Stress

Stress definieras oftast som omgivningens hot eller fara som riktas mot en individ (Virolainen 2012: 30). När individen möter hotet eller faran, reagerar organismen med stresshormoner adrenalin och noradrenalin, och individen måste överväga i fall hen ska kämpa eller fly (Virtanen & Sinokki 2014: 193). På det sättet reagerar organismen på fysisk eller psykisk ansträngning och försöker anpassa sig eller återvända till situationen före hotet eller faran (Lämsä & Hautala 2013: 69).

Det kan nämnas några teorier som är centrala utgångspunkter för stressforskning. Enligt PEF-teorin, dvs. person-environment fit, förorsakas stress i interaktion mellan individ och hens omgivning (ibid.). Om individens förmågor är i konflikt med omgivningens krav, förorsakas stress (Virolainen 2012: 30). Då upplever individen, att hen inte kan bemöta omgivningens stora krav. Det kan bero på att individen upplever, att hen har för mycket att göra eller att hen inte är tillräckligt kompetent för att klara av en viss arbetsuppgift. En annan central utgångspunkt för stressforskning är transaktionell modell av stress och coping (Lämsä &

Hautala 2013: 69). Denna teori innebär ytterligare tanken på att stress förorsakas i interaktion mellan individ och omgivning, men därtill betonas hur individen själv bedömer olika

stressfaktorer, dvs. hur hen upptäcker, värderar, tolkar dem (ibid.). Därtill betonas olika sätt gällande hur individen hanterar stress (ibid.).

Stress är inte alltid skadligt. I engelskan finns det två olika ord för stress – för både nyttig stress och skadlig stress. Engelskans ord pressure betyder nyttig stress som får arbetstagaren att arbeta hårt och energiskt för sina mål (Virolainen 2012: 31). Nyttig och positiv stress kan framträda som koncentration, och få arbetstagaren att bli motiverad och pigg (Lämsä &

Hautala 2013: 71). Då kan arbetstagaren klara av sina mål och krav, arbeta energiskt och känna att hen lyckas. Sådan nyttig stress kan förekomma till exempel när tidsgränsen

gällande arbetsuppgiften närmar sig (Virolainen 2012: 31). Engelskans ord stress hänvisar till stress som är skadlig för hälsan och välbefinnandet (ibid.). Stress blir skadligt när det inte är möjligt att klara av mål och krav, och således lyckas i arbetet (Virolainen 2012: 31).

Enligt Lämsä och Hautala (2013: 70) kan faktorer som förorsakar arbetsrelaterad stress delas in i tre olika grupper: faktorer som är förenade med individen, faktorer som är förenade med organisationen och faktorer som är förenade med omgivningen (ibid.). Sådana faktorer som gäller individen är bl.a. personlighet, kompetens och olika delar inom privatlivet som

ekonomisk situation och mänskliga relationer (ibid.). Faktorer inom organisationen är fysisk arbetsomgivning, mänskliga relationer på arbetet, ledarstil, rollkonflikter och

organisationsstruktur (ibid.). Omgivningsfaktorer som förorsakar arbetsrelaterad stress är bl.a.

ekonomisk, politisk och teknologisk situation som råder (ibid.).

Det är väldigt individuellt hurdan stress arbetstagaren upplever, och på vilket sätt hen

reagerar (Virtanen & Sinokki: 194). En och samma uppgift kan få en person att uppleva nyttig stress och arbeta mer effektivt, medan en annan person kan uppleva skadlig stress inför samma uppgift och bli belastad. Det är ändå också möjligt att ständig nyttig stress förändras till skadlig stress om den pågår länge (Virolainen 2012: 31). När skadlig stress pågår länge kan inverkan på hälsan och välbefinnandet vara allvarlig för då förekommer olika symptom (ibid.).

Vanliga psykologiska symptom är ångest, depression, apati, skuld och besvikelse (ibid.).

Stressrelaterade symptom som syns i beteendet är till exempel brist på motivation, flera frånvaron, flera misstag, koncentrationsstörningar, glömska, svårigheter med att göra beslut, ökad personalomsättning samt kollaps inom produktivitet och arbetsinsats (ibid.).

Enligt Virolainen (2012: 31) är arbetsrelaterad stress en av de största orsakerna till varför arbetstagare blir sjukskrivna inom Europeiska unionen. Följaktligen har stress en stor inverkan på arbetsvälbefinnandet. En typisk källa till arbetsrelaterad stress är belastning på den fysiska arbetsmiljön, till exempel oväsen och temperaturförhållanden (Virolainen 2012: 32). För mycket arbete inom för kort tid är också en vanlig orsak till stress (ibid.). Då är stress kvantitativ (ibid). Speciellt om arbetsplatsen och arbetsuppgifterna är nya kan stress och belastning lätt förekomma eftersom den nya arbetstagaren möjligtvis behöver lära sig hur allt fungerar (ibid). Stress och belastning kan dock minska betydelsefullt i det här fallet om

arbetstagaren upplever att hen får stöd från chefen och kollegor, och inte blir lämnad ensam (ibid).

Stress kan också vara kvalitativ om till exempel arbetsuppgifterna är för utmanande eller mål är för höga (Virolainen 2012: 32). Om det inte är klart vad som förväntas av en arbetstagare, dvs. om arbetsuppgifterna inte är klara och tydliga, kan arbetet bli stressigt (Virolainen 2012:

33). Osäkerheten gällande arbetsplatsen är ytterligare en stor orsak till stress (ibid.). Till exempel samarbetsförhandlingar och risken för att bli avskedad kan öka stress. Konflikter med chefer eller kollegor kan förorsaka stress och belastning på arbetet (Virolainen 2012: 34).

Känslan av att bli orättvist bemött på arbetet ökar stress betydelsefullt (ibid.). En negativ atmosfär på arbetet ökar stress och har en negativ inverkan på arbetsvälbefinnandet, och en positiv atmosfär har en motsatt inverkan (ibid.). Om arbetstagaren upplever att hen inte kan påverka sitt eget arbete, dvs. hur man arbetar och när man arbetar, kan stressen öka och arbetsvälbefinnandet bli sämre (Virtanen & Sinokki 2014: 195). Risken för psykisk belastning

ökar betydligt när för höga krav kombineras med en knapp möjlighet att påverka sitt eget arbete (ibid.).

Ibland kan ett nyttigt hanteringssätt mot stress vara att försöka tänka positivt och hitta något bra i varje uppgift (Lämsä & Hautala 2013: 73). Därtill borde det undvikas både för höga och för låga krav för sig själv, och lära sig att hitta en gyllene medelväg (ibid.). Därför lönar det sig att utveckla självkännedom, och förmågan att ge och ta emot feedback (ibid.). För att undvika stress på arbetsplatsen är det ytterligare viktigt att utveckla personal och deras kompetens, förbättra kommunikation och informationsutbyte, utveckla samarbete, utbilda chefer och förtydliga mål och innehåll inom arbetet (ibid.).

Skadlig och negativ stress kan förekomma om det inte finns tillräckligt arbetsuppgifter och det förorsakas underbelastning (Lämsä & Hautala 2013: 71). Då blir arbetstagaren frustrerad och stressad för hen inte får utnyttja sina kunskaper på arbetet. Arbetet kan också kännas för lätt och enkelt (Virolainen 2012: 33). I situationen där arbetstagaren har för få arbetsuppgifter som inte erbjuder utmaningar eller upplevelser om ett betydelsefullt arbete kan

konsekvensen vara boreout (ibid.). Detta fenomen betyder att arbetet känns för tråkigt och arbetstagaren blir stressad och underbelastad på grund av detta (ibid.).