I detta kapitel presenteras och diskuteras material och metod i undersökningen. Först redogörs undersökningsmaterialets innehåll. Därefter presenteras undersökningens informanter och deras bakgrund som svensklärare. Därtill motiveras valet av intervju som undersökningsmetod samt analysmetod. Till sist diskuteras undersökningens forskningsetiska principer.
4.1 Undersökningsmaterial
Undersökningens material har samlats in genom att göra individuella temaintervjuer (Bilaga 1). Materialet består av sju temaintervjuer av svensklärare på olika undervisningsnivåer i Finland. Temaintervjuerna genomfördes under slutet av år 2020 och i början av år 2021.
Temaintervjuernas frågor delades in i fyra olika huvudteman gällande svensklärarnas uppfattningar om deras arbetsvälbefinnande, dvs. ur undersökningens referensram. Dessa teman lyder bakgrundsinformation, arbetsvälbefinnandets nuvarande tillstånd, resursfaktorer, belastningsfaktorer och inverkan av distansarbetet.Temana valdes så att de motsvarar och tjänar undersökningens syfte och forskningsfrågor. Och därtill så att de är i linje med undersökningens teoretiska referensram.
Temaintervjuerna genomfördes på finska eftersom alla informanter är finskspråkiga. Det är intervjuernas innehåll och förståelse av fenomenet som är mest relevant i denna
undersökning, och därför är det ändamålsenligt att informanter får berätta om sina
personliga uppfattningar och beskriva sina erfarenheter på sitt modersmål för att kunna nå så djupa svar som möjligt. Att få berätta på sitt eget modersmål gör det lättare att reflektera när man inte behöver tänka på språket så mycket.
Tre av intervjuerna genomfördes ansikte mot ansikte och spelades in med dikteringsapparat.
Resten av intervjuerna, dvs. fyra intervjuer genomfördes på distans via videosamtal på Zoom på grund av covid-19-krisen i Finland. Videosamtal spelades in med själva datorprogrammet Zoom. Inspelning av intervjuerna hjälper med att återkomma till materialet och analysera det, när det är möjligt att lyssna på intervjuerna flera gånger. Intervjuerna varade i 30-45 minuter.
Under intervjuerna informerade jag informanterna om inspelningen, berättade ännu kort om temat och informanternas rättigheter gällande undersökningen (i enlighet med avsnittet 5.4).
Informanterna var bekanta med undersökningens tema redan på förhand men de inte fick se intervjufrågor tidigare utan meningen var att svensklärarna berättar om sina uppfattningar spontant. Att berätta spontant om egna uppfattningar gör att undersökningens reliabilitet växer.
Efter att inspelningarna var gjorda transkriberades alla intervjuer till textform. Enligt Hyvärinen et al. (2017) fungerar transkriberingar som minnesanteckningar som hjälper med att bli
bekant med och strukturera materialet. Transkribering kan göras med olika noggrannhet beroende på forskningsfrågorna och analysmetoderna (Hyvärinen et al. 2017: 367). I denna undersökning är mest relevant huvudinnehållet av temaintervjuerna, och därmed valdes det att transkribera så att huvudinnehållet kommer fram. Därtill kan talet kom in på sidospår och det kan finnas många utfyllnadsord, vilka valdes att lämna bort från transkriberingar för att de blev lättlästa och tydliga. Från transkriberingarna valdes det representativa citat som är
översatts till svenska i analysdelen.
4.2 Informanter
Undersökningens informanter är svensklärare. Det är sammanlagt sju finskspråkiga svensklärare omkring i Finland som deltog i undersökningen och blev intervjuade. Alla informanter har avlagt filosofie magisterexamen med svenska som huvudämne, och
pedagogiska studier som biämne. Alla informanter arbetar som svensklärare men några av dem lär även andra språk, såsom engelska eller tyska.
Svensklärare kontaktades via e-post genom att utnyttja forskares egna kontakter. Kriteriet för deltagandet var att informanter arbetar som svensklärare men gällande utbildningsnivåer eller läroanstalter fanns det inga preferenser. Alla sju svensklärare som svarade och ville delta i undersökningen blev informanter och således intervjuades.
Fyra av informanterna arbetar på högskolenivå antingen vid universitet eller på
yrkeshögskola. En av dem har tio års erfarenhet som svensklärare medan de tre andra har arbetat från ett till fyra år som svensklärare. Tre av informanterna arbetar på grundskolenivå.
En av dem arbetar på högstadiet, den andre av dem arbetar på både lågstadiet och
högstadiet, och den tredje arbetar på lågstadiet, högstadiet samt även på gymnasienivå. En av dem har arbetat i 25 år medan de två andra har erfarenhet på tre till fyra år som
svensklärare. Således finns det med lärare med både mindre och mer arbetserfarenhet, och lärare från olika nivåer i skolvärlden för att kunna nå lärares uppfattningar mångsidigt, och även jämföra olika arbetsbeskrivningar i ljuset av arbetsvälbefinnande.
De fyra lärare som arbetar på högskolenivå hade haft distansundervisning nästan i ett år när de blev intervjuade. De tre andra lärare på grundskolenivå hade haft distansundervisning under våren 2020, men de alla hade börjat med närundervisning igen efter sommarlovet på hösten 2020.
Alla informanter har anonymiserats för att skydda deras integritet (i enlighet med avsnittet 5.4). I analysen används numrering i samband med intervjucitat. I denna undersökning heter informanter:
Lärare 1, arbetat i ett och ett halvt år Lärare 2, arbetat i tre år
Lärare 3, arbetat i tre år Lärare 4, arbetat i fyra år Lärare 5, arbetat i fyra år Lärare 6 arbetat i tio år
Lärare 7, arbetat i tjugofem år
4.3 Intervju som undersökningsmetod
Intervju är en av de mest använda metoderna när det gäller informationsanskaffning. Målet med intervjuer är att utreda människors erfarenheter, synpunkter, tankar och känslor genom språklig interaktion (Dalen 2015: 14). Hirsjärvi och Hurme (2008: 11) konstaterar att intervju är en diskussion som har ett syfte. Intervju hjälper inte bara att förstå olika fenomen på en djupare nivå, utan också världen ur den personens synvinkel som intervjuas (Dalen 2015: 15).
Med en intervju kan informanternas egen röst och egna uppfattningar komma fram. En intervju är en interaktionssituation som är planerad på förhand. Därtill leder intervjuaren situationen genom att ställa och inrikta frågor (Hirsjärvi & Hurme 2000: 43). Därtill är det viktigt att intervjuaren motiverar informanterna att svara på frågorna och att dela med sig
sina erfarenheter och synpunkter. Sådana möjliga motiveringssätt kan vara till exempel små ljud och kommentarer för att visa att intervjuaren lyssnar och lever med i vad som
informanten berättar (Hirsjärvi & Hurme 2000: 117). Därtill kan belöning fungera som motiveringssätt (ibid.). Det betyder att intervjuaren ”belönar” informanter genom att ge positiv feedback och genom att visa verbalt att hen uppskattar informantens sätt att berätta om sina uppfattningar eller erfarenheter (ibid.).
Som metod är intervju flexibel och den lämpar sig för olika funktioner (Hirsjärvi & Hurme 2008: 11). När det gäller intervju är det möjligt att inrikta informationsanskaffningen ännu i själva undersökningssituationen för att metoden baserar sig på den direkta språkliga
interaktionen mellan forskaren och den personen som intervjuas (Hirsjärvi & Hurme 2008: 34).
Forskaren kan ställa fler frågor och nyansera eller precisera de frågor som redan har kommit upp under intervjun om det behövs (Hirsjärvi & Hurme 2008: 25). Forskaren kan också få information genom att observera kroppsspråk, och i bästa fall med hjälp av sådana tolkningar förstå fenomen ännu bättre (Hirsjärvi & Hurme 2008: 34).
I denna undersökning valdes det att samla in material genom att genomföra temaintervjuer.
Temaintervju skiljer sig från andra intervjuer på det sättet att intervjun delas in och riktas in i olika teman som är planerade och bestämda på förhand (Hirsjärvi & Hurme 2000: 47-48).
Temaintervjun baserar sig på dessa fastställda teman, men själva intervjufrågorna behöver inte vara särskilt detaljerade, och teman behövs inte behandlas i samma ordning mellan olika informanterna (Hirsjärvi & Hurme 2000: 48). Därför är temaintervjuer halvstrukturerade.
Halvstrukturerade intervjuerna är en slags mellanform av strukturerade och ostrukturerade intervjuer (Hirsjärvi & Hurme 2000: 45). I en strukturerad intervju har forskaren bearbetat detaljerade intervjufrågor som hen frågar i viss och samma ordning i intervjusituationen. I en ostrukturerad intervju finns det inga färdiga frågor och därför liknar intervjusituationen mer som en diskussion (Hirsjärvi & Hurme 2000: 45-46).
Temaintervju är en passlig datainsamligsmetod för denna undersökning eftersom lärarnas egna uppfattningar, synpunkter och erfarenheter undersöks. Friheter och flexibilitet som den här metoden erbjuder gör det lättare gå lite djupare och nå bättre förståelse gällande
fenomenet. Informanterna får svara och beskriva sin värld med sina egna ord i stället för att ha färdiga svarsalternativ som ofta används bland annat i en enkät. Därtill svarar
informanterna spontant och intuitivt, vilket ytterligare kan möjliggöra att det förekommer sådan information som inte skulle förekomma i en enkät när informanterna inte får tänka på eller planera så mycket sina svar.
4.4 Kvalitativ innehållsanalys som analysmetod
Metod som används för att analysera undersökningsmaterial är kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsmaterial beskriver ett fenomen. Syftet med en kvalitativ analys är att hitta nya meningar som hjälper att förstå verkligheten (Nikander et al. 2010: 16). Syftet med
innehållsanalys är att beskriva och granska fenomenet verbalt och tydligt (Tuomi & Sarajärvi 2018: 89). Med andra ord organiseras och struktureras undersökningsmaterialet i en kompakt form med hjälp av innehållsanalysen (ibid).
Innehållsanalysen granskar mänskliga betydelser och meningar. Syftet med denna undersökning är att beskriva och granska svensklärarnas uppfattningar om sitt
arbetsvälbefinnande och faktorer som påverkar det. Vilka meningar och betydelser ger svensklärarna för fenomenet arbetsvälbefinnande? Finns det samband eller skillnader mellan dessa meningar och betydelser? Eftersom syftet med den här undersökningen är att svara på dessa frågor, är en kvalitativ innehållsanalys en lämplig metod för analysen.
I en kvalitativ innehållsanalys bestäms och avgränsas fenomenet, vilket som intresserar sig.
Därefter läsas det igenom materialet och avgränsas data som kan anknytas till fenomenet. I den här fasen transkriberas intervjuerna till textform. Ofta väcker andra intressanta frågor i samband med analysen, men det är viktigt att det lyftas fram endast sådant som är relevant
för precis det fenomen som granskas för tillfället. Innehållsanalys kan anses att vara flexibel som analysmetod, eftersom ramar för undersökningen dock kan förändras och anpassas under analysen, om det är nödvändigt och relevant. Efter att relevanta data har avgränsats, delas data in i klasser, teman eller typer. Därefter skrivs det en sammanfattning av resultat.
(Tuomi & Sarajärvi 2018: 78-79)
Syftet med klassificering av materialet är att strukturera materialet på ett systematiskt sätt.
För att analysen ska lyckas räcker endast klassificering inte, utan det ska letas efter likheter och undantag i materialet. Det är också relevant att forskaren inte bara lyfter ut
demonstrationer som är bra och beskrivande, utan det ska lyftas ut undantag också för att öka analysens transparens. (Nikander et al. 2010: 19)
Analyssätt som används i denna undersökning är induktiv, eftersom det inte testas någon tidigare teori utan analysen baserar sig på undersökningsmaterialet. Därtill har temat
svensklärarnas arbetsvälbefinnande inte forskats i tidigare mig veterligen, vilket gör att det är naturligt att utgå från materialet, eftersom det inte finns tidigare teori om exakt detta tema.
Det kan ändå konstateras, att det är omöjligt att utföra en analys som fullständigt och endast utgår från materialet, eftersom analysen alltid påverkas av forskningsfrågorna och teoretiska begrepp som formar teoretiska ramar för en undersökning. I den här undersökningen stöder teorin ytterligare analys och tolkningar som lyftas fram i analysen, och i sammanfattande diskussion knyts analysresultat ihop med tidigare studier om andra lärares
arbetsvälbefinnande. (Nikander et al. 2010: 19) Se närmare beskrivning av analysprocessen i avsnitt 6.1.
4.5 Intervjuundersökningens etiska principer
Denna intervjuundersökning följer Forskningsetiska delegationens anvisningar gällande de etiska principerna för humanistisk forskning i Finland (Kohonen et al. 2019). En central utgångspunkt vid humanforskning är att människovärde samt rättigheter hos de personer
som undersöks ska respekteras (Kohonen et al. 2019: 29). De personer som undersöks har rätt att få information om undersökningen, delta frivilligt men ytterligare vägra delta i
undersökningen, och avbryta eller annulera delta i undersökningen när som helst (ibid.). I början av materialinsamlingen skickade jag e-post till potentiella informanter och redogjorde undersökningens syfte och metoder som används samt hur materialet ska behandlas och förvaras. E-postmeddelandet innehöll informationsbrev och samtyckesformulär för skriftligt samtycke om att vilja delta i undersökningen (Bilaga 2). I informationsbrevet betonades det deltagandets frivillighet samt möjligheten att avbryta intervjun när som helst. Därtill fanns det mina och min handledares kontaktuppgifter med i brevet för informanternas möjliga vidare frågor gällande undersökningen. Ännu före själva intervjun redogjorde jag muntligt dessa rättigheter som hör till informanterna, och det var möjligt att ställa frågor före intervjun och ytterligare när som helst under den.
Forskningsetiska delegationens etiska principer betonar ytterligare behandling och skydd av personuppgifter, och det ska tas i beaktande i varje fas i forskning (Kohonen et al. 2019: 32).
De som deltar i undersökning har rätt att få information om hur deras personuppgifter ska behandlas och vem som är ansvarig för det (Kohonen et al. 2019: 33). Materialet i denna undersökning är tillgänglig endast till mig och det krävs ytterligare ett lösenord som endast jag vet för att få tillgång till materialet. Personuppgifter som behandlas för att kunna koppla ihop uppgifterna ska raderas från materialet när de inte längre är nödvändiga i
undersökningen (Kohonen et al. 2019: 33). Därtill kommer materialet att användas endast i denna pro gradu avhandling och förstöras efter att det inte längre behövs (Bilaga 2). Det är viktigt att forskaren ser till att skydda integriteten hos dem som deltar i forskning (Kohonen et al. 2019: 33). I denna undersökning har alla namn på läroanstalter, orter, projekt och andra identifierbara uppgifter raderats från materialet, för att kunna se till att det inte är möjligt att känna igen informanter.