Det andra inhemska språkets och språkkunskapernas uppskattning i sociala

Detta avsnitt handlar om påståenden som gäller det andra inhemska språkets och språkkunskapernas uppskattning i sociala kontexter. Följande påståenden analyseras:

3. Goda kunskaper i det andra inhemska språket uppskattas i min vänkrets.

7. Jag får respekt av andra människor (t.ex. kompisar, föräldrar) om jag kan det andra inhemska språket.

15. Det är bra att kunna flera språk.

17. Andra människors (t.ex. kompisar, föräldrar) åsikter om det andra inhemska språket påverkar mina åsikter om det.

49

I påstående 3 frågades informanterna om goda kunskaper i det andra inhemska språket uppskattas i deras vänkrets. Detta frågades därför att det finns bevis att tonåringarnas kompisar och deras attityder och motivation kan påverka tonåringens egna attityder och motivation (Gardner 1985: 108–109; Bijvoet 2013: 126–127.) Av figur 15 framgår att av alla informanter valde 22 informanter (26,2 %) alternativet ”varken av annan eller samma åsikt”, vilket kan betyda att majoriteten av alla informanter förhåller sig relativt neutralt till påståendet. Största delen av de finskspråkiga gymnasisterna med 14 svar (29,8 %) instämmer inte alls med påståendet, medan största delen av de svenskspråkiga gymnasisterna med 12 svar (32,4 %) var varken av annan eller samma åsikt.

Figur 15. Antalet svar i olika alternativ och distribution mellan finsk- och svenskspråkiga gymnasister till påståendena ”Goda kunskaper i det andra inhemska språket uppskattas i min vänkrets” och ”Jag får respekt av andra människor (t.ex. kompisar, föräldrar) om jag kan det andra inhemska språket. (N=84; finskspråkiga gymnasister n=47; svenskspråkiga

gymnasister n=37)

Det verkar alltså att goda kunskaper i det andra inhemska språket inte uppskattas mycket varken bland de finsk- eller svenskspråkigas vänkretsar, men ännu mindre bland

0

3. Goda kunskaper i det andra inhemska språket uppskattas i min vänkrets. / 7. Jag får respekt av andra människor (t.ex.

kompisar, föräldrar) om jag kan det andra inhemska språket.

Finskspråkiga gymnasister Svenskspråkiga gymnasister

50

de finskspråkiga. Svenskspråkiga gymnasister är snarare neutrala. De jämförda antalen mellan alternativen är ändå så jämna att det är svårt att göra någon generalisering.

När det gäller påstående 7, kommer det fram i figur 15 att 33 av alla informanter (39,3

%) är delvis av samma åsikt med påståendet, dvs. de får respekt av andra människor åtminstone i någon mån om de kan det andra inhemska språket. Sammanlagt är 53 (63,1 %) informanter, varav 31 finskspråkiga (66 %) och 22 svenskspråkiga (59,5 %), antingen helt eller delvis av samma åsikt med påståendet. Detta betyder att de får respekt av någon, om de kan det andra inhemska språket. Enligt svaren på påstående 3 är det troligen inte vänner som respekterar kunskaper i det andra inhemska språket, eftersom största delen av informanterna förhöll sig neutralt eller snarare negativt, när de frågades om bra kunskaper i det andra inhemska språket uppskattas i deras vänkrets (se s. 48). Därför kan det möjligtvis vara föräldrar eller släkt i stället för vänner som respekterar kunskaper i det andra inhemska språket, vilket också kan påverka inlärares attityder och motivation (Gardner 1985: 111). 8 svenskspråkiga gymnasister (21,6 %) anger att de är delvis av annan åsikt med påståendet, vilket är ett relativt stort antal. Det verkar att de finskspråkiga respekteras mer av sin omgivning än de svenskspråkiga, när det gäller kunskaper i det andra inhemska språket. De svenskspråkiga gymnasisternas omgivning verkar förhålla sig oftare neutralt eller något negativt.

I påstående 15 kartlades informanternas förhållande till språkkunskaper generellt.

Abrahamsson (2009: 207) konstaterar att ett välvilligt förhållande till språken i allmänhet kan bidra till positiva attityder till och hög motivation att studera språk. Det kan ses tydligt i figur 16 att majoriteten av alla informanter med 70 svar (83,3 %) håller med att det är bra att kunna flera språk. 13 av alla informanter (15,5 %) instämmer delvis.

51

Figur 16. Antalet svar i olika alternativ och distribution mellan finsk- och svenskspråkiga gymnasister till påståendet ”Det är bra att kunna flera språk.” (N=84; finskspråkiga gymnasister n=47; svenskspråkiga gymnasister n=37)

Det kan konstateras att informanterna – både finsk- och svenskspråkiga – uppskattar kunskaper i flera språk, vilket indikerar att kunskaperna i det andra inhemska språket också kan uppskattas och anses som viktiga. Detta kan påverka inlärarens attityder till och motivation att studera det andra inhemska språket.

Figur 17 visar svaren på påstående 17, där informanterna frågades om de är påverkade av deras omgivningens åsikter om det andra inhemska språket. Till exempel Bijvoet (2009: 126–127) har konstaterat att tonåringars attityder till det andra inhemska språket påverkas av deras omgivning, speciellt av deras vänkrets. Denna fråga delar åsikter bland informanterna, eftersom varje svarsalternativ har fått många svar.

02 46 108 1214 1618 2022 2426 2830 3234 36

Helt av annan åsikt Delvis av annan åsikt Varken av annan eller samma åsikt

Delvis av samma åsikt Helt av samma åsikt

15. Det är bra att kunna flera språk.

Finskspråkiga gymnasister Svenskspråkiga gymnasister

52

Figur 17. Antalet svar i olika alternativ och distribution mellan finsk- och svenskspråkiga gymnasister till påståendet ”Andra människors (t.ex. kompisar, föräldrar) åsikter om det andra inhemska språket påverkar mina åsikter om det.” (N=84; finskspråkiga gymnasister n=47; svenskspråkiga gymnasister n=37)

Det mest valda alternativet var ändå ”delvis av samma åsikt” med 23 svar, vilket utgör 27,4 % av alla informanter. De finskspråkigas mest valda alternativ var ”delvis av samma åsikt” med 16 svar (34 %), men ändå till och med 12 finskspråkiga (25,5 %) är delvis av annan åsikt samt 13 är helt av annan åsikt (27,7 %). Det mest valda alternativet mellan grupperna avviker från varandra, eftersom de svenskspråkiga gymnasisterna oftast valde alternativet ”varken av annan eller samma åsikt” med 13 svar (35,1 %). 8 svenskspråkiga (21,6 %) var delvis av annan åsikt, vilket var det näst mest valda

alternativet, men relativt många svenskspråkiga med 7 svar (18,9 %) var också delvis av samma åsikt.

Det verkar att de svenskspråkiga förhåller sig mer neutralt till påståendet än de

finskspråkiga. De svenskspråkigas svar ligger relativt jämnt i mitten av skalan, medan de finskspråkiga verkar ha starkare åsikter om påståendet. Påståendet kan emellertid kritiseras, eftersom det kan vara svårt att vara medveten om man är påverkad av någonting eller inte. Informanternas svar reflekterar deras subjektiva upplevelse om

0

Helt av annan åsikt Delvis av annan åsikt

17. Andra människors (t.ex. kompisar, föräldrar) åsikter om det andra inhemska språket påverkar mina åsikter om det.

Finskspråkiga gymnasister Svenskspråkiga gymnasister

53

saken, vilket inte nödvändigtvis motsvarar sanningen. Det är också möjligt att informanten inte vill ange sin egentliga åsikt.