Min undersökning har syftat till att studera hur en grupp flickor och pojkar i åk 9 i språkbad (SB) använder ordförrådet och i synnerhet verb på svenska i jämförelse med jämnåriga flickor och pojkar i ett svenskspråkigt högstadium i Vasa (SVH).
Språkbruket har studerats via skriftliga rapporter som flickor och pojkar i åk 9 har producerat med tanke på två olika mottagare. Den ena rapporten skulle skrivas för en formell mottagare, som preciserades som rektorn i skolan, och den andra rapporten skulle skrivas för en mera informell mottagare, som preciserades som en kompis som inte kunde delta i den resa som eleverna skulle rapportera om (se bilaga 1 i Buss 2002: 362).
I undersökningen studeras två sociolingvistiskt intressanta aspekter på andraspråket. Å ena sidan studeras det språkbruk som de två olika mottagarna av rapporterna kräver, alltså det mera formella och det mera informella språkbruket i skrift. Kanadensiska undersökningar av språkbadselevernas andraspråksbe-härskning har visat att färdigheten att variera språkbruket enligt mottagaren tydligare borde fokuseras i språkbadsundervisningen (se Buss 2002: 39–88). 1 Finland har denna typ av undersökningar i språkbadselevernas bruk av andra-språket inte tidigare gjorts. Å andra sidan studeras det könsspecifika bruket av språket, en aspekt som sällan fokuserats i samband med andra språksforskning, även om den ibland varit med i olika undersökningar som bivariabel i analysen.
Könsvariabeln har inte ingått i de kanadensiska språkbadsundersökningarna och i Finland har enbart yngre språkbadselevers språkbruk studerats med tanke på den könsspecifika användningen av andraspråket (jfr Buss 2002: 89–107). Min undersökning belyser i viss mån även den lexikala utvecklingen hos språkbads-eleverna och vissa kvantitativa drag jämförs i utvecklingsperspektiv.
Min undersökning är en del av den forskning i tidigt fullständigt språkbad i svenska i Finland som bedrivs vid Centret för språkbad och flerspråkighet vid Institutionen för nordiska språk vid Vasa universitet. De delar av språkbruket
som behandlas och analyseras i min avhandling kan anses komplettera de övriga forskningstemana inom språkbadsforskningen i Finland.
I undersökningen har produktiviteten hos flickorna och pojkarna beräknats först för hela materialet och sedan för de två rapporterna för att klarlägga hur stor ordmassa analysen baserar sig på. Ordförrådet har sedan studerats kvantitativt och andelen innehållstunga ordklasser d.v.s. substantiv, verb och adjektiv (inklu-sive particip och de sk. t-adverben) (se närmare Buss 2002: 126), har beräknats för de två rapporter som eleverna har skrivit. Dessutom har lexikal täthet och lexikal variation studerats i de två rapporterna. Dessa drag har därtill studerats i utvecklingsperspektiv. Signifikanser mellan könen och mellan de två grupperna har beräknats på en procents signifikansnivå. Verbförrådet har studerats både kvantitativt och kvalitativt i de två rapporterna. De mest frekventa verben har studerats i hela materialet hos de deltagande flickorna och pojkarna utan att skillnad gjorts mellan de två rapporterna. Huvudverben och hjälpverben har studerats för sig först kvantitativt och sedan kvalitativt med hjälp av indelning i semantiska fält separat för båda rapporterna. (Om semantiska fält se Viberg 1980, 1981, 1990, 1991; SAG2 1999: 514 ff; se även diskussionen i Buss 2002: 193–197).
Resultat
Studierna i ordförrådet och i verbbruket i de två rapporterna visar att språkbad-seleverna identifierar sig som aktiva användare av skriven svenska (se Buss 2002:
61–88), och en tydlig utveckling från åk 4 till åk 9 har noterats. Språkbadselever-na har tillägSpråkbadselever-nat sig svenska i många olika sammanhang i skolan och de har fått undervisning på andraspråket i samtliga ämnen i något skede under grundskolan.
För språkbadseleverna har andelen undervisning på svenska minskat med åren och under högstadietiden har något mera än hälften av undervisningen erbjudits på elevernas förstaspråk (se Buss 2002: 14–21). Den språkfärdighet som språk-badseleverna i åk 9 har tillägnat sig har de således nått både via sitt förstaspråk och sitt andraspråk. Cummins framhåller den tvärspråkliga kompetensen, och enligt honom bygger samtliga erfarenhet er hos eleverna upp den underliggande språkliga kompetensen (Cummins 1984: 142f; se också Buss 2002: 61–88). Den-na språkliga kompetens består förutom av anDen-nan kunskap i språk också av den sociolingvistiska kompetensen (Bachman 1990: 84 ff, 107; Bachman & Palmer 1997: 67; se figur 3 i Buss 2002: 49). Detta betyder att språkbadseleverna i t.ex.
de sammanhang som gällde i skrivuppgiften har ett behov av att på sitt andra-språk uttrycka vissa innehåll i sina rapporter, oberoende av om de har färdigheter för detta på sitt andraspråk och om de har upplevelser och erfarenheter av dessa områden på sitt förstaspråk eller på sitt andraspråk. Det intressanta är då frågan o m språkbadsundervisningen har lyckats ge eleverna tillräckliga verktyg för att
de skall kunna uttrycka sig på sitt andraspråk i de sammanhang som efterfrågades i skrivuppgiften.
Svaret på frågan är tudelat och bör diskuteras ur flera synvinklar med avseende på både kvantitet och kvalitet. Rent generellt kan man konstatera att språkbadseleverna utan synliga svårigheter har lyckats producera två texter som i fråga om de flesta kvantitativa måtten motsvarar de texter som eleverna i jämförelsegruppen har producerat, och inga signifikanta skillnader har noterats.
Dels framgår detta av att språkbaåselevernas formella och informella rapporter skiljer sig från varandra i fråga om stil, enligt de mått som använts i denna undersökning, på liknande sätt som de rapporter som är producerade av eleverna i jämförelsegruppen. Dels syns det i att flickorna och pojkarna i språkbad använ-der ordförrådet och verben på ungefär samma sätt som det motsvarande könet i jämförelsegruppen. De kvalitativa måtten åter visar att det i språkbadselevernas rapporter i jämförelse med jämförelsegruppens rapporter finns sådana skillnader som har att göra med andraspråks tillägnandet. Faktorer som kan ha påverkat är bl.a. mängden och naturen av input och output samt de sociala kontexter som språkbadsundervisningen erbjuder. (Se diskussionen i Buss 2002: 61–88.)
Studierna i ordförrådet och verbbruket visade att eleverna har försökt modifiera sitt språkbruk i de två rapporterna enligt mottagaren. Detta framgår främst av de kvantitativa analyserna, och bl.a. fördelningen av de innehålls tunga ordklasserna visar att både språkbadseleverna och eleverna i jämförelse gruppen i den formella rapporten har använt en mera skriftspråklig stil medan stilen i den informella rapporten mera närmar sig en talspråklig stil (se Buss 2002: 126–128).
Verbbruket i kontext är dock liknande i de två rapporterna i båda grupperna och bara smärre skillnader kunde noteras. Främst gäller det innehåll som enbart tas upp i den ena rapporten och i de flesta fallen gäller det kommentarer om tillståndet hos mottagaren i den informella rapporten . Ytterligare analyser och noggrann kvalitativ genomgång av andra ordklasser skulle behövas för man skall kunna uttala sig om de eventuella kvalitativa skillnader mellan den formella och infor-mella rapporten som de kvantitativa resultaten tydde på. I synnerhet en ingående semantisk analys av substantiven kunde ge fler uppgifter om bl.a. ämnesvalet i de två rapporterna hos flickorna och pojkarna i de två grupperna. Även stilstudier i de två rapporterna kunde belysa eventuella skillnader. Sådana analyser har emellertid varit omöjliga inom ramen för denna undersökning.
Några betydande könsskillnader i användningen av ordförrådet har inte framgått av den kvantitativa analysen vare sig hos språkbadselevema eller hos eleverna i jämförelsegruppen och dessutom tycks valet av verb i stort sett vara liknande hos de två könen i båda grupperna. Således får de tidigare undersöknings-resultaten (se Buss 2002: 101–106) inte särskilt mycket stöd i min undersökning, i synnerhet inte vad gäller proportionerna substantiv och verb i de två rapporterna hos de två könen i materialet. Vissa skillnader kan dock rapporteras mellan könen
0 10 20 30 mentala
kommunikation
förflyttning
befintlighet och existens ägande
fysiska aktiviteter och tillstånd
övriga
SBpo SVHpo
%
i den kvalitativa analysen. Flickorna i de två grupperna uttrycker i sina rapporter sådana innehåll som inte finns i pojkarnas rapporter och oftast i samband med sådana semantiska fält som i tidigare undersökningar har ansetts vara de fält där flickorna dominerar . Undersökningen visar att en viss utveckling i det könsspecifika bruket av verb har skett med åren och i viss mån använder flickorna och pojkarna i språkbad sitt verbförråd på olika sätt i sitt andraspråk. Undersökningen i verbbru-ket visar dock att vissa drag som rapporterades för åk 4 fortfarande finns kvar i åk 9. Studierna antyder en viss enhetlighet hos flickorna och pojkarna i språkbad i den bemärkelsen att de verb som kan anses tämligen formella eller tämligen informella saknas i rapporterna. Detta torde ha att göra med den speciella kontexten för både inlärningen och användningen av andraspråket som också diskuterades ovan.
Även om verbbruket hos flickorna och pojkarna i de två grupperna på många sätt motsvarar varandra, kan man enligt fördelningen av huvudverben i olika semantiska fält notera en lexikal profil hos de två könen som skiljer sig från varandra på vissa punkter (se figur 13 och 14; se även bilaga 5 i Buss 2002:
370 f).
Figur 13. Den lexikala verbprofi len hos pojkarna i materialet i åk 9. (Lägg särskilt märke till andelen verb för förfl yttning hos i synnerhet språkbadspojkarna.)
Figurerna visar den lexikala profilen hos de två könen, och det är tydligt att SB-flickornas och SVH-flickornas lexikala verbprofiler påminner om varandra (figur 14) liksom också SB-pojkanas och SVH-pojkarnas (figur 13). Den lexikala profilen hos flickorna skiljer sig från pojkarnas lexikala profil på några punkter.
Av figurerna framgår att flickorna har flera verb inom de mentala fälten och flera verb för verbal kommunikation än pojkarna, medan pojkarna har flera verb för förflyttning än flickorna. Detta kan anses vara typiskt för de två könen och således får de tidigare forskningsresultaten som rapporterats angående språkbruket hos flickorna och pojkarna stöd i min undersökning (jfr Buss 2002: 101–106).
0 10 20 30 mentala
kommunikation
förflyttning
befintlighet och existens ägande
fysiska aktiviteter och tillstånd
övriga
SBfl SVHfl
%
Figur 14. Den lexikala verbprofi len hos fl ickorna i materialet i åk 9. (Lägg särskilt märke till andelen verb inom de mentala fälten och inom verb för kommunikation hos fl ickorna.)
Figurerna visar enbart en dimension och inom de semantiska fälten som ingår i min undersökning har även tydligare skillnader mellan de två könen noterats så att vissa innehåll uttrycks enbart av det ena könet. Detta framgår bl.a. angående verb inom de mentala fälten, där främst flickorna uttrycker emotioner och värderingar samt socialt handlande och beteende. Pojkarna har högst ett exempel per grupp inom dessa semantiska fält (se närmare Buss
2002: 207–232). Således kan konstateras att könsspecifik användning av språket i viss mån kan noteras hos eleverna i mitt material.