I detta kapitel presenteras materialet och metoden. Därtill diskuteras och analyseras valet av metod och enkätens innehåll.
3.1 Undersöknings- och analysmetod
Enkät som undersökningsmetod är ett exempel på en kvantitativ metod, och det är ett praktiskt sätt att få många deltagare med i sin undersökning (Norrby & Nilsson 2015:
37). Enkät används som metod i denna undersökning eftersom målet var att få ca. 90 informanter med i undersökningen, och därför är det kanske mest praktiskt att samla in information med hjälp av enkäten. Jag använder webbenkäten i undersökningen
eftersom den har många fördelar: en webbenkät är kostnadsfri och lätt att skicka till och lämnas in. Dessutom är det lätt att bevara materialet och det minskar forskarens arbete när materialet inte behövs att koda in själv. Detta minskar också risken för slagfel, vilket höjer enkätens reliabilitet. (Valli & Perkkilä 2018: 100) Valli och Perkkilä (2018: 102) påpekar att speciellt 15–25-åriga är mest ivriga att svara på webbenkäter och
informanterna i denna undersökning hör till denna åldersgrupp. Därför anser jag att webbenkäten är en lämplig metod i undersökningen.
Studies forskningsfrågor fungerar som utgångspunkt för enkäten (Norrby & Nilsson 2015: 43). Norrby och Nilsson (2015: 44) konstaterar att frågorna i enkäten ska vara så klara som möjligt – det är en grundförutsättning för studiens validitet att alla som svarar på enkäten förstår frågorna på samma sätt. För att frågorna skulle bli så förståeliga som möjligt borde olika slags specialtermer och komplicerade meningsbyggnader undvikas (Norrby & Nilsson 2015: 44). Alanen (2011: 147) betonar också att entydiga frågor i enkäten är viktiga för en lyckad undersökning. Språket i enkäten borde vara enkelt, och flertydiga eller värdeladdade ord ska undvikas (Alanen 2011: 152). Dessa principer följs även i min enkät.
9
För att höja studiens validitet borde det undvikas att fråga flera saker i en fråga - i stället kan flerdelade frågor delas upp i två separata frågor. Så kallade ledande frågor borde också undvikas för att inte ge intrycket att något visst svar förväntas. (Norrby & Nilsson 2015: 44) Enkäterna kan innehålla både öppna och slutna frågor, och enligt Alanen (2011: 148) beror det på studiens natur, om det lönar sig att ha mer öppna eller mer slutna frågor.
Analysmetoden är kvalitativ innehållsanalys, men metoden innehåller också kvantitativa och komparativa drag. Informanternas svar på påståendena analyseras på basis av deras frekvens, som illustreras kvantitativt med figurer och svaren på den öppna frågan tolkas i ord. Meningen med kvalitativ innehållsanalys är att tolka olika slags texter och hitta återkommande, essentiella teman som kommer fram i texten, dvs. i
informanternas svar i detta fall (Neuendorf 2017: 10). Tuomi & Sarajärvi (2018: 90) menar att undersökningens material – i detta fall informanternas svar – beskriver temat i fråga, som i denna undersökning är finsk- och svenskspråkigas attityder till och
motivation att studera det andra inhemska språket.
Kort och gott är kvalitativ innehållsanalysens mening att ordna det först oenhetliga materialet och sedan presentera informationen av temat i ett kompakt och meningsfullt sätt (Tuomi & Sarajärvi 2018: 90). Således undersöker jag informanternas svar på
påståendena och den öppna frågan för att hitta de mest återkommande och viktigaste teman, som beskriver attityder till och motivation att studera det andra inhemska språket. I analysdelen presenteras dessa teman i en kompakt och meningsfull form.
Härutöver är metoden även komparativ, eftersom svaren jämförs för att se om det finns några skillnader mellan de två grupperna.
3.2 Undersökningsmaterialet och informanter
Materialet i denna avhandling samlades in med en webbenkät, som innehåller 20 olika påståenden och en öppen fråga. Påståendena gäller attityder till och motivation att studera det andra inhemska språket. Undersökningsmaterialet består av 84 fyllda
10
enkäter, dvs. det finns 84 informanter med i undersökningen, varav 47 är finskspråkiga och 37 svenskspråkiga. Informanterna är gymnasister som kommer från två olika städer, alla finskspråkiga från en stad och alla svenskspråkiga från en annan. Jag var inte på plats när informanterna svarade på enkäten eftersom det skulle ha orsakat kostnader för att åka till de två städerna. Mina kontaktuppgifter fanns ändå med i enkäten, så informanterna hade möjlighet att kontakta mig om det fanns någonting oklart i enkäten.
Påståendena i enkäten kan kategoriseras till olika teman. Meningen med
kategoriseringen är att göra analysen tydligare att läsa genom att kunna betrakta
resultaten ur olika teman. Det är möjligt att det finns överlappning, och flera påståenden kunde ha placerats även till något annat tema – därför är kategoriseringen snarare ett vägledande sätt att betrakta resultaten. I tabell 2 visas hur påståendena har
kategoriserats till de fyra teman: 1) det andra inhemska språket som skolämne, 2) det andra inhemska språket och dess talares status i samhället, 3) det andra inhemska språkets upplevda behov samt 4) det andra inhemska språkets och språkkunskapernas uppskattning i sociala kontexter.
Tabell 2. Kategoriseringen av enkätens påståenden utgående från temat.
Informanterna svarade på slutna frågor genom att välja ett alternativ på den 5-gradiga Likert-skalan. Likert-skalan är vanlig speciellt inom attitydundersökningar, och därför används den även i denna enkät (Alanen 2011: 150). Det mellersta alternativet på skalan kan vara problematiskt – man måste tänka på om alternativet ska vara ”jag vet inte”,
”varken av annan eller samma åsikt” eller ska man bara lämna bort alternativet (Alanen 2011: 150). Jag bestämde mig ändå att ha med alla de fem alternativen för att få
Det andra inhemska språket som skolämne 1, 10, 4, 12, 9, 19 Det andra inhemska språket och dess talares status i
samhället
2, 13, 16, 18, 20
Det andra inhemska språkets upplevda behov 5, 6, 14, 8, 11 Det andra inhemska språkets och språkkunskapernas
uppskattning i sociala kontexter (familj, vänner osv.)
3, 7, 15, 17
11
rättvisande svar. Dessutom kan det vara problematiskt om det mellersta alternativet inte finns med i enkäten: ” […] det här påtvingade valet kan dock innebära att man tar ställning till saker man egentligen inte bryr sig om eller skulle välja i verkliga livet.”
(Norrby & Nilsson 2015: 46) Å andra sidan kan det mellersta alternativet vara ett lätt och lockande alternativ, om informanten inte vill eller orkar tänka på sitt svar noggrant. Valli (2018: 92) konstaterar att det är viktigt att verbalisera alla alternativ som används i enkäten, inte bara alternativ 1 och 5. På så sätt kan enkätens reliabilitet höjas.
I den öppna frågan fick informanten själv berätta fritt om de faktorer som påverkar hens attityder till och motivation att studera det andra inhemska språket. Den öppna frågan i slutet av enkäten ger informanten möjlighet att beskriva sin attityd till och motivation att studera det andra inhemska språket samt tillägga eller komplettera, om det finns
någonting som inte kommer fram i enkäten. Enkäten är samma för båda grupperna, men den har sammanställts på finska för de finskspråkiga och på svenska för de svenskspråkiga, vilket påverkar undersökningens reliabilitet när informanterna får använda sitt modersmål i enkäten. Påståendena i enkäten är formade med hjälp av några tidigare studier, till exempel Mustila (1990) och Kantelinen (1995), men
påståendena har omformulerats för att passa denna undersökning. Påståendenas ordning är utlottad för att inte leda informanten på något sätt. Pilotundersökningen genomfördes i seminariegruppen på våren 2020, och enkäten bearbetades därefter.
Efter enkäten blev färdig, skickade jag länken till enkäten till två lärare, vilkas undervisningsgrupper tog del i undersökningen.
3.3 Forskningsetik
Denna studie följer de forskningsetiska principer som har upprättats av Forskningsetiska delegationen (2019) för humanforskning. Enligt principerna ska deltagandet i all
forskning vara frivilligt och informanten ska ha rätt att avbryta sitt deltagande när som helst utan närmare motivering. Detta uppges också i min enkät (se bilaga 1 och bilaga 2).
Det framhävs också att informanten har rätt att få information om forskningens innehåll och dess praktiska genomförande (Forskningsetiska delegationen 2019: 29). Jag har
12
säkerställt denna rätt genom att förklara i början av enkäten, vad undersökningen handlar om och hur informantens svar ska behandlas. Svaren raderas efter
avhandlingen har blivit färdig och detta har angetts i enkäten.
Några personuppgifter bes inte (se bilaga 1 och bilaga 2) eftersom de inte är relevanta i undersökningen. Det är anonymt att svara på enkäten. Enligt Forskningsetiska
delegationen (2019: 30) räcker informantens eget samtycke om hen har fyllt 15 år. Alla informanter i denna undersökning är över 15 år gamla, och därför behövs föräldrarnas samtycke inte. Det anges i enkäten att genom att svara på enkäten ger informanten lov att använda sina svar i undersökningen. Enkäten är formad med hjälp av universitetets egen webbenkät, och inloggning och ett lösenord behövs för att få tillgång till materialet.
13