I detta kapitel presenteras de viktigaste begreppen och teorierna som relaterar till denna undersökning. De centrala begreppen i avhandlingen är motivation, orientering och attityd, vilka lägger grunden till undersökningen.
4.1 Motivation i språkinlärning
Abrahamsson (2009) redogör för begreppen attityder och motivation i
andraspråksinlärning. Båda begreppen kan anses höra till sociala och individuella faktorer som påverkar språkinlärningen. Abrahamsson (2009: 197) påpekar att några andraspråksinlärare lär sig språket lätt, medan andra har det svårare att lära sig språket även om de i årtionden vistas i en omgivning där språket talas, dvs. i en L2-miljö. Detta kan, enligt Abrahamsson, förklaras just med de sociala faktorerna och individuella skillnaderna. Dessa skillnader kan komma fram på samhällsnivå, gruppnivå och individnivå (Abrahamsson 2009: 197). Exempelvis påverkar inlärares socio-ekonomiska status (yrke, utbildning, inkomst) samt etniska och språkliga identitet
inlärningsframgången (Abrahamsson 2009: 198–199).
Alla de här faktorerna är viktiga i andraspråksinlärning, men i denna undersökning ligger fokuset speciellt på de affektiva faktorerna, dvs. attityder och motivation. Dessa
faktorer är relativt svåra att definiera med kvantitativa metoder och det finns inte någon konsensus om vad de egentligen innehåller och hur de borde definieras (Abrahamsson 2009: 206). Attityder och motivation kan påverka både på en gruppnivå och individnivå:
Dessa s.k. affektiva faktorer kan sägas befinna sig i skärningspunkten mellan gruppdynamiska faktorer och rent individuella egenskaper, då de formas primärt utifrån den sociala kontexten men samtidigt kommer till uttryck hos den enskilda individen och dennes L2-inlärning (Abrahamsson 2009: 205).
14
Abrahamsson (2009: 207) menar att motivation kan beskrivas som vilja att lära sig målspråket och den grad av insats som man lägger på att lära sig språket. Enligt Abrahamsson (2009: 207) påverkar attityder motivationen, som har direkta effekter på L2-inlärningen. Gardner (1985: 50) konstaterar att motivation i andraspråksinlärning innehåller fyra komponenter, som jag har översatt från engelska till svenska. De är mål (goal), ansträngning (effort), vilja (desire) och attityder (attitudes). Gardner (1985: 11) framhäver att en individ kan vilja lära sig ett språk men om hen anstränger sig inte för att nå målet, är hen inte egentligen motiverad. När viljan och gynnsamma attityder till målet anknyts till ansträngning, uppstår motivation.
Figur 2. Motivation och dess komponenter (Gardner 1985: 54).
4.2 Orienteringar
Som ovan konstaterats innehåller motivation i andraspråksinlärning fyra komponenter:
vilja, ansträngning, mål och attityder till målet. Motivationen svarar ändå inte på frågan, varför inläraren vill lära sig ett språk. Inlärare har nämligen olika orsaker att lära sig språket: de här orsakerna kallas för orienteringar (Gardner 1985: 53–54).
Orienteringarna delas vanligtvis till integrativ och instrumentell orientering beroende på inlärares orsaker att lära sig språket (Abrahamsson 2009: 207).
4.2.1 Integrativ orientering
Integrativ orientering uppstår när inläraren vill bli socialt accepterad av talarna i
målspråket (Gardner & Lambert 1972: 12). Abrahamsson (2009: 207) konstaterar att det är viktigt för en integrativt orienterad inlärare att identifiera sig med målspråkstalarna och att kunna umgås med dessa. En sådan inlärare visar ett genuint intresse för språket, dess kultur och talare. Den integrativa orienteringen har visat ett klart samband med
Vilja Ansträngning Mål (språkinlärning
)
Gynnsamma attityder till målet
15
studieresultaten, åtminstone i Gardner och Lamberts (1972) studier över
engelskspråkiga elevers inlärning av franska i Kanada (Abrahamsson 2009: 207–208).
Gardner (1985: 133) framhäver att den integrativt orienterade inlärarens anknytning till språket och dess talare är emotionell. Det har visats att integrativt orienterade inlärare med positiva attityder lär sig språket till en högre nivå (Abrahamsson 2009: 208).
4.2.2 Instrumentell orientering
Instrumentell orientering präglas av viljan att nå någonting genom att kunna språket, till exempel respekt eller en arbetsplats (Gardner & Lambert 1972: 14). Abrahamsson (2009:
207) hävdar att identifikation med målsprålstalarna inte är något mål för en
instrumentellt orienterad inlärare, utan språket ses som verktyg för att nå till exempel någon praktisk fördel. Även Gardner (1985: 133) påpekar att språkets praktiska värde och fördelar betonas i instrumentell orientering. Även om integrativt orienterade inlärare verkar ha bättre inlärningsresultat i språket, kan det inte generaliseras att integrativt orienterade inlärare är mer motiverade än instrumentellt orienterade inlärare (Abrahamsson 2009: 208).
4.3 Attityder i språkinlärning
Abrahamsson (2009: 207) konstaterar att attityder gäller inlärares föreställningar och värderingar av målspråket, dess talare och kultur samt språk och språkinlärning i allmänhet. Attityder påverkar motivationen, vilket betyder att attityder har indirekta effekter på L2-inlärningen (Abrahamsson 2009: 207). Med andra ord kan det konstateras att ju positivare attityder man har till målspråket, desto högre motivation har man att lära sig språket, vilket i sin tur kan leda till en framgångsrik inlärning. Om attityderna är negativa, är motivationen också troligen låg, vilket försvårar språkinlärningen.
(Abrahamsson 2009: 207)
Bijvoet (2013) redogör för språkattityder och attityd som begrepp i allmänhet. Enligt Bijvoet (2013: 128) är språkattityder ”värderande inslag i människors reaktioner
16
gentemot språkliga varieteter eller deras talare.” Språkattityder är en omfattande term för de kan gälla språk på olika nivåer, till exempel språkliga varieteter (standardsspråk, dialekter, sociolekter osv.), språkpolitiska beslut eller språkval (Bijvoet 2013: 129). Det har också konstaterats att språkattityder inte gäller språket i sig utan de återspeglar hur vi ser en talare av något språk eller någon varietet:
(…) evaluations of language varieties – dialects and accents – do not reflect either linguistic or aesthetic quality per se, but rather are expressions of social convention and preference which, in turn, reflect an awareness of the status and prestige accorded to the speakers of these varieties. (Edwards 1982: 21)
Fishbein och Ajzen (1975: 6) konstaterar att attityder snarare är inlärda än medfödda:
“[…] attitude can be described as a learned predisposition to respond in a consistently favorable or unfavorable manner with respect to a given object.” Attityder har en relativ komplex struktur och de kan anses innehålla olika komponenter: en kognitiv, en affektiv och en konativ komponent. Den kognitiva komponenten innehåller uppfattningar och föreställningar om objektet, den affektiva komponenter handlar om känslomässiga värderingar om objektet, medan den konativa komponenten betyder beredskap att handla i enlighet med sina föreställningar och värderingar. (Bijvoet 2013: 124)
Bijvoet (2013: 126) påpekar att människor socialiserar in i olika attityder och detta kan ske i två perioder som kallas för den primära socialisationen och den sekundära socialisationen. Den förstnämnda sker redan före skolstarten och då är det primärt föräldrarna som antingen direkt eller indirekt förmedlar attityder till barnet. Även Gardner (1985: 111) skriver att föräldrarna påverkar barnets attityder. Enligt Gardner (1985: 110) kan förälderns roll vara aktiv eller passiv (jfr. direkt och indirekt förmedling).
Under den sekundära socialisationen är det i första hand kompisar, andra jämnåriga, skola och massmedier som påverkar individens attityder. (Bijvoet 2013: 126–127)
17
Sociolingvisterna Kas Deprez och Yves Persoons (1987: 128) framhäver att de attityder som förvärvats under barndomen är ofta svårare att ändra än de attityder som
förvärvas under den sekundära socialisationen. Det kan finnas olika skäl varför attityder uppstår och de fyller olika funktioner. Einarsson (2009: 218) har konstaterat att attityder kan fungera som ett hjälpmedel för att förstå och organisera den komplicerade världen.
Attityderna kan också skydda oss från obehagliga sanningar om oss själva samt anpassa oss till det rådande värdesystemet (Einarsson 2009: 218).
4.4 Problem med motivationsstudier
Attityder och motivation är inte lätta begrepp att definiera och det finns inte någon total konsensus om vad de innehåller och betyder (Abrahamsson 2009: 206). Det finns också andra områden inom motivationsstudier som kan vara problematiska. Generellt har motivationsstudier byggt sig på sambandet mellan motivation och inlärningsresultat.
Det kan alltså inte konstateras med säkerhet om hög motivation leder till framgångsrik inlärning av målspråket, eller om framgångsrik inlärning genererar hög motivation (Abrahamsson 2009: 208).
Motivationsstudier kan inte heller visa hurdana psykolingvistiska och kognitiva konsekvenser motivation och attityder har för språkinlärningen (Abrahamsson 2009:
208). Abrahamsson (2009: 209) presenterar Krashens monitormodell där de affektiva faktorerna (attityder och motivation) är representerade. Det talas om olika filter som inlärare har gällande språkligt inflöde. En inlärare med negativa attityder och låg motivation har sitt affektiva filter uppfällt, dvs. hen vill inte utsätta sig för inflödet. En inlärare med positiva attityder och hög motivation har i sin tur filtret nedfällt och gärna utsätter sig för inflödet och omvandlar inflödet till intag och på så sätt lär sig språket.
(Abrahamsson 2009: 209)
Ett annat problem med motivationsstudier är att de vanligtvis bygger sig på
självrapportering – generellt utförs motivationsstudier så att informanterna anger vad de anser om olika påståenden, till exempel ”Jag lär mig franska för att få ett välbetalt
18
jobb” (Abrahamsson 2009: 209). Enligt Abrahamsson (2009: 209–210) kan informanterna vara benägna att svara på ett visst sätt eftersom de kan anse, att något visst svar
förväntas av den som ställer frågan. Försökspersoner kan också försöka vara för logiska i sina svar, dvs. svara noggrant och konsekvent så att ett svar inte motsäger något annat svar. Det är också möjligt att informanterna vill framstå i god dager och inte ange vad deras egentliga uppfattning är, även om enkäten är anonym. (Abrahamsson 2009: 210) Alla de här faktorerna kan leda till att forskaren inte får helt rättvisande svar på sin enkät.
19