Museichef Jarno Peltonen har tagit del i följande begivenheter:
Internationella museirådets ICOM ad
ministrativa möten i Paris 20. - 27. 6. 1981.
ICOM/Applied Art Museum's, semina
rium och arbetsmöte i Stockholm 30. 5.
- 7. 6. 1981.
Moskva, ICOM Finlandsavdelningens studieresa 16. - 20. 9. 1981.
Studieresa: DDR:s museiverk, bl.a.
konstindustrimuseer 1. - 7. 11. 1981.
Studieresa till Albanien samt Buda
pest, Aten och konstindustri o.a. muse
er i Sofia 27. 11. - 21. 12. 1981.
Konservator Kaija Hiekkanen har del
tagit i följande begivenheter:
Nordiska konservatorsforbundets kon
gress i Oslo 25. - 30. 5. 1981. ICOM/
The International Committee for Con
servation’s internationella kongress i Ottawa 21.-25. 9. 1981.
1 Finlands museiförbunds årsmöte och museidagar i Åbo deltog 4 funktio
närer.
I de riksomfattande Konstmusei- dagarna i Björneborg
9. 1981 deltog museiamanuens Marian
ne Aav.
I museernas seminarium kring publika- tionsverksamhet arrangerat av Finlands museiförbund 23.-24. 11. 1981 deltog amanuenserna Raiskila och Siitonen.
För personalen har arrangerats skol
ning bl.a. i hantering av musei- föremäl.
Museichef Peltonen har lett en museo- logikurs vid Helsingfors universitet.
Vid sidan av Peltonen har chefskonser-24.-26.
125
Karjalainen, Åsa Hellman, Erkki Stenius, Seenat, Karin Weckström, Vuokko och Marimekko.
Förteckning över donatorer åter
finns på annan plats.
Bildarkivet
Konstindustrimuseets bildarkiv har utökats genom museets egen foto
graferingsaktivitet och därtill tack vare donationer av utomstående och inlösen. De utställningar och föremålssamlingar som förekommit i Konstindustrimuseet har på muse
ets försorg fotograferats liksom även föremål på utställningar som anordnats utanför museet. Till fo
tograferingsprogrammet har dess
utom hört uppföljning av händelser inom formgivningsbranschen samt olika inventerande fotograferingar som hänför sig till enskilda konst
närer eller miljöer. Därtill har man i fotograferingsprogrammet strävat till att regelbundet fotografera en
skilda föremål i museets samlingar.
Museet har delvis förverkligat sina planer på diaserier, som bl.a. är avsedda för skolornas undervis
ningsprogram. Konstindustrimuse
et avlönar en fotograf. Fotografier har ställts till forskares förfogande och utnyttjats för olika slag av information. Bildarkivet har under år 1981 utökats med 3 130 svartvita bilder och negativ samt c. 800 diapostiv. Bildarkivet omfattar i detta nu 11 930 bilder. Bland de största donationerna under 1981 kan nämnas 1203 bilder från Asko- stiftclscn och 307 bilder donerade av Birgit Tikkanen.
na var 214, av vilka 69 var donatio
ner. Enligt material fördelar sig föremålen på följande sätt: kera
mik 309, glas 339, textiler och kläder 221, industriell design 23, metall och smycken 44, plast 5, möbler 76, papper 60, trä 24. Bland de nya föremålen kan nämnas:
möblemanget i ett sjukrum vid Pemar sanatorium ritat av Alvar Aalto samt en prototyp för ett soffmöblemang avsett för seriepro
duktion från slutet av 1920-talet.
Bland de anskaffade möblerna må ytterligare nämnas ett biblioteks- möblemang från början av 1900- talet som eventuellt ritats av Eliel Saarinen.
Konsttextiler från olika tider, bl.a. design Eeva Anttila, Hilkka Vuorinen, Dora Jung, Lea Eskola, Helene Schjerfbeck och Margareta Ahlstedt-Willandt.
Bruksgrafik och bruksglas ur föl
jande formgivares produktion:
Gerda Thesleff, Gunnel Gustafs- son-Nyman, Thyra Lundgren, Henry Eriksson. Glas och keramik från 1930-1940-talen av bl.a. Gö
ran Hongell, Michael Schilkin. Ma
rita Lybeck. Olga Osol. Aarne Putro, Alvar Aalto, Kaj Franck.
En intressant samling som skild
rar bruket av surrogatmaterial un
der kristiden utgör olika föremål och bl.a. tyg av papper etc., design Dora Jung och Greta Skogster- Lehtinen.
Konstkeramik och unikglas av bl.a. följande formgivare: Minni Lukander, Paul Envalds, Heidi Blomstedt och Oiva Toikka. För att representera dagens formgiv
ning valdes ur utställningen Finsk Form 2 arbeten av följande konst
närer: Kaj Franck, Mikko Karppa
nen, Kerttu Nurminen, Heikki Orvola, Oiva Toikka, Tapio Wirk- kala samt Göran Bäck, Birgit Dyhr, Dorrit von Fieandt, Arja
Biblioteket
Biblioteket har vuxit genom utbyte av litteratur och genom nyanskaff
ningar. Man har strävat till att komplettera biblioteket särskilt när
det gäller luckor i äldre litteratur 126
Konservering
Konstindustrimuseet har en an
ställd chefskonservator och engage
rade under verksamhetsåret pä viss tid praktikanter och assistenter bl.a. för textilkonservering. Under året har museets föremålssamling konserverats enligt följande fördel
ning:
Glas-, porslins- och keramikföremål Möbler
127
och tidskrifter. Med tanke pa bib
liotekets anskaffningar bevakas ut
givningen inom denna sektor och det utbud som finns av böcker etc.
Utöver tidskrifter o.dyl. har biblio
teket under år 1981 utökats med 480 böcker och utställningsbro- schyrer.
Arkivet
Med hjälp av arkivmaterial har Konstindutrimuseet inlett arkive
ring baserad på enskilda konstnä
rer. Förutom med bildmaterial (rit
ningar, bilder etc.) har arkivet ut
byggts med klipp ur tidskrifter och tidningar. Under verksamhetsåret lyckades museet anmärkningsvärt väl ordna upp sitt pressklippsarkiv och katalogisera sitt bibliotek.
I mån av möjlighet har man försökt katalogisera nyanskaffning
arna, fotografier, böcker och arkiv
material omedelbart. Under året har detta förverkligats endast delvis p.g.a. icke fulltalig personal och de forsknings- m.fl. uppgifter som är förknippade med katalogisering samt de insatser som de talrika utställningarna krävt med uppställ
ning och avveckling. Museet har dock under året fått betydande hjälp i arbetet sedan Arbetskrafts- ministeriet gett Konstindustrimuse
et rätt att anställa forskningsassis
tenter som kanslipersonal.
3 Övriga träföremål
Metallföremål Textiler
Textiler, grundvård
Under konservatorns ledning har förhållandena i lagerutrymmena och utställningsutrymmena obser
verats och luften i Konstindutrimu- seets byggnad undersökts.
I samband med konserveringen har föremålen fotograferats före och efter åtgärden, delvis även i olika skeden av konserveringen.
En del av glas-, porslins- och me
tallföremålen har lämnats på hälft genom att arbetsredskap tills vidare saknas.
Forskning
Konstindustrimuseet har inlett in
venterings- och intervjuarbete gäl
lande enskilda konstnärer. I sam
band med att bastuställningen för
nyades påbörjades ett forsknings
projekt gällande 1930- och 1940- talen. I samband med akademiker Tapio Wirkkalas utställning har in
samlat material på Konstindustri
museets försorg undersökts och ka
talogiserats. Konstindustrimuseet har deltagit i Finlands arkitektur
museums undersökning av Eliel Saarinens produktion. Konstindus
trimuseet har bistått såväl inhems
ka som utländska forskare.
Utställningar
Under verksamhetsåret förnyade Konstindustrimuseet sin basutställ
ning. Den presenterades för publi
ken den 3 augusti. 1 Konstindustri
museet arrangerades därtill 10 till
fälliga utställningar.
11 76
Den förnyade basutställningen 'Fin
ländsk design genom tiderna"
Konstindustrimuseets förnyade basutstälining presenterar den
fin-O'sC
ö>№
ländska formgivningens utveckling under olika årtionden. Utställning
ens tema är föremålet som en del av sin miljö. Utställningen skildrar hur, under olika tidsepoker, stil
drag och livsstil förändrats, hur kraven på föremål och byggd miljö skärpts och hur formgivaren följ
samt försökt skapa en miljö som utgör en estetisk och funktionell helhet. Vidare betonar utställning
en vår egen nationella formgivning, vår uppfattning om smak och våra levnadstraditioner så som de speg
las i vår föremålskultur. Detta tar sig uttryck i det omedelbara förhål
landet mellan arkitektur och före- målsdesign samt i den påverkan bildkonsterna i allmänhet utövar på vår föremålsmiljö.
Största delen av utställningsföre- målen är nyanskaffningar som Konstindustrimuseet samlat under de två senaste verksamhetsåren, allt sedan museet öppnades år 1979. Sålunda kan museet nu pre
sentera helheter som sekelskiftets nya strömningar under nationalro
mantiken och Jugendepoken, Iris- fabrikens produktion av bruksföre
mål för varje hem, 1930-talet med sina nysakliga och ändamålsenliga bruksföremål och sina prydnads- och bruksföremål som återgick till de geometriska basformerna och respekterade materialens egenska
per, kristiden med sina på uppfin
ningsrikedom baserade konstnärli
ga lösningar, vår formgivnings upp
gång på 1950-talet, 1960-talets nyheter som utgick från helt nya material och nya framtidsutsikter samt 1970-talets människonära konsthantverk som betonade livets grundvärden och blev en del av varje hem.
Vid planeringen av basutställ
ningen representerades Konstindu
strimuseet av Marianne Aav, Kaj Kalin, Jarno Peltonen, Erja
Raiski-la, Iris Siitonen och Mika Smed
berg. I uppställningen av expon deltog Jarno Peltonen och Iris Sii
tonen.
Specialutställningar
Finsk Form 2 till den 25 januari.
Vid den av Konstflitföreningen i Finland arrangerade utställningen presenterades över 300 hantverk eller industriellt tillverkade pro
dukter utvalda av Designrådet.
Olli Borg 1921 - 1979 Sisustusark
kitehti - inredningsarkitekt 28. 1. - 15. 3. 1981. Inredningsarkitekt Olli Borg var en av sin tids ledande inredningsarkitekter i vårt land.
Utställningen som bestod av rit
ningar, fotografier och föremål skildrade Olli Borgs omfattande livsverk. Olli Borg var med om efterkringstidens stora byggnads
projekt och planerade senare in
redningar för otaliga restauranger, hotell och kontorsbyggnader. I ut
ställningen strävade man till att ge en mångsidig bild av Olli Borg som skapande formgivare och samtidigt också av målsättningarna inom mö
belindustrin och för offentliga loka
liteter från 1940-talet till nutid.
Utställningen arrangerades på Kontindustrimuseets försorg, med understöd av Askostiftelsen. Ut- ställningsarkitekt var konstnärspro- fessor Antti Nurmesniemi.
Keramik från Nya Zeeland 6. 2. -8. 3. Utställningen var en mön
string av keramikkonsten på Nya Zeeland i dag. Arbeten av sam
manlagt 20 nyzeeländska kerami
ker ställdes ut. Expon var samman
ställd av The Zeeland Potters med understöd av Nya Zeelands utrikes
ministerium.
Metallen lever 1. 4. - 24. 4. På flera tiotals år har ingen motsvarande
vittomfattande utställning av me- 128
föremål och rikligt med fotografier och tidningsartiklar om Greta-Lisa Jäderholm-Snellmans verksamhet.
En utställningskatalog har sam
manställts av Timo Keinänen och Eila Jokela.
Konstindustrimuseet fungerade som utställningsarrangör.
Kina-Textil - moderna tyger och mönster 1. 10.
utställningen presenterades dagens industriella textilproduktion i Kina.
Basen för denna textildesign är alltjämt traditionella kinesiska mo
deller. Exportprodukterna hotar emellertid att i en nära framtid förlora sin egenart, i och med att den internationella handelns krav börjar påverka produktionen. Ma
terialet har hämtats av två textil
konstnärer, Gunilla Fleming- Borgström och Astrid Sampe, som 1980 reste i Kina. Utöver tyger omfattade utställningen olika slag av moderna kläder, möbler, mattor samt en diaföreställning. Arrangör var Stockholms kulturförvaltning, konstavdelningen.
Affischer från Schweiz - Årets affi
scher 1979 - 1980 8. 10. - 1. 11.
Utställningen presenterade det bäs
ta inom schweizisk affischkonst un
der åren 1979-1980. De närmare 40 affischerna representerade flera olika konstnärer och reklambyråer.
Affischerna hade valts ut av en kommitté tillsatt av schweiziska in
rikes- och kulturministeriet - nu för 40. gången. Urvalet bestod av 811 affischer som sänts till tävlingen 1979 och 1064 affischer som var med i den år 1980. Arrangör var Konstindustrimuseet med Schweiz' ambassad som förmedlare.
Japansk papperskonst 21. 10. - 10. 11. 1981. Utställningens före
mål representerade 4 olika slag av teknik: vikning, limning, klippning och flätning. I Japan är pappret ett tallkonst arrangerats i vårt land.
För utställningen, som arrangera
des i samråd mellan Konstindustri
gruppen TKO och Konstindustri
museet, erbjöds c. 200 föremål av 44 olika konthantverkare. Av före
målen valdes 150. Utställningen gällde unikprodukter gjorda för hand. Samtidigt belyste den metall
konstens olika områden. Inbjuden deltagare var konstnär Bertel Gardberg, som ställde ut produk
tion från 1950-talet och senare.
Utställningsarrangemangen sköttes av Konstindustrigruppen TKO rf.
Finländsk textilkonst 1956 - 1981.
Textilkonstnärer TEXO rf arrang
erade med anledning av sitt 25- årsjubileum en utställning som be
stod av både unik konsttextil och tygdesign för industrin, samtliga arbeten från de senaste tre årtion
dena. Utställningsarkitekter var Kirsi och Matti Porttinen.
Ornamo '70 Industrikonstförbun
det Ornamos 70-års jubileumsut
ställning. Temat var formgivarnas uppgift och betydelse på designens olika områden under 70 år. Utställ
ningen pågick under tiden 4. 8. - 13. 9. 1981.
15. 11. 1981. I
Jäderholm-Snellman Greta-Lisa
1894 -1973 keramik och glas 18.9.
- 11. 10. 1981. Utställningen pre
senterade Greta-Lisa Jäderholm- Snellmans omfattande och långva
riga produktion. Utställnigen var ett led i en serie i vilken museet vill visa upp finländska formgivare och deras produktion. Greta-Lisa Jä
derholm-Snellmans aktiva period som formgivare inföll under 1920- 1930-talen, då hon fungerade som dekormålare och keramikkonstnär.
Hon var under en längre tid an
ställd hos Arabia. Ett motiv för utställningen var att konstnärens dotter Christina Snellman till Kon
stindustrimuseet donerade över 100
129
viktigt element i arkitekturen men används därtill bl.a. i masker, klä
der, paraplyer och parasoller, lyk
tor, olika kultföremål, träsnitt, dra
kar etc. Pappersframställningen är traditionellt företagsamhet på fa- milje- och samfundsplanet. I dag förädlas papper till 70 procent på heltid, medan antalet papperspro
ducenter som följer årstidernas rytm hela tiden minskar.
Syftet med utställningen var att mångfasetterat skildra hur uppskat
tat pappret är och hur det utnyttjas i dagens Japan. Utställningen åkte på nordisk turné och Finland var första anhalt på resan.
Utställningen arrangerades av Japan Foundation och japanska ut
rikesministeriet. Ett videoprogram kompletterade utställningen.
Finsk form 3, 25. 11. 1981 - Konst- flitföreningens i Finland tredje års- utställning presenterade i huvudsak konstindustriella produkter och hantverk från det gångna året. Pro
dukter av 120 tillverkare ställdes ut. Av dem var c. 80 enskilda formgivare, resten produktionsin- rättningar. Utställningsarkitekt var industridesigner Hannu Kähönen.