Andra enskilda resursfaktorer

Andra enskilda resursfaktorer som blev nämnda av en eller två svensklärare var förmågan att motivera elever och studerande, filtrering av osaklig feedback, positiv feedback, elever och studerande, ledande och lön.

Två av svensklärarna upplevde att förmågan att motivera elever och studerande påverkar deras arbetsvälbefinnandet på ett positivt sätt. De berättade om att med hjälp av sitt eget väsen och inspirerande undervisning har de lyckats i att motivera några elever och

studerande, vilket får de att må bra i sitt arbete. En svensklärare beskrev situationer, där sina elever inte alls har tyckt om skolämnet svenska, men svenskläraren har fått dem att förändra åsikt (citat 29).

(29) ”On tullu semmosia konkreettisia palautteita oppilailta useasti, että en aiemmin oo tykänny tästä oppiaineesta yhtään ja että nytten siun kautta oon oppinu tykkäämään ja voisinpa vaikka ehkä kirjottaa tän ylioppilaskokeessa. Nuo on niinku miun mielestä kaikista parhaita palautteita mitä voi saada, että ihan oikeesti on niinku onnistunu sen suunnan

muuttamaan. Ja sitte ku opettaa tuolla perusopetuksen lisäopetuksessa eli kymppiluokalla, niin siellä ku näkee että ne arvosanat voi nousta ihan huimasti yhen vuoden aikana. Se kertoo siitä, että jotakin on niinku itekin ehkä tehny oikein. Mutta tosiaan se ei vaikuta miun hyvinvointiin silleen laskevasti, jos jotku opiskelijat ei motivoidu, mutta sitten siitä tulee kyllä tosi hyvä olo, jos huomaa, että on onnistunu motivoimaan.”

“Det har kommit sådant konkret feedback från eleverna ofta, att jag inte alls har tyckt om detta ämne tidigare och nu med hjälp av dig har jag lärt mig att tycka om det, och jag kunde kanske skriva det i studenten. De är det bästa feedback som man kan få, att man på riktigt har lyckats i att ändra riktning. Och sen när man lär I grundundervisningens

påbyggnadsundervisning, det vill säga i tionde klass, ser man att betyg kan öka enormt under ett år. Det vittnar om att man själv kanske har gjort något rätt. Men det påverkar inte mitt arbetsvälbefinnande sjunkande, om några elever inte blir motiverade, men det får mig att må väldigt bra, om jag inser att jag har lyckats i att motivera.” (Lärare 2)

I svaren av två svensklärare kom det fram att ibland möter de negativt och till och med osaklig feedback och kommentarer från elever eller studerande som har negativa attityder mot svenskinlärning. Det var ändå intressant att båda svensklärarna beskrev att det är viktigt att kunna filtrera sådan feedback, dvs. att inte ta det personligt (citat 30). Svensklärarna insåg filtrering av negativ och osaklig feedback som något som hör till deras professionella

kompetens. Att kunna hantera detta påverkar svensklärarnas arbetsvälbefinnande positivt och svensklärarna orkar bättre i sitt arbete.

(30) ”En ota sitä itteensä, se on semmonen ammattijuttu.”

“ Jag tar det inte personligt, det är en sådan yrkesgrej.” (Lärare 3)

Två av svensklärarna nämnde positiv feedback från elever och studerande som resursfaktor (citat 31). Positiv feedback hjälper svensklärarna att orka i sitt arbete och motiverar att

fortsätta arbetet som de gör för sina elever och studerande. En av svensklärarna konstaterade också att det är därför viktigt att enkom fråga efter feedback från elever som tillägg till

spontan feedback.

(31) “Mä oon saanu opiskelijoilta tosi hyvää palautetta. Meillä on kerran vuodessa semmonen äänestys, että opiskelijat äänestää vuoden opettajan, niin ne äänesti viime vuonna minut vuoden opettajaks.”

“Jag har fått väldigt bra feedback från studerande. Vi har en sådan omröstning en gång per år, där studerande får rösta årets lärare, så de röstade mig till årets lärare förra året.” (Lärare 4)

Två av svensklärarna nämnde elever som resursfaktor. Enligt dessa svensklärare är det trevligt att arbeta med eleverna, och samarbetet med eleverna går oftast utan större problem (citat 32). En av svensklärarna berättade om när hen arbetade på distans och träffade inte sina elever, insåg hen att själva elever och att få träffa dem ansikte mot ansikte är en stor del av sitt arbetsvälbefinnande.

(32) ” Joka päivä arjessa se, että oppilaat on mukavia. Niitten kanssa on helppo tehdä töitä, niin se lisää työhyvinvointia. (--) Vaikka aina puhutaan, että pakkoruotsi sitä ja tätä ja tota, niin kyllä oppilaat yleensä pääsääntöisesti kuitenkin haluu suoriutua opinnoista hyvin. Ja yleensä ne on kiinnostuneita ruotsista ja Pohjoismaista eikä ne mulle osoita mieltä siitä.”

”Varje dag i vardagen att elever är trevliga. Det är lätt att arbeta med dem, så det ökar arbetsvälbefinnandet. (--) Fast det alltid talas om att tvångssvenska ditt och datt, så vill eleverna ändå klara studierna bra i allmänhet. Och generellt är de intresserade av svenska och De nordiska länderna, och de demonstrerar inte.” (Lärare 6)

En av svensklärarna upplevde att ledande samt bra chefer är en betydelsefull del av

arbetsvälbefinnandet (citat 33). Hen upplevde att hen får stöd från sina chefer i komplicerade situationer, vilket ökar arbetsvälbefinnandet.

(33) ”Aika merkittävä asia on kyllä myös hyvät esimiehet, koska itellä on just kokemusta tosi hyvistä esimiehestä, niin jotenkin jos jotkut asiat vaikka painaa, niin voi heti mennä niistä keskustelemaan, että ei tarvi pitää niitä asioita silleen yksin sisällään. Hyvä johtaminen on vaikuttanut kyllä siihen omaan hyvinvointiin.”

“En ganska meningsfull sak är också bra chefer, eftersom jag har erfarenhet om väldigt bra chefer, så om några saker tynger, kan man gå och diskutera om dem, och dessa saker behövs inte hållas ensam inombords. Bra ledning har nog påverkat eget

arbetsvälbefinnande.” (Lärare 2)

En av svensklärarna upplevde att lön som hen får från sitt arbete påverkar arbetsvälbefinnandet på ett positivt sätt (citat 34).

(34) ”Palkka tietenkin on semmonen, mikä aina vaikuttaa työhyvinvointiin.”

“Lön är förstås en sådan sak, som alltid påverkar arbetsvälbefinnandet.”(Lärare 1)