Utbildningsutbudet motsvarar det
branschvisa arbetskraftsbehovet. God Under regeringsperioden har utbildningsutbudet riktats i enlighet med prognostiseringsresultaten.
Sysselsättningen för dem som deltagit i yrkesutbildning varierar i betydande grad enligt konjunkturutvecklingen. Utbildningen har riktats till branscher som sysselsätter bäst, men utbudet av arbetstillfällen har inte utvecklats gynnsamt. Sysselsättningen för dem som avlagt en yrkesinriktad grundexamen försämrades åren 2012 och 2013, och någon betydande förbättring förväntas inte heller 2014. Genom tillstånd att ordna utbildning har det branschvisa och regionala utbudet av utbildning 2014–2016 riktats i enlighet med befolkningsutvecklingen och behovet av arbetskraft.
Den sysselsättningsskapande effekten har beaktats i
nedskärningarna av antalet nybörjarplatser vid yrkeshögskolorna genom att nedskärningarna har riktats till branscher där arbetslösheten är större än i genomsnitt. Ökningarna av antalet nybörjarplatser har riktats till branscher som förutspås ha behov av arbetskraft.
De ungas studievägar förkortas. God Genom det strukturpolitiska programmet stöds lärande, slutförande av studierna inom den tid som motsvarar omfattningen och övergångsskeden i utbildningen. Målet har bemötts även genom bl.a. lagen om elev- och studerandevård och genom utbildning som förbereder för gymnasieutbildning.
Snabbare tillträde till utbildning och bättre genomströmning har medfört en målenlig utveckling inom yrkesutbildningen.
Exempelvis år 2012 slutförde 65,1 % studierna på 3,5 år, medan motsvarande siffra för det föregående året var 64,3 % enligt Statistikcentralens uppgifter. Erkännande av kunnande och personlig tillämpning har dock ännu inte i någon betydande grad förkortat de studietider som används för avläggande av examen.
Ökningen av den andel studerande som avlagt yrkeshögskole-examen på fem år har varit god; år 2011 genomgick 51,3 %, år 2012 52,3 % och år 2013 53,3 % utbildningen.
När det gäller andelen studerande som avlade examen på sju år vid universiteten har utvecklingen varit försvarlig, 50,1 % år 2011, 46,5 % år 2012 och 47,8 % år 2013.
Alla 6-åringar deltar i
förskoleundervisning. Utmärkt Enligt en utredning som undervisnings- och kulturministeriet låtit utföra deltar ca 98 % av 6-åringarna i förskoleundervisning.
Förskoleundervisningen för 6-åringar blev obligatorisk vid ingången av 2015. Lagen tillämpas från och med den 1 augusti 2015.
Alla som går ut grundstadiet inleder
studier efter grundstadiet. Utmärkt Utifrån Utbildningsstyrelsens statistik över gemensam ansökan kan det bedömas att bara ca 700 av dem som avslutade den grundläggande utbildningen våren 2014 blev utan utbildningsplats på hösten då det i åldersklassen fanns ca 57 200 sökande. Detta är betydligt färre än under tidigare år. I budgeten för 2014 uppställdes som mål att 45,5 % av dem som avslutat den grundläggande utbildningen ska inleda utbildning som leder till eller förbereder för yrkesinriktad examen. Den senaste statistiken är från 2012, då andelen var 44,6 %. Det uppskattas att målet för 2014 uppnås i fråga om yrkesutbildningen. Av dem som avslutade den grundläggande utbildningen 2012 inledde 50 % genast gymnasieutbildning.
Hälften av de nya studenterna
fortsätter sina studier samma år. Nöjaktig 32 % inledde yrkeshögskole- eller universitetsstudier genast efter studentexamen, vilket var något mindre än under det föregående året. Tidigare har man följt hur nya studenter inlett högskole-studier senast det följande året; år 2011 inledde 61,6 % och år 2012 69 % högskolestudier det följande året.
Av de högskolestuderande som inledde studierna 2011 hade 53 % avlagt studentexamen samma år.
Den genomsnittliga åldern för dem som utexamineras från högskolor sjunker.
Nöjaktig Medianåldern för de utexaminerade har kvarstått oförändrad de senaste åren både vid yrkeshögskolorna (25,3 år 2013) och vid universiteten (27,6 år 2013). Effekten av de åtgärder som genomförts under denna regeringsperiod kan ses först på längre sikt.
Genomströmningen i utbildningen
förbättras på alla utbildningsstadier. God Den andel studerande som fullgjort grundläggande
yrkesutbildning på tre år uppgick till 61 % år 2011, 62 % år 2012 och 63 % år 2013.
Den andel studerande som avlagt yrkeshögskoleexamen på fem år har ökat; år 2011 genomgick 51,3 %, år 2012 52,3 % och år 2013 53,3 % utbildningen.
Andelen studerande som avlade examen på sju år vid universiteten var 50,1 % år 2011, 46,5 % år 2012 och 47,8 % år 2013.
Ett mål är ett tillräckligt och sporrande studiestöd som främjar planmässiga studier på heltid och kortare studietider.16
God Studiepenningen indexbands och studiestödet förnyades den 1 augusti 2014 så att det sporrar till studier på heltid och en snabbare avlagd examen (bl.a. lånekompensation som sporrar till att slutföra studierna inom den målsatta tiden, höjd studiepenning när stödtiden förkortas, höjning av gränserna för föräldrarnas inkomster). Från och med hösten 2014 är studiestödets realvärde högre än någonsin.
Av de vuxna ska 60 % årligen delta i utbildning och deltagarunderlaget för vuxenutbildningen ska breddas.
Nöjaktig Enligt Statistikcentralens undersökning om vuxenutbildning deltog 52 % av den 18–64-åriga befolkningen i vuxenutbildning 2012.
Andelen är hög i en internationell jämförelse, men har hållits på samma nivå sedan början av millenniet och det finns inga tecken på att deltagarunderlaget breddas. Högutbildade deltar klart mer än lägre utbildade och de som är verksamma i tjänstemanna-yrken deltar mer än arbetstagare.
Enligt 2012 års internationella undersökning som mäter vuxnas kunnande (PIAAC) var deltagargraden i vuxenutbildning för åldersgruppen 25–64-åringar 66 % i Finland. Deltagargraden är hög; tillsammans med Danmark och Sverige den högsta bland de 24 länderna i undersökningen.
Konst- och kulturpolitiken
Kulturgrunden stärks. God De grundläggande funktionerna inom ansvarsområdet konst och kultur kunde tryggas trots inbesparingarna. Till detta bidrog en extra intäktsföring av tippningsvinstmedel samt de resurser som konst- och kulturinstitutioner anvisades för deras sysselsättnings-främjande verkningar. Omstruktureringen av ämbetsverken inom ansvarsområdet slutfördes, och de preliminära erfarenheterna av reformen är positiva.
Verksamhetsförutsättningarna för dem som utför kreativt arbete förbättras.
Nöjaktig Endast partiella förbättringar åstadkoms i frågor om social trygghet och sysselsättning för samt beskattning av dem som arbetar inom kreativa branscher. Arbetsstipendier för konstnärer har inte kunnat beviljas i samma proportion som det ökade antalet ansökningar. Verksamhetsförutsättningarna för det fria konstfältet har förbättrats och anslaget har höjts. Inom arbetet med att utveckla stödsystemen för konst och kultur nådde man inte längre än till initialstadiet. Inom upphovsrättspolitiken nåddes lösningar som främjar upphovsrättssystemets funktion.
Möjligheterna till kulturellt deltagande
för alla befolkningsgrupper ökas. God Programmet Konst och kultur ger välfärd 2010–2014 har ökat aktiviteten i olika delar av landet när det gäller verksamhet som främjar kulturens välfärdseffekter. Ett pilotprojekt med kulturpass som främjar mindre bemedlades möjligheter till kulturellt deltagande inleddes. Försöken inom utvecklingsprojektet för den kommunala kulturverksamheten var framgångsrika. Utlåningen vid biblioteken har minskat de senaste åren men är fortfarande på en högre nivå än de långvariga medelvärdena, vilket kan anses vara ett bra resultat med hänsyn till förändringarna i omvärlden.
De som använder biblioteken upplever att biblioteken förbättrar deras livskvalitet. Tittarsiffrorna för inhemska filmer ökade och även antalet museibesök håller på att öka.
Kulturekonomin och den kreativa
ekonomin stärks. Nöjaktig Statsrådet fattade ett principbeslut om ett utvecklingsprogram för immateriellt värdeskapande. Möjligheterna att främja kulturexport och kunnande inom marknadsföring av kreativa branscher försvårades till följd av anslagsnedskärningar. Kulturbranschernas förädlings- och produktionsandelar inom samhällsekonomin (statistikuppgifterna t.o.m. 2012) har inte ökat som väntat.
16 Målet ingår i förklaringsdelen i kapitlet om Studiestöd i budgeten för UKM.
Idrottspolitiken
Motion och idrott ökar deltagandet. God Som en del av det samlade programmet för integrering av invandrare med hjälp av idrott fördelade UKM via region-förvaltningsverken till kommunerna 1,2 miljoner euro för 31 projekt. Kvinnor och flickor samt de grupper som är svårast att nå utgjorde särskilda målgrupper för projektunderstöden 2014.
Utvecklingsunderstöd för föreningsverksamhet (föreningsstöd) beviljades till ett belopp av 5 miljoner euro för sammanlagt 378 projekt. Dessa fördelades på sammanlagt 119 olika kommuner vilkas invånarantal täcker 81 % av Finlands befolkning. Syftet med föreningsstödet är att öka antalet nya amatörgrupper i synnerhet inom motion och idrott för barn och unga samt inom familjemotion.
Under verksamhetsåret 2013–2014 fick de föreningar som fått föreningsstöd nästan 16 000 nya idrottsutövare. I genomsnitt ökade antalet idrottsutövare med 26 % i en förening som fått stöd. Inom åldersgruppen 7–14-åringar finns det allt fler barn och unga som utövar idrott i idrottsföreningar. Cirka 62 % av pojkarna och 52 % av flickorna utövar idrott i idrottsföreningar. För 15–19-åringarna är läget oförändrat: ca 30 % av flickorna och 40 % av pojkarna utövar idrott i idrottsföreningar. Det är anmärkningsvärt att situationen för 15–19-åringarna har kvarstått oförändrad sedan mitten av 1980-talet. Vuxnas utövande av idrott i idrottsföreningar har minskat en aning.
Den motionsinriktade livsstilen blir allt
vanligare. Nöjaktig Undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårds-ministeriet offentliggjorde en verkställighetsplan för Förändring i rörelse! Nationell strategi för motion som främjar hälsan och välbefinnandet 2020. Med hjälp av utvecklingsbidrag för en motionsinriktad livsstil har man understött genomförandet av verkställighetsplanen. Programmet Skolan i rörelse har utvidgats betydligt; hösten 2014 deltog ca 800 skolor. Motionsfrämjande åtgärder för befolkningen i arbetsför ålder har avancerat med framgång genom samarbete mellan aktörer inom motion och idrott och arbetslivsaktörer som ett led i projektet Arbetsliv 2020.
Kunskapsbasen och kompetensen
inom idrotten stärks. God För att förbättra kvaliteten på forskningen övergick man till ett förfarande där Finlands Akademi bedömer den vetenskapliga nivån på idrottsvetenskapliga projekt. Det förfarande med målstyrning av idrottsvetenskapliga samfund och samfund för informationsförmedling som hade inletts 2013 fortsatte. Statens idrottsråd utvärderade verksamheten inom Liikuntatieteellinen Seura, beredde en bedömning av vilka konsekvenser statsförvaltningens åtgärder har inom området för motion och idrott och publicerade sju rapporter för att stärka kunskapsbasen.
Ungdomsarbetet och ungdomspolitiken
Aktivare medborgarskap för unga. God Ungdomsorganisationernas verksamhet och utveckling av ungdomsarbetet och ungdomsverksamheten har understötts.
Ansökningsprocessen för organisationsunderstöd har utvecklats.
Webbdemokratitjänsten för unga har utvecklats. En kartläggning av utvecklingsbehoven i fråga om delaktighet har inletts som ett led i reformen av ungdomslagen.
De ungas sociala identitet stärks. God Uppsökande ungdomsarbete har kunnat utvidgas till nästan hela landet. Endast 15 kommuner står utanför verksamheten.
De ungas uppväxt- och levnadsvillkor
förbättras. God Man sörjde för verksamheten för arbetsgruppen för regeringens barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram och för verkställigheten av programmet inom ansvarsområdet (projektunderstöd). De lagstadgade nätverken för vägledning av och tjänster för unga täcker 93 % av kommunerna.