6 RESULTAT OCH ANALYS
6.2 Det andra inhemska språket och dess talares status i samhället
Detta avsnitt handlar om påståenden som gäller det andra inhemska språket och dess talares status i samhället. Följande påståenden analyseras:
2. Jag uppskattar det andra inhemska språkets status i Finland.
13. Jag har en positiv uppfattning om Sverige, svenskar och finlandssvenskar/Finland och finnar.
16. Jag tycker att alla finländare borde kunna det andra inhemska språket.
18. Jag tycker att svenska spelar en viktig roll i Finlands historia och kultur.
20. Jag tycker att alla finländare borde kunna både svenska och finska.
Resultaten i figur 7 visar att gällande påstående 2 fick alternativet ”helt av samma åsikt”
de flesta svaren med 31 svar, vilket utgör 36,9 % av informanterna. Det kan konstateras att de flesta av informanterna uppskattar det andra inhemska språkets status i Finland, vilket kan påverka attityder och motivation positivt.
36
Figur 7. Antalet svar i olika alternativ och distribution mellan finsk- och svenskspråkiga gymnasister till påståendena ”Jag uppskattar det andra inhemska språkets status i Finland”
och ”Jag har en positiv uppfattning om Sverige, svenskar och finlandssvenskar/Finland och finnar.” (N=84; finskspråkiga gymnasister n=47; svenskspråkiga gymnasister n=37)
Det kommer fram i figur 7 att 15 finskspråkiga gymnasister (31,9 %) och 7
svenskspråkiga (18,9 %) är antingen delvis eller helt av annan åsikt med påståendet, dvs.
de finskspråkiga ställer sig någorlunda negativare till det andra inhemska språket. Detta kan möjligtvis förklaras med att svenska är minoritetsspråk i Finland och kanske därför är finskspråkigas uppskattning lägre än svenskspråkigas. Ändå t.o.m. cirka en femtedel av svenskspråkiga verkar inte uppskatta finska så mycket, vilket är lite mer än vad jag antog. Eftersom majoriteten i Finland talar finska, antog jag att det skulle höja finskans status. Informanterna är dock svenskspråkiga och bor på ett område där man kan klara sig på svenska. Därför kan finskan spela en mindre roll i deras vardagliga liv.
Påstående 13 handlade om finsk- och svenskspråkigas uppfattning om Sverige, svenskar samt finlandssvenskar respektive Finland och finnar. Enligt resultaten i figur 7 verkar det att finskspråkiga gymnasister förhåller sig i någon mån positivare till Sverige, svenskar och finlandssvenskar än svenskspråkiga gymnasister till Finland och finnar. 37
0
2. Jag uppskattar det andra inhemska språkets status i Finland.
/ 13. Jag har en positiv uppfattning om Sverige, svenskar och finlandssvenskar/Finland och finnar.
Finskspråkiga gymnasister Svenskspråkiga gymnasister
37
finskspråkiga gymnasister (78,7 %) är antingen helt eller delvis av samma åsikt med påståendet, men bara 20 svenskspråkiga (54,1 %) väljer de här alternativen. Till och med 10 svenskspråkiga (27 %) är delvis av annan åsikt (jfr. 6 finskspråkiga [12,8 %]), vilket betyder att över en fjärdedel av svenskspråkiga inte uppskattar Finland och finnar så värst mycket. Abrahamsson (2009: 207) menar att uppfattningen om målspråket och dess talare kan påverka attityder till och motivation att studera språket, och i detta fall påverkas de svenskspråkigas attityder och motivation negativare än de finskspråkigas.
Gällande påstående 16 är informanterna delade huruvida alla finländare borde kunna det andra inhemska språket – alla svarsalternativen stöds relativt jämnt. Det framgår i figur 8 att alternativet ”delvis av samma åsikt” är ändå det mest valda med 28 svar, vilket utgör 33,3 % av alla informanter. 15 finskspråkiga (31,9 %) och 13 svenskspråkiga (35,1
%) väljer detta alternativ. Alternativet ”varken av annan eller samma åsikt” är också populärt med 28,6 %. 11 finskspråkiga (23,4 %) och 13 svenskspråkiga (35,1 %) placerar sig på detta alternativ.
Figur 8. Antalet svar i olika alternativ och distribution mellan finsk- och svenskspråkiga gymnasister till påståendet ”Jag tycker att alla finländare borde kunna det andra inhemska språket.” (N=84; finskspråkiga gymnasister n=47; svenskspråkiga gymnasister n=37)
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Helt av annan åsikt Delvis av annan åsikt Varken av annan eller samma åsikt
Delvis av samma åsikt Helt av samma åsikt
16. Jag tycker att alla finländare borde kunna det andra inhemska språket.
Finskspråkiga gymnasister Svenskspråkiga gymnasister
38
En annan skillnad mellan de finskspråkiga och de svenskspråkiga gymnasisterna kan märkas i figur 8. Alternativet ”helt av annan åsikt” har tydligt fler svar från finskspråkiga gymnasister, medan alternativet ”helt av samma åsikt” har tydligt fler svar från
svenskspråkiga gymnasister. Detta betyder att när det gäller ändarna i svarsalternativen, är de svenskspråkiga gymnasisterna välvilligare till att alla finländare borde kunna det andra inhemska språket. Sammanlagt är de finskspråkiga gymnasisternas meningar av detta påstående delade, eftersom 19 finskspråkiga gymnasister (40,4 %) anger att de är helt eller delvis av annan åsikt, medan 17 (36,2 %) anger att de är helt eller delvis av samma åsikt. Resultaten i denna figur speglar också samhälles inställning till denna fråga: det finns många olika åsikter på båda ändarna, vilket orsakar debatt om det andra inhemska språket.
Enligt resultaten i figur 9 anser största delen av alla informanter att svenska spelar en viktig roll i Finlands historia och kultur: 60 av alla informanter (71,4 %) instämmer antingen delvis eller helt i påståendet. De svenskspråkiga gymnasisterna verkar vara i högre grad av den åsikt att svenska spelar en viktig roll i Finlands historia och kultur. Det kommer nämligen fram att 21 svenskspråkiga (56,8 %) är helt av samma åsikt, medan bara 5 finskspråkiga (10,6 %) är helt av samma åsikt.
Figur 9. Antalet svar i olika alternativ och distribution mellan finsk- och svenskspråkiga
0
Helt av annan åsikt Delvis av annan åsikt Varken av annan eller samma åsikt
Delvis av samma åsikt Helt av samma åsikt
18. Jag tycker att svenska spelar en viktig roll i Finlands historia och kultur.
Finskspråkiga gymnasister Svenskspråkiga gymnasister
39
gymnasister till påståendet ”Jag tycker att svenska spelar en viktig roll i Finlands historia och kultur.” (N=84; finskspråkiga gymnasister n=47; svenskspråkiga gymnasister n=37)
De flesta finskspråkiga gymnasisterna med 48,9 % är delvis av samma åsikt, vilket betyder att de uppskattar svenskans roll i Finlands historia i någon mån. Ett betydande antal av 13 finskspråkiga (27,7 %) är varken av annan eller samma åsikt, vilket kan betyda att de inte riktigt vet eller de förhåller sig neutralt. I alla fall kommer det fram att alla informanterna uppskattar svenskans historiska roll i Finland, men svenskspråkiga gymnasister uppskattar det i högre grad. Eventuellt kan detta argumenteras med att de svenskspråkiga ser gärna sitt språk på ett partiskt sätt som en viktig del i Finlands historia och kultur.
I jämförelse med resultaten i figur 7 (se s. 36) kan det märkas några saker. En klar majoritet av de finskspråkiga gymnasisterna förhåller sig positivt till Sverige, svenskar och finlandssvenskar samt nästan 60 % av dem anser att svenskan spelar en viktig roll i Finlands historia och kultur. När det gäller svenskans status i dagens Finland, är de finskspråkiga gymnasisterna positivt ställda, men det finns också en betydande
minoritet med 15 finskspråkiga (31,9 %) som inte uppskattar svenskan i nutiden (se figur 7, påstående 2). Å andra sidan kan det märkas att de svenskspråkiga informanterna uppskattar det andra inhemska språket såväl i nutiden som i historia, men deras uppfattning om Finland och finnar är något negativare än finskspråkigas.
I påstående 20 frågades informanterna om de tycker att alla finländare borde kunna svenska och finska. Det kommer fram i figur 10 att påståendet verkar vara svårt, eftersom åsikterna återigen är relativt fördelade. Det mest valda alternativet är ”delvis av samma åsikt” med 25 svar (29,8 %). Bland finskspråkiga informanter är ”delvis av annan åsikt” det populäraste alternativet med 19 svar (40,4 %), medan de flesta av svenskspråkiga informanter med 14 svar (37,8 %) är varken av annan eller samma åsikt.
40
Figur 10. Antalet svar i olika alternativ och distribution mellan finsk- och svenskspråkiga gymnasister till påståendet ”Jag tycker att alla finländare borde kunna både svenska och finska.” (N=84; finskspråkiga gymnasister n=47; svenskspråkiga gymnasister n=37)
Det kommer fram att de finskspråkiga gymnasisterna är tydligt motvilligare till att alla finländare borde kunna både finska och svenska: 26 finskspråkiga gymnasister (53,2 %) instämmer antingen inte alls eller bara delvis, medan bara 3 svenskspråkiga (8,1 %) instämmer bara delvis. De svenskspråkiga informanterna verkar vara välvilligare eller snarare neutrala till saken – 20 svenskspråkiga (54,1 %) instämmer helt eller delvis i påståendet samt 14 (37,8 %) är varken av annan eller samma åsikt. Skillnaden mellan grupperna kan kanske förklaras med att finska är majoritetsspråk i Finland och därför kan det ses onödigt att alla finländare borde lära sig svenska utöver finskan. Å andra sidan vill de svenskspråkiga gymnasisterna möjligtvis försäkra svenskans ställning i Finland genom att alla finländare lär sig det.
Resultaten i figur 8 (se s. 37) liknar mycket resultaten i figur 10. I påstående 16 kartlades informanternas åsikter huruvida alla finländare ska kunna det andra inhemska språket.
Svaren på båda påståendena liknar varandra – största delen av informanterna är delvis av samma åsikt i påståendena 20 och 16, men ”varken av annan eller samma åsikt” väljs också många gånger. Såsom i figur 10 kan det också ses i figur 8 att när det gäller
0
Helt av annan åsikt Delvis av annan åsikt Varken av annan eller samma åsikt
Delvis av samma åsikt Helt av samma åsikt
20. Jag tycker att alla finländare borde kunna både svenska och finska.
Finskspråkiga gymnasister Svenskspråkiga gymnasister
41
ändarna i svarsalternativen, är de finskspråkiga informanterna motvilligare att alla finländare skulle kunna både svenska och finska eller det andra inhemska språket. De svenskspråkiga informanterna är oftare helt av samma åsikt i påståendena 16 och 20, vilket betyder att de är välvilligare till att alla finländare ska kunna båda språken.