Arkitektur och
1. Den Industriella
///
/ : ’
éü'Jí^u
^^■;
Va-_-__
Alvar Aalto, projet pour une villa prés Turin, 1967. Huvila, luonnos. Villa, skiss.
det. Stilen karaktäriseras av vita väggytor av betong, platt tak.
bandfönster, användningen av glas och stålkonstruktioner även i fasad- ytan. Det som bidrog till dess domi
nans bland arkitekterna, var tron på den teknologiskt inriktade arki
tekturens makt, att ändra sociala strukturer och dess möjligheter, att med sitt universella och internatio
nella formspråk avskaffa nationella och individuella skillnader som le
Kati Blom
Arkitektur och
konst
NY KONTAKT
1. Den Industriella
epokens konst
der till krig samt att gora trängt byggda dammiga städer ljusa och hygieniska.J Det teknologiska byggandet har producerat, förutom flera obestrid
liga mästerverk, även s.k. betong
förorter, påskyndade av det billiga Den funktionalistiska epokens mil
jöskador
□ Den funktionalistiska stilrikt
ningen har dominerat arkitekturen
under de gångna femtio åren. Dess byggandet. Det frågas ofta vad det är som saknas i ett dylikt element
hus, varför kan det inte kallas konst, varför gläder det ingen? När 1960- och 1970-talens förorter pla-lärobyggnad baserar sig pa att man
accepterar det teknologiska bygg
nadssättet, och skapar det form
språk som är karaktäristiskt för 28
Л
-från den klassiska tiden, föll sam
man. En del av hantverkarna som hade varit med i byggnadsarbetet, förvandlades till fria yrkesutövare - konstnärer, målare, skulptörer. En del gick över till arkitektyrket. Den teknologiska utvecklingen ledde därhän, att det behövdes föremål av ny typ (möbler, kärl, kläder lampor) som kunde serietillverkas.
De handgjorda bruksföremålen försvann. Så gick det även med byggnaderna. De flesta av delarna kunde redan tillverkas i fabriker (ståldelarna, betong, dörrar, föns
ter, glas). Inom konsten föddes å ena sidan konstindustrin och å and
ra sidan industrin för byggnadsma
terial och -tillbehör. Trots de tek
nologiska instegen i byggnadspro- cessen var somliga arkitekter ka
pabla att komma med konstnärliga uttryck, t.ex. Louis Sullivan i Chi
cago (han böjde dekorativa detal
jer av stål överallt). En del av arkitekterna blev så betagna av den nya tekniken, att de ansåg att det inte längre var möjligt att komma med dekorativa eller individualis
tiska uttryck i byggnader, som upp
fördes med serietillverkade delar.
Kravet på en ny stil bubblade hela tiden fram i arkitekternas tal, man ville skapa nya former och lämna den gamla, med klassiska medel dekorerade byggnadskonsten, åt det förgångna. På 1900-talet föddes sedan den stil, som förkunnade att den var det länge önskade barnet.
Den teknologiska arkitekturens, funktionalismens arkitektnamn är bl.a. Walter Cropius. Mies van der Rohe, le Corbusier.
nerades var den finländska arkitek
turens kungstanke en universell, teknologisk arkitektur, som förak
tade naturnärhet, privatlivets helgd, arkitektens uttryckskraft och individualism. Detta sätt att tänka utgick uppenbarligen från, att relationerna mellan konst och arkitektur var slutbehandlade, slut
körda.
När jag rör mig i trapphuset i något höghus i Bergans blir min första association grottboendet.
Mörkret, tomheten och de knappa dimensionerna i trapphallen på för
sta plan; ovanpå tio våningar av små två- eller tresovrumslägenhe- ter, ensamheten.
Varför ville man inte använda arkitekturens resurser friare? Man fungerade som blinda målare, döva kompositörer, icke-skrivkunniga diktare. Skiljdes konsten och arki
tekturen åt först för tjugo år sedan, eller skedde det redan tidigare?
Om denna separation är ett fak
tum, hur kan man få slut på den och vända miljöplaneringen i sin helhet i en mera mänsklig riktning?
Vad är det vi måste avstå i från och vad måste vi våga?
Skillnaden mellan fri konst och konstindustri - skillnaden mellan fri arkitektur och industriell arkitektur.
I det följande skulle jag vilja be
skriva skillnaden mellan konst och arkitektur samt hur den teknis
ka konsten och den teknologiska arkitekturen uppkom. Pä 1800- talet skedde förändringar i bygg- nadsplaneringen och byggandet, vilka separerade konsten och bygg
nadskonsten frän sina ikonografis- ka innhehåll. Byggnaden, som ett helt konstverk med sina symboliska anspelningar och sitt formspråk
Den industriella konstens blindskär
En del av de industriella produkter
na - oftast de billigaste - är till sin
29
Den industriella epokens uttrycksfulla arkitekter
Trots det funktionalistiska arkitek
turtänkandets verkningar, har en del av arkitekterna alltid motsatt sig en standardisering av sin konst samt teknologins dominans i arki
tekturen. I USA gjorde Frank Llo
yd Wright av varje hus en konstnär
lig helhet, där byggnadsindustrins material och produkter användes enbart för att åstadkomma ett de
korativt intryck. 1 Spanien gick Antonio Gaudi likaså in för att göra varje hus till ett konstverk, genom att använda gips, betong, mosaik och färgat glas för att skapa en otroligt rik väggyta, som passar den mänskliga handen - både inom och utomhus. I Finland tilltalar Alvar Aaltos och Aarne Ervis hus i varje enskild detalj och täl den mänskliga beröringen. Poesin i dessa hus knyter inte an till den klassiska erans gudasagor eller dy
likt, utan den har skapats t.ex. med organiska former, dimensioner och former som är karaktäristiska för byggnadsmaterialet, med moderna metoder.
design osäkra, de går lätt sönder och är fula. Man kan knappast beskylla de fåtaliga industridesig
ners, som fått kontnärlig skolning, eller möbeldesigners eller konstnä
rer, som i övrigt arbetar inom konstindustrin, för att dylika pro
dukter finns till. Man har inte alltid velat använda dessa människors yrkesskicklighet. Även en del av den industriella arkitekturen är död, fattig till sin form och depri
merande till sin verkan. Vid plane
ringen har man utgått från kost- nadstak, och arkitekten, om en sådan har anlitats, har tvingats nöja sig med färdigt angivna villkor be
träffande byggnadssättet.
Den industriella konstens uttryckskraft
Också den tekniska arkitekturen, skolor som liknar lagerbyggnader och bostäder som liknar fabriker, uttrycker någonting och påverkar människorna, fastän inte planera
ren själv alltid har velat medge det.
Alltså: fastän arkitekten förnekar det individuella uttrycket i sin konst/arkitektur, finns det dock där i någon form. Den tekniska arki
tekturen uttrycker tomhet, maskin- mässighet och kyla. Fastän den som ritar teknisk arkitektur anser det vara moraliskt tvivelaktigt att tala om konst i samband med arkitektur eller byggnadsteknologi. ritar han hus som varje stund kan vidröras;
hus i vilka man bor, luktar, betrak
tar och känner.
Skulle det inte vara skäligt att kräva att varje industridesigner el
ler arkitekt 1) skulle erkänna att hans arbete påverkar människornas liv 2) vill att denna påverkan skall vara positiv och befriande 3) borde dela med sig goda och positiva känslor, borde alltså vilja vara konstnär.
2. Stilgenombrottet
□ Jag finner den pågående diskus
sionen på internationella fora om arkitekturens nya formspråk syn
nerligen fruktbar och inspirerande.
Det är redan hög tid, att sluta upp med att ständigt mala frågan om konstens och teknologins relation, och i stället för en stund ägna sig åt en fruktbar debatt om ny stil. Den s.k. fria stilens nyklassisister (Hans Hollein. Charles Moore, Michael Graves in.fl.) förenar den klassiska erans arkitektur och den funktiona
listiska periodens ternata i en fri
stil. Kompositionen är antingen 30
glatt asymmetrisk eller styvt sym
metrisk. Husen kan påminna om en hög klossar eller skulpturer gjorda av plast och trä, såsom Takefumi Aidan Toy Block House.
Alla har dock det gemensamt, att de har en ny inställning till inte
riörer. De verkligen planerar inte
riörerna. Rummens väggar är inte längre vita ytor, utan fulla av djär
va former, dekorlister, skulpturer, målningar. I normal byggnadplane
ring fäster man inget avseende vid ytbehandlingen inomhus. I arbets
beskrivningen kommer man över
ens om material och arbetsmeto
der, men slumpartat. Men i en helhet som vi kallar hus, är dock detaljerna en väsentlig del - dörr
posterna, beröringsytorna, färg
sättningen, texturen.
Nya tongångar i arkitektyrket
Det goda i den nya inriktningen är att den möjliggör
- experiment, fri filosofering, glät
tighet
- knåpande med byggnadsdeltajer - dekorering, djärv omväxling i textur och bruk av färg
- planering av interiörer
- fröjdefullt ritande, frihet från stil
bojor
- avslappnad förening av olika for
mer, experimentering
- tillgripande av olika byggnadssätt från trähus timrade på platsen till landskapsarkitektur
- ett erkännande av alternativa tankesätt som öppnar nya sociala dimensioner.