Resursfaktorer på svensklärares distansarbete

Alla svensklärare som blev intervjuade upplevde att deras chefer stödde dem under covid-19 -krisen, vilket påverkade svensklärarnas arbetsvälbefinnande på ett positivt sätt. I

svensklärarnas svar kom det fram att chefers stöd innebar att de ringde hem till svensklärarna

och frågade hur de mår och hur det går med arbetet. Alla svensklärare upplevde ytterligare att de kan ringa till sina chefer och be om hjälp, om det förekom svåra situationer. Enligt svensklärarna gav de här faktorerna känslan av att de inte är ensamma, fast de arbetade fysiskt ensamma, och att chefer bryr sig om dem (citat 49).

(49) ”Esimieskin kysy koko ajan, että mitä hän voi tehä, ja oli hirmu semmonen niinku

rauhotteleva. Ja esimies soitteli jokaiselle, että mitä kuuluu ja oli ihan esimerkillistä, miten johtokin sitten oli siinä niinku tukena. Tuntu, että täällä pidetään huolta työntekijästä. Ei oo semmonen olo, että ois yksin.”

”Chefen frådage hela tiden, vad hen kan göra, och hen var väldigt lugnande. Och chefen ringde till varje arbetstagare, och frågade hur det går och det var helt exemplariskt, hur ledning stödde då. Det kändes som att det tas hand om arbetstagare här. Det känns inte som att man vore ensam.” (Lärare 3)

Därtill upplevde tre svensklärare, att deras chefer speciellt främjade personalens fysiska arbetsvälbefinnande under undantagsförhållanden genom att erbjuda ergonomiska arbetsstolar, eldrivna skrivbord, idrottsutrustning, pausmotionsprogram samt Smartum-kuponger som svensklärarna kunde använda till olika motionsförmåner. Svensklärarna

upplevde att fysisk belastning ökade under distansundervisningen, eftersom de arbetade vid datorerna tydligt mer än under närundervisningen. Därtill arbetade alla svensklärare hemma åtminstone delvis under undantagsförhållanden, vilket betydde att de behövde ordna lämpliga omständigheter för sitt arbete där. Därför påverkade arbetsgivarnas stöd gällande ergonomi och fysiskt arbetsvälbefinnande svensklärarnas arbetsvälbefinnande positivt (citat 50).

(50) ”Työnantaja on yrittäny painottaa niiden taukojen merkitystä ja on kyllä semmonen olo, että he kyllä on kiinnostuneita ja ovat painottaneet ergonomiaa ja on tarjottu, että voi ottaa pöytiä suunnilleen lainaan ja isompaa näyttöö ja työvälinettä, jos tarvii. Ja sanoneet, että pitäkää taukoja ja happihyppelyitä, et ei oo semmonen olo todellakaan, et he olettaa, et istutaan koko ajan siinä koneen ääressä kotona. On kyllä sellanen työnantajan joustava

asenne säilyny.”

”Arbetsgivaren har försökt att betona pausernas betydelse, och det känns som att de är intresserade och de har betonat ergonomi och det har erbjudits, att det kan lånas bord, större skräm och arbetsredskap, om det behövs. Och de har sagt att håll pauser och andas frisk luft, så att det inte alls känns som att de förutsätter att vi hela tiden sitter vid datorerna hemma. Arbetsgivarens flexibla inställning har bibehölls.” (Lärare 7)

Fem av svensklärarna upplevde att kollegornas stöd hade en betydelsefull och befrämjande inverkan på deras arbetsvälbefinnande under distansundervisningen. Genom att diskutera med kollegorna blir det möjligt att reda ut olika komplicerade situationer i sitt arbete, och minska belastningen av känsloarbete som svensklärarna gör mycket i sitt yrke, där de mänskliga relationerna står i fokus (citat 51).

(51) ”Oon sellanen ihminen, joka elää ihmisistä. Kun piti poistua sieltä työkavereiden ja opiskelijoiden fyysisestä läsnäolosta, niin se oli aluks ihan kauhee ajatus. Mä niin kaipaan ihmisiä. Me lähimmän työkaverin kanssa yritettiin kerran viikossa kahvitella Teamsissä, että ihan vaan ylipäänsä juteltiin ja nähtiin toisia.”

”Jag är en sådan person som lever av människor. När man behövde lämna den fysiska närvaron av kollegorna och studerande, var det först en hemsk tanke. Jag saknar människor så. Med min närmaste kollega försökte vi fika på Teams en gång i veckan, så att vi

överhuvudtaget pratade och såg varandra.” (Lärare 5)

Därtill upplevde tre svenklärare att samarbete ökade med andra språklärare, vilket befrämjade deras arbetsvälbefinnande. Samarbete innehöll till exempel planering av undervisning och uppdelning av undervisningsmaterial (citat 52). Språklärare hjälpte och utbildade varandra ytterligare med frågor som gällde teknologin och dess användning.

(52) ”Me kieltenopettajat päätettiin silloin heti, oliko ensimmäinen vai toinen päivä, et millä kaavalla me vedetään se rumba. (--) Et kyl me päätettiin yhtenäinen linja ja se oli kyllä tärkee ja hyvä.”

”Vi språklärare bestämde genast då, på första eller andra dagen, hur vi kör ruljangsen. (--) Vi

bestämde nog en gemensam linge och det var viktigt och bra.” (Lärare 6)

Tre av svensklärarna upplevde att begränsning av arbetet påverkade deras

arbetsvälbefinnande på ett positivt sätt under distansarbetet. De ansåg att det blev svårare att skilja arbetet från fritiden, eftersom båda tog plats hemma (citat 53). Två av svensklärarna tyckte att det var lättare att begränsa arbetstiden hemma, eftersom de bodde antingen med sina familjemedlemmar eller med sin sambo. Enligt de här svensklärarna var det lättare att sluta arbetsdagen och sätta gränser för arbetet hemma, när de började göra något annat med sin familj.

(53) ”Ja sitten että just rajaa sen työn, että ei rönsyile. Siinä ehkä vähän matalemmat tavotteet auttaa, että vähempikin riittää. Että sit muistaa laittaa tietsikan kiinni ja tehä muuta.”

”Och att man begränsar arbetet, så att det inte kommer på avvägar. Med detta hjälper kanske lägre mål, det räcker med mindre. Att man kommer ihåg att stänga datorn och göra annat.” (Lärare 3)

Tre av svensklärarna ansåg att det påverkade deras arbetsvälbefinnande positivt att

läromaterialet är elektroniskt också i närundervisningen, vilket betydde att det var lättare att börja med distansundervisning, när svensklärarna inte behövde planera, producera eller leta efter elektroniskt material (citat 54). Alla dessa tre svensklärare arbetade på högskolor.

Däremot ansåg en svensklärare som arbetar på grundskolenivån, att det inte fanns massor av färdigt elektroniskt läromaterial men hen ville nämna olika Facebook-grupper som är riktade åt svensklärare, och där delade svensklärare elektroniskt läromaterial och bland annat färdiga Forms-prov med varandra, vilket hjälpte mycket under distansundervisningen, enligt en av svensklärarna.

(54) ”Materiaalithan meillä on muutenkin sähkösesti.”

“Nog har vi materialet som elektroniskt annars också.” (Lärare 3)

Tre av svensklärarna ansåg att deras fritid ökade under distansundervisningen, eftersom de arbetade hemifrån (citat 55). Det gick inte tid åt att göra sig redo inför arbetsdagen eller åt arbetsresor till skillnad från tiden under närundervisningen och arbetet på läroanstalterna.

Svensklärarna berättade att de sov längre under den ökade fritiden speciellt på morgnarna eller att de använde tiden för att planera undervisningen i lugn och ro. Därtill kunde

svensklärarna använda deras lunchpaus för både lunch och till exempel för att gå ute i naturen nära hemmet, vilket ökade arbetsvälbefinnandet enligt svensklärarna. Under distansundervisningen hittade svensklärarna nya sätt för att återhämta sig från arbetet.

(55) ”Oikeestaan se oli vähän myös semmosta hakemista, et miten siitä omasta

työhyvinvoinnista huolehtii. Mie ehkä nukuin enemmän tai oli paremmat yöunet, koska sit pysty kotoa käsin vetämään oppitunteja eikä tarvinnu siirtyä koululle. Ja sitten liikuin enemmän luonnossa. Löytyi semmosia ihan uusia tapoja itelle rentoutua ja huolehtia hyvinvoinnista. Jäi siitä vapaa-ajasta semmonen suorittaminen pois. Säilytin kyllä sen urheilun siinä ja tauotti niitä työpäiviä niin, että se vaikutti siihen omaan työhyvinvointiin positiivisesti.”

“Egentligen var det lite sånt här letande, att hur man tar hand om sitt arbetsvälbefinnande.

Jag sov kanske mer eller nattsömnen var bättre, eftersom då kunde man hålla lektioner hemifrån och det behövdes inte flytta sig till skolan. Och sedan rörde jag på mig mer i nature. Jag hittade sådana helt nya sätt för mig själv att slappna av och ta hand om välbefinnandet. Det saknades presterande på fritiden. Jag bevarade idrotten där och

pauserade arbetsdagarna så att det påverkade eget arbetsvälbefinnande positivt.” (Lärare 2)

Två av svensklärarna insåg att positiv feedback och berömmet för arbetet ökade

arbetsvälbefinnandet under distansundervisning. De båda svensklärarna nämnde berömmet från deras chefer, kollegor och studerande som en viktig resursfaktor. Därtill reflekterade en svensklärare över en viss situation under undantagsförhållanden vilket som speciellt kändes betydelsefullt (citat 56).

(56) ”(--) Sit oli yks hetki siinä, kun katoin hallituksen tiedotustilaisuutta ja Li Andersson kiitti ensimmäistä kertaa tai ainakin omaan korvaan sattu ensimmäistä kertaa se, että kiitettiin

miten tärkeetä työtä opettajat on tehny kevään aikana, niin sitten rupesin kotona itkemään, kun kuulin sen. Tuntu, et ensimmäistä kertaa tuli yhteiskunnan ja hallituksen puolelta kiitosta.”

“Då var det en stund, när jag såg på regeringens presskonferens, och Li Andersson tackade första gången eller jag hörde åtminstone första gången, att det tackades för hur viktigt arbete lärarna har gjort under våren, så då började jag gråta hemma, när jag hörde det. Det kändes som att det första gången kom tacken från samhället och regeringen.” (Lärare 2)

Två av svensklärarna upplevde att studerande hade bättre inställningar till svenskinlärning under distansundervisningen, vilket påverkade också svensklärarnas arbetsvälbefinnande positivt (citat 57). I materialet kom det fram i flera svar av svensklärarna, att det finns många studerande som är rädda för muntliga prov i svenska. En viktig del av svensklärarnas arbete är att kunna lugna och stöda studerande i dessa situationer. Två av svensklärarna berättade att studerande hade det lättare att delta i muntliga prov när det fick utföra det ensam hemma.

Det ökade också svensklärarnas arbetsvälbefinnande eftersom de inte behövde oroa sig för studerande så mycket som i närundervisningen. Därmed förminskades också mängden av känsloarbete som svensklärarna gör i sitt arbete. Muntliga prov på distans visade sig att vara ett fungerande sätt att bedöma språkkunskaper.

(57) ”Opiskelijat on paremmalla asenteella ollu etäopetuksessa, niin se vaikuttaa sitä kautta siihen omaan fiilikseen tehä sitä työtä. Tosi moni opiskelija anto palautettakin, että paljon vähemmän jännittävää, kun sai tehä yksin kotona suulliset kokeetkin, et siinä oltiin paljon vähemmän hermostuneita. Ja kollegallakin oli ihan samoja kokemuksia ja osa mietti, et aikoo jatkaa sitä jatkossa, että ottaa ne suulliset kokeet etänä joka tapauksessa. Et heidän ahdistus väheni tosi paljon ja oli paljon mukavampaa. Tietysti semmonen palaute tuntuu itestä hyvältä, että ei stressaa niiden opiskelijoiden puolesta niin paljon, kun kuulee, että niillä menee itseasiassa nyt paremmin.”

“Studerande har haft bättre inställning på distansundervisningen, så det påverkar min egen stämning för att arbeta. Jättemånga studerande gav feedback om att det är mindre

spännande, när de fick göra muntliga prov ensamma hemma, att de var mindre nervösa.

Och kollegorna hade likadana erfarenheter och en del funderade på att fortsätta med att ha muntliga prov på distans i alla fall i fortsättningen. Deras ångest förminskade väldigt mycket

och det var mycket trevligare. Förstås känns sådant feedback bra, att man inte stressar över studerande så mycket, när man hör att det går bättre hos dem.”

(Lärare 5)