-V
-I
:< :íx:
.i-¿ -.v-x; .. ’
TAPULI
design Jorma Vennola
AHLSTRÖM
Iittala O finland
i-speglas i modern finländsk arkitek
tur, formgivning och bildkonst. Be
greppet konstruktivism definiera
des av arkitekt Kirmo Mikkola i artikeln ”Konstruktivism - en upp
bygglig tanke” i utställningskatalo
gen: "Begreppet konstruktivism i de plastiska konsterna är synnerli
gen mångfasetterat. Enbart inom arkitekturen, där det ursprungligen har uppstått, ges begreppet två olika tolkningar. Inom bildkonsten bygger begreppet i stor utsträck
ning på överenskomna kriterier och inom konstindustrin, där det tradi
tionellt inte ens hör hemma, måste det analyseras utgående från analo
gier och historiska kontaktpunkter inom andra konstgrenar.” Detta uttalande citerade Helsingin Sano- mats Leena Maunula i sin artikel
”Konstruktivismens vida fält” och konstaterade, att utställningsar- rangörerna erkänner definitions- svårigheterna.
Utställningen Form och struktur besöktes på Konstmuseet i Atene
um, som var slutpunkten för ut
ställningens Europaturné, av 21.153 personer.
mann-Orno, Oy Taito Ab, Valvilla Oy, Oy Wärtsilä Ab Arabia, Oy Wärstilä Ab Järvenpää Emalj, Oy Wärtsilä Ab Notsjö Glas
Tapio Wirkkala
Riihimäki, Finlands Glasmuseum 7. 8. 1981-28. 2. 1982
□ Tapio Wirkkala-utställningen, som inledde sin internationella tur
né i Moskva i Sjutsjusev - arkitek
turmuseet på försommaren 1981, nådde hemlandet
festlig invigningsutställning i Fin
lands Glasmuseum i Riihimäki.
Också omvandlingen av Riihimäki glasbruks forna byggnad till glas
museum är ett resultat av Tapio Wirkkalas planering. Utställningen öppnades den 6 augusti av under
visningsminister Kalevi Kivistö och Republikens President Urho Kek
konen hedrade evenemanget med sin närvaro. På öppningsdagen gäs
tades museet av 2.720 personer, bl.a. deltagare vid kongressen De
sign -81.
Tapio
har fått ett utomordentligt motta
gande i finländska massmedia. En del av pressartiklarna är intervjuer med akademiker Wirkkala i an
knytning till utställningen. Liksom i Moskva väckte Tapio Wirkkalas mångsidighet såvål pressens som publikens beundran. Såhär skrev t.ex. A.L.Routio i Uusi Suomi:
”Nu gestaltas han för oss i helfigur, överraskande mångsidig i sin geni
alitet.
har inte velat nöja sig med en representativ föremålsparad, utan berättar om födelsens under och den skapande gestaltningen allt som finns att berätta... Han (Wirk
kala) gör före produktionsskedet så mycket som möjligt med egna hän
der, utgår från den praktiska verk
form av en
Wirkkala-utställningen
Formgivare
Aino Aalto, Alvar Aalto, Heidi Blom
stedt, Göran Bäck, Kaj Franck, Bertel Gardberg, Saara Hopea, Kirsti Ilvessa
lo, Dora Jung, Maija Kansanen, Yrjö Kukkapuro, Maija Lavonen, Irja Mik
kola, Harry Moilanen, Marke Niskala- Luostarinen, Yki Nummi, Timo Sarpa
neva, Impi Sotavalta, Ilmari Tapiova
ara, Oiva Toikka, Paavo Tynell Utställningsarrangörerna Tillverkare
Oy Artek Ab, Décembre Oy (Riihimä
en Lasi), Finska Handarbetes Vänner, Oy Hackman Ab, Haimi Oy, Hopea- keskus, Karhula-Iittala, Lepokaluste Oy, Lupa-Tuote Oy, Oy W.Rosenlew
Ab, Oy Wiih. Schauman Ab, Stock- 98
ligheten och testar sina skapelser i praktiken, värdesätter de enkla men bevisligen fungerande lösning
arna - och lever en stor del av året nära naturen i Lappland.”
I Svenska Dagbladet skrev Hed
vig Hedqvist bl.a. följande:
”Lokalen är sprängfylld med denne mans kolossala arbetsglädje.
Sprängfylld. men så skickligt ar
rangerad att det just blir intressant att få se alla hans produkter. Wirk- kala har gjort det mesta. Det är omöjligt att vara i Finland utan att komma i kontakt med hans design.
Även om man är helt ointres
serad.”
Hedqvist nämner att Wirkkala planerat Finlands Banks sedlar.
Finlands olympiska frimärken och en hel mängd andra arbeten som presenteras på utställningen. Också den arbetsdryga planeringsproces
sen, bl.a. de otaliga skisserna för ett enda föremål, etsade sig in i skribentes sinne. Vidare uttrycker hon sin förtjusning över det av Wirkkala planerade museet och över det faktum att en finländsk
”exportutställning”
också i hemlandet, vilket inte bru
kar vara fallet i Sverige.
Den svenska design tidskriften Form (Gunilla Lundahl) presente
rade också utställningen bl.a. med följande ord: ”Allvar, koncentra
tion och frihet vid sidan av mångsi
digheten, en mångsidighet som in
nefattar en stark aktning för konse
kvens och kunnande i arbetet”.
Skribenten anser också utställ
ningskatalogen vacker och inne
hållsrik.
Tapio Wirkkala-utställningen är, om man får döma av dess populari
tet i massmedia, en av de stora finländska konsthändelserna under år 1981. Vår press har upprepat publicerat artiklar om utställningen och om Tapio Wirkkala själv ända
sedan Moskva-utställningen blev aktuell sent på våren 1981. Bl.a. i Helsingin Sanomat publicerades en större artikel av Leena Maunula om Moskva-utställningen.
I hemlandet tycks den stora fa
nerskulpturen ”Ultima Thule”, som inte fanns med i Moskva, ha blivit Wirkkala-utställningens pub
likfavorit. Populärast i Moskva var ett spjälverk av trä för avskärmning av utrymmen. Stor beundran hos hemmapubliken väckte också mäs
tarens mångsidighet och förmåga att arbeta med olika material, eller samma sak som bland moskvabor- na ledde till veritabla utbrott av beundran,
utställningen, Moskva). Bl.a. glas
museets personal har fått synnerli
gen omedelbara bevis för hemma
publikens stora uppskattning av ut
ställningen.
Tapio Wirkkala-utställningen i Finlands Glasmuseum besöktes av 57.630 personer. Den framgångsri
ka utställningen hade planerats av Barbro Kulvik och Antti Siltavuori, bägge industriella designers.
(Se
Wirkkala-presenteras
Producenter
A. Ahlström Osakeyhtiö/Iittala glas
bruk, Karhula glasbruk och Strömfors bruk. Oy Airam Ab, Oy Hackman Ab Metallindustri, Kultakeskus Oy, Lapin Puukko, Oy Lohja Ab, Metsäliiton Teollisuus Oy Metsä-Saimaa, Rosenth
al Ag (BRD), Tane (Mexiko). Venini (Italien)
Finsk Form 3
Helsingfors, Konstindustrimuseet 25. 11. 1981-17. 1. 1982
□ En allmän årsutställning av fin
ländsk design arrangerades för tredje gången i Konstindustrimuse
et. Finsk Form 3 skiljer sig frän de
99
föregående i att den också presen
terades utanför Helsingfors, i Joen
suu nya konstmuseum 3. 2,- 28. 2. 1982.
Finsk Form 3 gällde i främsta hand arbeten som skapats under år 1980 på konstindustrins, konsthant
verkets och den industriella form
givningens område. Ungefär hälf
ten av utställningens c. tvåhundra arbeten var hantverk och hälften industriella produkter eller proto
typer för industriproduktion. Vida
re visades vid utställningen en dia
serie inredningshelheter. Serien ha
de sammanställts av Inredningsar
kitekter SIO (medlemsorganisation i Industrikonstförbundet Ornamo).
Utställningsarkitekt var industride
signer Hannu Kähönen.
Arbeten och t.ex. diaserier för årsutställningarna Finsk Form väljs av föreningens och Ornamos ge
mensamma Designråd, som sköter uttagningarna med hjälp av exper
ter, denna gång följande personer:
Pirkko Hartiala, kläder; Hannu Kähönen, industriell produktplane
ring; Laila Leppänen, industriella textiler; Kati Pöyry, möbler och armaturer; Börje Rajalin, metall
hantverk; Kirsti Rantanen, konst
textil; Tapio Yli-Viikari, keramik och glas. För utställningen fanns anbud på c. 300 arbeten, gallrings- procenten var således c. 30. De
signrådet konstaterade att det er
bjöds fler arbeten än man kunnat vänta.
Designrådets målsättning var att under Handikappåret 1981 få fram särskilt för handikappade planera
de hjälpredskap. Utbudet var emellertid litet och på några fä undantag när var dessa arbeten bristfälligt planerade och utförda.
Undantagen, som bereddes plats på utställningen - omsorgsfullt pla
nerade kläder och en stol i projekt
stadiet - väckts stort intresse bland
pressens representanter, för vilka den problematiska situationen klargjordes. Sålunda betonade de första tidningsartiklarna om utställ
ningen mycket påtagligt också de handikappades sak.
Utställningen Finsk Form 3 öpp
nades i Konstindustrimuseet den 24 november av Konstflitföreningens VD Tapio Periäinen inför 331 in
bjudna gäster. Utställningen be
söktes av sammanlagt 4791 per
soner.
Pressen fäste särskild uppmärk
samhet vid följande uppenbarligen intressanta områden: hjälpredskap för handikappade, prototyper för möbler och bildkonstmässiga ut
trycksformer hos några textilkonst
närer och keramiker. Den sist
nämnda aspekten ansågs som en utpräglat glädjande och positiv ut
veckling. Kommentarer förekom bl.a. om de artificiella barriärerna mellan olika konstformer (Helsing
in Sanomat).
Både Helsingin Sanomats Leena Maunula och Uusi Suomis A.l.
Routio fascinerades av prototyper
na för stolar. Maunula: "Det är bra att få en glimt också av halvfärdiga föremål och idéer, ty på så sätt upptäcker man de tankar, begräns
ningar och villkor som ligger bak
om den färdiga produkten, saker som kanske tar sig uttryck i priset.”
I möbelprototyperna fann hon "ett gemensamt drag värt att glädjas över: de är betydligt lättare än förut. Materialet är knappare tillta
get än förr och slöseriet har ersatts av uppfinningsrikedom..." A. I.
Routio skriver i sin tur såhär: "Jäs
ningsprocessen (inom vår formgiv
ning) illustreras t.ex. av det som håller på att hända med stolen...
Stolen är inte en självklarhet för dagens formgivare, den är inte nöd
vändigtvis ens en stol, utan en
samling delfaktorer av en stol pla- 100
^ à л
3fl i
t
ЩШ,¿V u
Ж ш
f Jk
i
•j iEi
S.rfpiw
<5
f*
■* r V .' T
<y t- > r ,
(ж c-
(жc-II'.
^
„ ■:-V
t
^
:-Ж .Mim>1.^ 2
r■»•'*.•
->■
--
**•«run--d .
-sa i i ¿¿ å
:'1зйк4п
„* .
■,;Vx
:;,q l 1 * 4 í
.y.,jm
,№
.
- .> '- -- »
.V .K -C Ï
ЙПI1-к..-Гч- _
.Lu.^.„,« Ж Х ч ш » « ■ ^ fT r fm
’m v
cerade i en ordning som skiljer sig mycket från tidigare. I utställning
ens urval av stolar finns egentligen inte en enda ’normal’ stol.”
Följande citat berättar om ut
ställningens allmänna framtoning:
Helsingin Sanomat:
”Den tredje mönstringen av Finks Form är en harmonisk och lugn exposé över det som formgi
vits i Finland ungefär under de tre senaste åren. Designer Hannu Kä
hönen, som planerat utställningen, har betonat dess karaktär av sans och måttfullhet i sin egen utställ- ningsarkitektur. Han har gjort en åskådlig uppdelning i två sektorer:
den ena stora salen skildrar de uttryck av värme som konsthant
verket står för, en värme som tillåter fest och accepterar behovet av fest, medan den andra salen är ägnad industriell design, seriepro
duktion och den nödvändiga var
dagsmiljön. För utställningen har man utnyttjat vardagliga byggnads- skivor.”
”En utställning skildrar alltid en utveckling och denhär utställningen ger anledning till reflexioner över hur bra det är, att konsthantverket och den industriella formgivningen i Finland håller på att finna sin egen avklarnade särprägel. Då en sam
existens är uppnådd, behöver man inte kräva det omöjliga eller det ovidkommande
hållet.”
”Man har länge efterlyst en beri
kad miljöbild hos oss. Denna gång lämnar man utställningen Finsk Form med glatt sinne - vi är inga
lunda på väg i fel riktning. Man kunde rentav tänka sig att industrin på sitt håll skulle dra sina egna slutsatser i fråga om formgivarnas yrkeskunskap och idékapital."
Uusi Suomi:
”Finland har inte för intet rykte om sig som designens förlovade
land. Bägge finns: både stilkänsla och sinne för det praktiska, vilket vi kan konstatera vid utställningen Finsk Form. den tredje i ordningen.”
"Gångna dagars eldfängda prin
cipstrid mellan det sociala och det estetiska tänkesättet har dämpats både inom formgivningen och arki
tekturen, men det innebär inte ett stillastående. En jäsningsprocess är ett stående och nödvändigt feno
men inom all skapande gestalt
ning."
”Därom vittnar för sin del de allmänna strömningar som växlar från år till år vid mönstringen av vår design. Om man senast sökte sig så långt i stilisering att uttrycks
formerna blev närmast asketiska, så är det nu dags för en ansenlig färgrikedom, särskilt på textil
sidan...”
”En fas av orosfyllt sökande är det fråga om också inom konst
hantverket, ett område som i själva verket utan någon gränsdragning fortsätter in på den fria konstens gebit...”
”Om bottennoteringar saknas så ges det knappast heller några top
par: Festlig värdighet, ytterlig förfi
ning eller ett högtflygande form
språk finner man inte i uställningen Finsk Form, lika litet som dylika egenskaper står att finna i utställ
ningen Finland bygger som samti
digt äger rum i Konsthallen."
”Det är populärt med lätta vapen och ett sakligt förhållningssätt, och om man på konsthantverkets områ
de då och då rycker in på den fria konstens landamären, så görs utfär
derna i alla fall i riktning mot lagliga, erkända stilmönster."
Ilta-Sanomats Matti Rinne ka
rakteriserar utställningen bl.a. pa följande sätt:
”Utställningen Finsk Form i Konstindustrimuseet ger en snabb
någotdera på
102
skiss av de nya strömningarna inom vår formgivning. Inom industriell design bjuds inga särskilda över
raskningar och utbudet är förvåna- nasvärt begränsat. Inom konsthant
verket är nivån genomgående hög och gränsdragningen till de egenti- liga bildkonsterna i många fall svår.”
Under rubriken "Formgivning
ens mellanår” skriver Carla En
bom, Hufvudstadsbladet, bl.a.
såhär:
”Finsk Form 3 visar konsthant
verk och konstindustriprodukter som gjorts i år. Det är tredje året i följd man samlat denna mönstring och aktualitets- och nyhetskriterier börjar kännas begränsade...”
”... Vår textilexport är i hög grad beroende av våra textildesigner.
Bland tygerna pendlar formgiv
ningen mellan det extremt färgstar
ka, Marimekko, och det raffinerat enkla. Ritva Puotilas ränder för Tampella... Jämfört med fjolårets utställning är keramikavdelningen ganska torftig... En ständig pro
duktutveckling är förutsättningen för att finna den bästa och mest ändamålsenliga formen."
Designrådet har i samband med urvalsprocessen för denna Finsk Form-utställning konstaterat, att vår formgivning just nu upplever ett slags period av stillastående. Vi har uppnått en synnerligen enhetlig och högklassig nivå. Man har ett allmänt intryck av försiktighet och eftertänksamhet. Rådet vill i det- här sammanhanget betona, att frä
scha och fördomsfria experiment alltid har en chans att klara den ribba som ställs upp för arbetena.
Formgivare
Kaija Aarikka. Tapani Aarlomaa. Anneli Airikka-Lammi. Agneta Backlund. Kaarina Berglund. Destem Oy. Pertti Ekholm, Ens
to Oy Ensio Miettinen Ab. Paul Envalds.
Vuokko Eskolin-Nurmesniemi, Dorrit von
Fieandt, Form Center Oy, Kaj Franck, Anneli Grönfors, Seija Ffaapasaari. Riitta- Liisa Haavisto, Hannu Hakonen, Helena Halvari, Pirkko Hartiala, Juhani Heikkilä.
Simo Heikkilä, Norma Heimola, Äsa Hell
man, Eeva Hjort, Erkki Holopainen, Hel- miriitta Honkanen, Satu Hukkinen. Pirjo Huuhka, Helena Hyvönen, Fujiwo Ishimo- to, Maija Isola, Jouko Järvisalo, Catharina Kajander, Heikki Kallio, Mikko Karppa
nen. Matti Knaapi. Juhani Konttinen, Raili Konttinen, Harri Korhonen, Juha Pekka Korhonen. Simo Koski-Vähälä. Liisa Kota, Ahti Kotikoski, Taisto Kuha, Sirpa Kukko
nen. Riitta Kuparinen, Hannu Kähönen.
Sirkka Könönen. Marjatta Lahtela, Seppo Laine, Kaarina Lallukka, Raila Lampela.
Lauri-Tuotteet Oy, Maija Lavonen, Helena Lehtinen, Laila Leppänen, Leena Liljest
röm, Inger Lindholm, Heikki Lindroos/
Studio Perjo, Teemu Lipasti, Katri Mattila, Riitta Mattila. Matti Mattsson, Rudi Merz, Juha Miettinen. Irja Mikkola, Ulla Mikko
la, Eila Minkkinen, Martti Muranen, Ismo Muurimaa, Anne Napola. Jaana Niittamo, Marika Niskanen, Antti Nurmesniemi.
Kerttu Nurminen, Kristiina Nyrhinen, Esa Ojala, Gunvor Olin-Grönqvist, Heikki Or- vola, Anna-Maria Osipow, Pekka Paikkari, Reijo Penna, Milvi Pesari. Jaana Pesonen, Päikki Priha, Tuula Priha, Marja-Liisa Puis- to-Jyrinkoski. Ritva Puotila, Tua Rahikai
nen. Ristomatti Ratia, Eeva Renvall, Anni
ka Rimala. Ilkka Rimala, Estelle Rosenlew, Pirkko Räsänen, Kristiina Saanio. Kai Salo, Markku Salo, Jatta Salonen. Timo Sarpane
va. Riikka Savolainen, Seenat Oy, Leena Siró-Reinóla, Sirkka Sive. Tuulevi Sivunen, Päivikki Soukka, Pirkko Stenros, Paula Taipale. Pekka Talvensaari. Sirkka Tammi
nen, Ahti Taskinen. Ritva Teivaala, Heljä Tenhiälä, Maisa Tikkanen. Mirja Tissari.
Oiva Toikka, Stiina Toivio, Jukka Tommila.
Ritva Tulonen. Kati Tuominen. Eeva Turu
nen, Riitta Turunen, Maisa Turunen- Wiklund, Maija Vainonen-Gryta, Sarikris- tiina Varilo. Kimmo Varjoranta. Tiina Ve- samaa. Senja Vesterinen, Karin Widnäs- Weckström. Yrjö Wiherheimo. Ulla-Maija Vikman, Peter Winqvist, Suvi Ylinen
Producenter
Aaltosen Tehtaat Oy Sarvis, Aarikka Oy, A. Ahlström Oy Iittala Glasbruk. Alnor Oy. Oy Bijou Ab, Brain Train Center, Décembre Oy, Ensto Oy Ensio Miettinen Ab, Oy Finlayson Ab. Finndent Oy. Frenc- kellska Tryckeri Ab. Humppilan Lasitehdas Oy. Inno-Tuote Oy. Kalustetuntija Kv.
Kalusto-Kolmio. KV-Design Koski-Vähälä
& Co. Labsystems Oy. Lauri-tuotteet Oy Luhta Oy. Mainoskaan. Marimekko Ov.
103
Muurame Oy, Ottomaani, Paino- ja Vedos- palvelu. Pentik Ky. Pihlgren ja Ritola Oy.
Porin Tyke-Tuote, Päijät Puu Oy/Tarjous- kaluste Oy, B.Rahikainen & Co, Rydbo- holm Ab/Sverige, Salora Oy, Santtu Oy, Santtu Oy/Terene Oy, Seenat Oy, Sirpak Oy, Strömma/Sweden Gustaf Werner Ab.
Sverige, Studiotasi Oy, Syväveto Oy, Säh
köliikkeiden Oy, Sävypaino Oy, Talvensaari Ky, Oy Tampella Ab, Toli Oy, Treston Vasakvarn Ab, Turun Hopea Oy, Valvilla Oy, Varkauden Kotiteollisuuskoulu, Vienti- paino Oy, Wihuri Oy Sandudd. Vivero Oy, Vuokko Oy, Oy Wärtsilä Ab Arabia och Notsjö Glas
anmuseet. Turnén avslutades hem
ma i Konstmuseet i Ateneun i Helsingfors se sidan, utställningen Form och Struktur.
I Barcelona arrangerades ingen särskild öppningshögtidlighet som i Lissabon, där utställningen öppna
des av undervisningsminister Kale
vi Kivistö. På bägge ställena var det fritt inträde och antalet besökare har därför inte noterats.
Spansk och portugisisk press skrev om utställningen i uppskat
tande ton. Det som skrevs om Barcelona-utställningen förefaller kortfattat, vilket torde bero på att stora artiklar kort innan hade skri
vits om utställningen i Madrid.
T.ex. El Correo Catalán skriver såhär: "Utställningen, som presen
terats i Madrid för några månader sedan, skildrar de konstyttringar som utvecklats i detta nordliga land under den gemensamma benäm
ningen konstruktivism. Namnen är föga kända hos oss, men några av dem representerar det absolut främsta ledet inom skapande arbe
te...” Diario de Barcelona skriver om formgivningens andel i utställ
ningen såhär: "I den avdelning som tilldelats konstindustrin har de ut
ställda föremålen valts mer på ba
sen av en ordning som följer for
men än av en egentlig utveckling.
Denna del av utställningen som baserar sig på formforskning, be
står av Alvar Aalto-möbler, Aino Aaltos stapelbara glas, Kurt Ek- holms hushållskeramik och lampor av Paavo Tynell, vid sidan av andra föremål och formgivare.”
Om utställningen i Portugal skrevs åter mera. T.ex. O Jornal karakteriserade
såhär:
”Få utställningar har varit så programmerade som Form och struktur, som för närvarande pre
senteras vid Gulbekianstiftelsen.
”MA” rum-tid i Japan
Helsingfors, Helsingfors stads konstmuseum, 27. 2.-3. 5. 1981 Arrangör: Helsingfors stads konst
museum
Producenter: Helsingfors stads konstmuseum, Finlands arkitektur
museum och Konstflitföreningen i Finland
/ Utlandet
Form und Struktur Form och struktur
Spanien, Barcelona, Fundado Joan Miró, 15. 1-22. 2. 1981
Portugal, Lissabon, Gulbenkian-museet, 27. 2-22. 3. 1981
Turnéutställningen av finländsk konstruktivism i bildkonst, arkitek
tur och design inleddes i Wien i början av år 1980, i Österreichi
sches Museum für Angewandte Kunst. Från Österrike flyttades ut
ställningen till Tyska förbundsre- publiken, till konsthallen i Nürn
berg och därifrån till Budaslottet i Budapest, Ungern, och på senhös
ten 1980 till museet för nutidskonst i Madrid, Spanien. Under 1981 presenterades utställningen ytterli
gare i Spanien, vid Joan Mirö- stiftelsen i Barcelona och flyttades därifrån til Portugal, till
Gulbenki-utställningen
104
Tapio Wirkkala
Sovjetunionen, Moskva Sjtsjusevs arkitekturmuseum 20. 5-6. 7. 1981
□ Den internationella turnéutställ
ning som presenterar akademiker Tapio Wirkkalas liv och verksam
het som designer premiärvisades vid Stjsjusevs arkitekturmuseum i Moskva på försommaren 1981. För hemmapubliken presenterades ut
ställningen i Finlands Glasmuseum i Riihimäki från början av augusti 1981 till slutet av februari 1982.
Därefter gör utställningen en flera år lång internationell turné. Ut
ställningen arrangeras med stöd från undervisningsministeriet.
Syftet med utställningen är att genom Wirkkalas produktion bely
sa formgivarens arbetsfält, arbets
sätt och målsättningar också på ett allmännare plan. Utställningen tar fram den enorma arbetsinsats som döljer sig bakom det vardagligaste bruksföremål och i hela det experi
ment- och utvecklingsarbete som kanske aldrig ens når så långt som till massproduktionsskedet. Tapio Wirkkala är en expeptionellt mang
sidig designer, som med samma naturlighet och konstfärdighet ar
betat med olika material och med föremål för olika bruk och i olika skala. Han har använt sig av glas, trä, keramik, metall och plast. Han har planerat hushållsföremål, ar
betsredskap, möbler, bruksgrafik, förpackningar, tekniska apparater, inredningar och utställningar samt arkitektur. Hans arbetsfält sträcker sig frän frimärken till framtida stadsutopier. Han har formgivit så
väl unika konstverk som i begrän
sade serier tillverkade konsthant
verks- och konstindustriföremål och för varje finländare så välbe
verks- och konstindustriföremål och för varje finländare så välbe