Svensklärares uppfattningar om sitt arbetsvälbefinnande

I detta avsnitt presenteras resultat gällande svensklärarnas uppfattningar om sitt eget

arbetsvälbefinnande och dess nuvarande tillstånd. Hurdan inställning har svensklärare till att börja arbetsdagen och hur mår dem i sitt arbete för tillfället?

5.2.1 Inspirerad, energisk eller trött inför arbetsdagen?

Sex av svensklärarna beskrev sitt humör och ork som gott inför arbetsdagen, och insåg att det är meningsfullt att börja arbetsdagen i allmänhet (citat 1 & 2). Det kom fram att dessa

svensklärare tycker om sitt arbete och en lärare nämnde att hen känner sig inspirerad på sitt arbete, vilket kan anknytas till upplevelsen om arbetsengagemang.

(1) ”Hyvällä fiiliksellä. Se on musta tosi yllättävää. Nyt mä oon tästä työstäni inspiroitunu, et pääasiassa on kyl aina hyvä fiilis.”

”På gott humör. Jag tycker att det är mycket överraskande. Nu är jag inspirerad över mitt arbete, så huvudsakligen är humöret alltid gott.” (Lärare 5)

(2) ”Joskus oppilaat kysyy sitä, ni mä aina sanon, että en mä tässä varmaan ois ollu niin pitkään, jos mä en tästä tykkäisi. Kyllä mä hyvällä fiiliksellä aloitan työpäiväni yleensä.”

”Ibland frågar elever det, så jag säger alltid, att jag kanske inte hade varit här så länge, om jag inte tyckte om det där. Jag börjar min arbetsdag på gott humör i allmänhet.” (Lärare 6)

En svensklärare upplevde att hen inte orkar börja arbetsdagen med energiskt humör och har känt sig trött under de senaste tiderna. Enligt denna svensklärare beror tröttheten på att hen inte har sovit bra eller att hen inte hade tid för semestern eftersom hen är i början av sin karriär.

(3) ”Viime aikoina ehkä väsynyt fiilis aloittaa työpäivä, et se riippuu aika paljon siitä, että onko saanu nukuttua vai ei. Aika harvoin on aamulla semmonen olo, että ois niinku semmonen levännyt ja energinen olo lähtee päivään.”

”Under de senaste tiderna har jag känt mig kanske trött inför arbetsdagen, det beror ganska mycket på ifall man har sovit eller inte. Ganska sällan känns det på morgonen att man är utvilad och energisk att börja dagen.” (Lärare 4)

5.2.2 Svensklärares uppfattningar om sitt nuvarande arbetsvälbefinnande

Svensklärarna berättade om sina uppfattningar gällande deras eget arbetsvälbefinnande och dess tillstånd för tillfället. I deras svar kom det fram, att arbetet har ändrats i och med

koronaviruspandemin och de exceptionella förhållandena i Finland, och det har samband med arbetsvälbefinnande. En av svensklärarna upplevde nya utmaningarna inom

distansundervisningen som positiva (citat 4).

(4) ”Kyl mie koen työhyvinvoinnin ihan hyvänä. Nää uudet ajat on vähän pakottanu myös miettimään, miten voi tehdä toisella tavalla, niin musta se on ollu hyvä haaste, että miten tätä voi tehdä myös etänä.”

”Jag uppfattar mitt arbetsvälbefinnande som ganska bra. Dessa nya tider har tvingat att tänka på hur man kan göra på ett annat sätt, så att det har varit en bra utmaning att tänka på att hur man också kan göra på distans.” (Lärare 3)

En av svensklärare som arbetar på grundskolenivå upplevde att distansundervisning på våren 2020 hade varit tyngre än närundervisning på hösten, och därför är arbetsvälbefinnandet bättre.

(5) ”Ihan hyvin voin. Viime kevät oli raskaampi kuin tämä syksy, että huomattavasti kivempi näin.”

”Jag mår ganska bra. Förra våren var tyngre än den här hösten, att det är trevligare så här.”

(Lärare 1)

I svenskalärarnas svar kom det fram att det finns belastningsfaktorer inom arbetet.

Belastningsfaktorer i förhållande till resursfaktorer är ändå inte så många. Enligt dessa svar påverkar belastningsfaktorer arbetsvälbefinnandet negativt, men tack vare arbetets

helhetsbild mår svensklärarna ändå bra i sitt arbete (citat 6 & 7).

(6) ”Mun työhyvinvointi on nyt ihan hyvällä mallilla, mut kyllä täytyy sanoo, että kyllä tää korona-aika on vaikuttanut siihen paljon. Tästä ollaan paljon puhuttu kollegoiden kanssa, et meil on tosi hyvä työyhteisö, mut nyt alkaa näkymään se, et ollaan oltu jo melkein kohta vuosi tässä

etäopetuksessa. Kollegoita on tullu nähtyä paljon vähemmän ja tietysti lähinnä etänä, että kyllä se vaikuttaa paljon kuitenkin siihen työhyvinvointiin, vaikka sanottaisko, että kaikki on ihan hyvin, mutta on ollu parempaa se työhyvinvointi.”

”Mitt arbetsvälbefinnande är ganska bra, men jag måste säga, att den här koronatiden har påverkat det mycket. Det har vi pratat om med kollegor, att vi har mycket bra arbetsgemenskap, men nu börjat det synas, att vi har haft distansundervisning i ett år. Jag har träffat kollegor mycket mindre och förstås närmast på distans, så det påverkar ändå mycket

arbetsvälbefinnandet, fast skulle det sägas, att allt är ganska bra, men arbetsvälbefinnandet har varit bättre.” (Lärare 7)

(7) ”Ehkä tämänhetkinen työtilanne tai työmäärä kuormittaa sen verran, että se sitten myös vaikuttaa siihen omaan työhyvinvointiin. Työt vie normaalia enemmän aikaa, että sitten

semmoselle henkilökohtaselle vapaa-ajalle ei tunnu riittävän päivittäin aikaa. Mutta voin työssäni hyvin, mutta sitten se hektisyys tekee sen, että tuntuu tietyllä tavalla kuormittavalta.”

”Kanske arbetssituationen eller arbetsmängden för tillfället belastar så pass mycket, att det också påverkar eget arbetsvälbefinnande. Arbetet tar mer tid än vanligt så att det inte dagligen räcker tid för personlig fritid. Men jag mår bra i mitt arbete, men hektik gör att det på ett visst sätt känns belastande.” (Lärare 2)

5.2.3 Svensklärares möjligheter att påverka sitt arbetsvälbefinnande

Svensklärarnas svar visade att de alla upplever att de själva kan påverka sitt

arbetsvälbefinnande. Enligt svensklärare kan de påverka sitt arbetsvälbefinnande positivt genom att planera när de arbetar samt genom att begränsa hur mycket de arbetar (citat 8 &

9). I svar kom det fram att om arbetet lämnas till sista minuten utan att planera det, blir det bråttom som kan leda till stress. Enligt svensklärarna är det också viktigt att bibehålla balans mellan arbetet och återhämtning. Därtill nämndes det att om man själv mår bra psykiskt och fysiskt samt tar hand om sig själv på fritiden, mår man ytterligare bra i arbetet.

(8) ”Koen, että suunnittelulla voin paljonkin vaikuttaa. Sitten jos jättää viime tinkaan, sitten tulee kiireitä, se vaikuttaa siihen työhyvinvointiin.”

”Jag upplever att jag kan påverka mycket genom att planera. Om man lämnar arbetet till sista minuten, blir det bråttom, och det påverkar arbetsvälbefinnandet.” (Lärare 1)

(9) ”Semmonen arjen suunnittelu, että suunnittelee ne omat päivät niin, että sais sinne sovitettua muutakin kuin työntekoo. Tällä hetkellä se työnkuva on niin hajanainen, että opetusta voi olla aamulla, päivällä ja illalla, niin sitten helposti käyttää sen välissä olevan ajan töihin ja sit

huomaa, että on tehny kellon ympäri töitä. Pitäs vaan tarkemmin rajata itteleen, et tänä päivänä lopetan työt tähän aikaan tai alotan vaikka myöhemmin, ja sitten siinä aamulla on sitä omaa aikaa.”

”En sådan planering av vardagen, att man planerar dessa egna dagar så, att man får förena annat med arbete. För tillfället är arbetsbeskrivningen så utspridd, att undervisningen kan finnas på morgonen, på dagen och på kvällen, så lätt arbetar man under tiden där emellan och inser att man arbetat dygnet runt. Man borde begränsa noggrannare, att idag slutar jag den här tiden och börjar kanske lite senare, och sedan har man egen tid på morgonen. (Lärare 2)

Därtill nämnde tre svensklärare faktorer som påverkar arbetsvälbefinnandet som de själva inte kan påverka. Sådana faktorer gällde arbetsordningen och den fysiska arbetsmiljön (citat 10).

Det kom fram i materialet, att svensklärarna inte kan påverka när deras lektioner eller

föreläsningar hålls, men de kan ändå framlägga önskemål gällande arbetsordningen. Svaren visade att det är svårt att påverka sådana faktorer på det individuella planet, men det är ändå möjligt att påverka dem på gemenskapsnivå till exempel genom att fundera på och diskutera om fungerande lösningar tillsammans med kollegor och chefer.

(10) ” (--) mut sitten on tietysti sellasia rakenteellisia juttuja, mihin ei voi vaikuttaa, et se mun luokka on nyt tässä ja se on tämä. Okei, varmaan vois vaikuttaa, jos sitten nyt jotain sisäilmaoireita

esimerkiksi saisin, niin varmaan sitten mietittäis jotain toista ratkasua, ja sellasia on kyllä tehtykin meidän koulussa, et on vaihdettu tiloja tai on jopa vaihtanu koulua hetkellisesti siitä syystä, ettei pysty tekemään tässä talossa töitä.”

” (--) men det finns förstås sådana strukturella saker som man inte kan påverka, att om mitt klassrum är här och det är det. Okej, kanske kunde man påverka det, om jag till exempel fick några symptom på grund av inneluften, så då skulle vi väl fundera på en annan lösning, och sådana har det gjorts i vår skola, att det har bytts rum eller till och med skola tillfälligt på grund av att man inte kan arbeta i detta hus.” (Lärare 6)

Den fysiska arbetsmiljön ansågs att vara en sådan faktor som påverkar på

arbetsvälbefinnandet, men som svensklärarna inte kan påverka själva individuellt (citat 11).

(11) ”Meillä se kielten luokka on ihan todella huono. Se on niinku tietokoneluokka, missä on raskaat kiinteet pöydät, mitä ei voi liikutella, siellä ei pysty tekemään ryhmätöitä, siellä on tosi huono ilman laatu eikä ikkunoita voi avata. Mutta me ollaan tehty semmonen hankerahotuspyyntö, et sitä sais rempattuu sitä luokkaa. Et sit jos sen sais kuntoon ja siellä pystys toteuttamaan asioita niinku ite oikeesti haluais, niin se vaikuttais työhyvinvointiin ja tekis mieli mennäkin sinne opettamaan.”

”Vårt språkklassrum är väldigt dåligt. Det är datasal där det finns tunga fasta bord som inte kan flyttas, där kan man inte göra grupparbeten, det finns väldigt dålig luftkvalitet och fönstren kan inte öppnas. Men vi har ansökt om en projektfinasiering för att klassrummet kunde renoveras.

Om klassrummet sattes i skick och där kunde jag göra saker som jag själv ville, skulle det påverka arbetsvälbefinnandet och jag skulle ha lust att gå dit och lära.” (Lärare 4)