6 RESULTAT OCH ANALYS
6.3 Det andra inhemska språkets upplevda behov
Detta avsnitt handlar om påståenden som gäller det andra inhemska språkets upplevda behov. Följande påståenden analyseras:
5. Det andra inhemska språket är ett viktigt språk, även om det inte är ett världsspråk.
6. Jag tror att har nytta av det andra inhemska språket i framtiden.
14. Jag kan ha en fördel t.ex. i arbetslivet, om jag kan det andra inhemska språket.
8. Jag vill kunna det andra inhemska språket för att kunna tala på finska/svenska med dess talare.
11. Jag klarar mig på mitt modersmål i alla vardagliga saker. Jag behöver inte det andra inhemska språket.
Informanternas ställning till det andra inhemska språket undersöktes också i jämförelse till världsspråken. Det framgår i figur 11 att ”delvis av samma åsikt” är det mest valda alternativet med 39 svar (46,4 %) bland båda grupperna. Ca en femtedel av alla
informanter instämmer helt i påståendet, medan bara 3 informanter (3,5 %) är helt av annan åsikt.
42
Figur 11. Antalet svar i olika alternativ och distribution mellan finsk- och svenskspråkiga gymnasister till påståendet ”Det andra inhemska språket är ett viktigt språk, även om det inte är ett världsspråk.” (N=84; finskspråkiga gymnasister n=47; svenskspråkiga gymnasister n=37)
Gruppernas svar är relativt likadana i detta påstående, och det verkar att majoriteten av alla informanterna är åtminstone i någon mån av den åsikt att det andra inhemska språket är ett viktigt språk, även om det inte är ett världsspråk. Nuförtiden studeras färre och färre främmande språk, men engelskan studeras mer än någonsin samt det tycks få mer respekt av dagens studerande (Nissilä & Tikkanen 2021). Därför är det betydande att märka att största delen av gymnasisterna ändå uppskattar det andra inhemska språket. Det kan ha positiva effekter på attityder och motivation.
I den öppna frågan berättade flera finskspråkiga gymnasister om sina tankar kring svenska i jämförelse t.ex. med engelskan:
4) ”Monissa keskusteluissa ruotsia puhuvat vaihtavat englantiin ja suomea puhuvat myöskin englantiin. Ruotsin kieltä ei käytetä maailmanlaajuisesti.”
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22
Helt av annan åsikt Delvis av annan åsikt Varken av annan eller samma åsikt
Delvis av samma åsikt Helt av samma åsikt
5. Det andra inhemska språket är ett viktigt språk, även om det inte är ett världsspråk.
Finskspråkiga gymnasister Svenskspråkiga gymnasister
43
”I många diskussioner byter de svenskspråkiga till engelska och de finskspråkiga också. Svenska språket används inte globalt.” (Egen översättning.)
5) ”Ruotsin kieli ei ole enää suuressa asemassa, koska kaikkialla käytetään englantia. En tarvitse enää ruotsia, koska suurin osa työpaikoista on maailmanlaajuisia, joissa englanti on paljon suuremmassa arvossa.”
”Svenska språket har inte längre högt status, eftersom engelska används överallt. Jag behöver inte längre svenska, eftersom största delen av arbetsplatserna är globala, där engelskan uppskattas mycket mer.” (Egen översättning.)
På basis av dessa exempel kan det konstateras att några finskspråkiga gymnasister ser engelska nyttigare än svenska, därför att engelska är lingua franca. Svenska betraktas onödigt eftersom informanterna upplever att man bara kan lära sig engelska eftersom det används i arbetslivet globalt. Detta kan påverka attityder till och motivation att studera det andra inhemska språket.
Gällande påstående 6 kommer det fram i figur 12 på följande sida att 52 av alla
informanter (61,9 %) är helt av samma åsikt med påståendet, dvs. de anser tydligt att de har nytta av det andra inhemska språket i framtiden. Procentuellt finns det flera
svenskspråkiga än finskspråkiga gymnasister som anser att det andra inhemska språket kunde vara nyttigt i framtiden, vilket kan kanske förklaras med att finska är
majoritetsspråk i Finland. Delvis av samma åsikt är 12 finskspråkiga gymnasister (25,5 %) och 7 svenskspråkiga gymnasister (18,9 %).
44
Figur 12. Antalet svar i olika alternativ och distribution mellan finsk- och svenskspråkiga gymnasister till påståendena ”Jag tror att jag har nytta av det andra inhemska språket i framtiden” och ”Jag kan ha en fördel t. ex. i arbetslivet, om jag kan det andra inhemska språket.” (N=84; finskspråkiga gymnasister n=47; svenskspråkiga gymnasister n=37)
Det finns ändå informanter som anger att de instämmer antingen inte alls eller bara delvis med påståendet: 3 finskspråkiga (6,4 %) är helt av annan åsikt samt 1 finskspråkig (2,1 %) och 2 svenskspråkiga (5,4 %) är delvis av annan åsikt. De här antalen är relativt små och de gäller enstaka informanter, men det kan påverka motivationen att studera språket om man anser att språket inte kommer att vara till nytta för dem i framtiden.
Sammanlagt är en klar majoritet av informanterna helt eller delvis samma åsikt med att det andra inhemska språket kommer att vara nyttigt i framtiden, vilket kan tyda på instrumentell orientering (Gardner & Lambert 1972: 14).
Påstående 14 har också med språkets nyttighet att göra, eftersom informanterna frågades om de anser att de kan ha en fördel i arbetslivet, om de kan det andra
inhemska språket. Resultaten visar att 61 av alla informanter (72,6 %) är helt av samma åsikt, varav 28 är finskspråkiga (59,6 %) och 33 svenskspråkiga (89,2 %). Nästan 60 % av de finskspråkiga gymnasisterna är helt av samma åsikt att svenskkunskaperna kan erbjuda en fördel i arbetslivet, vilket kan påverka attityder till och motivation att studera
0
6. Jag tror att jag har nytta av det andra inhemska språket i framtiden. / 14. Jag kan ha en fördel t.ex. i arbetslivet, om jag
kan det andra inhemska språket.
Finskspråkiga gymnasister Svenskspråkiga gymnasister
45
språket. 15 finskspråkiga informanter (31,9 %) instämmer delvis i påståendet, vilket betyder att sammanlagt över 90 % av de finskspråkiga gymnasisterna anser i någon mån att kunskaperna i svenska kan ha en fördel i arbetslivet. Båda grupperna betonade i den öppna frågan att det andra inhemska språket är viktigt speciellt ur arbetslivets synvinkel:
6) ”Arbetslivet påverkar mycket min motivation att lära mig finska.”
7) ”Työelämässä on tärkeä etenkin Suomessa osata ruotsia, joka antaa minulle motivaatiota olla siinä hyvä.
”I arbetslivet speciellt i Finland är det viktigt att kunna svenska, vilket ger mig motivation att vara bra på det.” (Egen översättning.)
Svaren på den öppna frågan och resultaten i figur 12 tyder på att det andra inhemska språket först och främst är nyttigt att kunna för största delen av informanterna. Svaren på påstående 6 och 14 liknar varandra relativt mycket, vilket bekräftar teorin om
instrumentell orientering – om inläraren vill lära sig det andra inhemska språket bara därför att det är nyttigt eller det ger någon fördel, kan det vara fråga om instrumentell orientering. Resultaten liknar resultaten i Kantelinens studie (1995: 101), där det
konstaterades att eleverna också i yrkesskolan anser att svenska är ett viktigt språk med tanke på arbetslivet och framtiden överhuvudtaget. Uotilas (2004: 56) resultat var också likartade eftersom Uotila skrev att gymnasisterna mestadels var instrumentellt
orienterade.
Informanterna frågades i påstående 8, om de vill lära sig det andra inhemska språket för att kunna tala svenska/finska med dess talare. Resultaten i figur 13 visar att 48 av alla informanter (57,1 %), varav 23 finskspråkiga (48,9 %) och 25 svenskspråkiga (67,6 %), är helt av samma åsikt med påståendet. Delvis av samma åsikt är 11 finskspråkiga (23,4 %) och 11 svenskspråkiga (29,7 %), vilket utgör över en fjärdedel av alla informanter. Därför kan det konstateras att majoriteten av alla informanter vill kunna det andra inhemska språket för att kunna tala svenska/finska med dess talare.
46
Figur 13. Antalet svar i olika alternativ och distribution mellan finsk- och svenskspråkiga gymnasister till påståendet ”Jag vill kunna det andra inhemska språket för att kunna tala på finska/svenska med dess talare.” (N=84; finskspråkiga gymnasister n=47; svenskspråkiga gymnasister n=37)
Det kom fram i den öppna frågan att såväl finskspråkiga som svenskspråkiga
gymnasister har kompisar eller släkt, som talar det andra inhemska språket. Det var en motivering för flera informanter att lära sig det andra inhemska språket, vilket kan tyda på integrativ orientering (Gardner & Lambert 1972: 14).
Även om majoriteten av informanterna håller med påståendet åtminstone i någon mån, finns det informanter som inte är av samma åsikt. 3 finskspråkiga gymnasister (6,4 %) är helt av annan åsikt och till och med 8 (17 %) delvis av annan åsikt. Det är alltså klart att de inte vill lära sig svenska för att kunna svenska med dess talare, och detta resultat kan tolkas på olika sätt. De här informanterna kan möjligtvis ha annorlunda orsaker att lära sig svenska eller sedan är de omotiverade att lära sig svenska. Likväl kan det tolkas på basis av denna figur att svenskspråkiga gymnasister visar mer tendens till integrativ orientering än finskspråkiga gymnasister.
0
Helt av annan åsikt Delvis av annan åsikt Varken av annan eller samma åsikt
Delvis av samma åsikt Helt av samma åsikt
8. Jag vill kunna det andra inhemska språket för att kunna tala på finska/svenska med dess talare.
Finskspråkiga gymnasister Svenskspråkiga gymnasister
47
Informanternas behov av det andra inhemska språket i deras vardagliga liv kartlades också i enkäten. Resultaten i figur 14 visar att svaren på detta påstående har relativt mycket spridning, eftersom varje svarsalternativ har åtminstone 11 svar samt två informanter svarade inte alls.
Figur 14. Antalet svar i olika alternativ och distribution mellan finsk- och svenskspråkiga gymnasister till påståendet ”Jag klarar mig på mitt modersmål i alla vardagliga saker. Jag behöver inte det andra inhemska språket.” (N=84; finskspråkiga gymnasister n=47;
svenskspråkiga gymnasister n=37)
Det kan ändå märkas att finskspråkiga gymnasister verkar instämma oftare antingen helt eller delvis och att svenskspråkiga gymnasister är snarare helt eller delvis av annan åsikt. Nästan en femtedel av de svenskspråkiga gymnasisterna valde alternativet ”varken av annan eller samma åsikt”, vilket är ett betydande antal.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att majoriteten av finskspråkiga gymnasister inte upplever att de behöver svenska i sina vardagliga liv. Svenskspråkiga gymnasister i sin tur anger att de behöver finska i sina vardagliga liv åtminstone i någon mån. Detta kan troligen förklaras med att finska är majoritetsspråket i Finland och därmed behövs finska oftare än svenska. Attityder till och motivation att studera det andra inhemska
0
Helt av annan åsikt Delvis av annan åsikt
11. Jag klarar mig på mitt modersmål i alla vardagliga saker. Jag behöver inte det andra inhemska språket.
Finskspråkiga gymnasister Svenskspråkiga gymnasister
48
språket kan påverkas om inlärarna upplever att de behöver eller inte behöver språket i vardagligt liv. Speciellt finskspråkiga gymnasister nämnde i den öppna frågan att språkets nödvändighet påverkar deras attityd till och motivation att studera svenska:
8) ”--- eikä sitä kuule normaalissa arjessa paljoa (sarjat, netti, pelit...), joten motivaatiota on vaikea löytää.”
”--- och man hör det [svenska] inte i vardagen mycket (serier, nätet, spel…), så motivation är svår att hitta.” (Egen översättning.)
9) ”Se, että tarvitsenko sitä kieltä oikeasti ikinä.”
”Det, huruvida jag faktiskt behöver språket någonsin.” (Egen översättning.)
Såsom det kommer fram i de ovanstående citaten, anser särskilt finskspråkiga gymnasister att det är viktigt att kunna höra och använda svenska i vardagen. De svenskspråkiga gymnasisterna anger att de behöver finska i vardagen i någon grad, vilket är något motstridigt i jämförelse med deras svar på den öppna frågan (se s. 28–
29), där flera av dem angav att de inte har möjlighet att kommunicera muntligt på finska.
6.4 Det andra inhemska språkets och språkkunskapernas uppskattning i