Trots ytterst anspråkslösa materiella och organisationsmässiga förhållanden har ändå några genomgripande refor-och arkitekter tycks ofta sträva efter
att skapa något som ligger fjärran från samfundets behov och endast har som mål att bygga upp deras egen iden
titet. Det tycks läggas större vikt vid fabrikantens och formgivarens krav än på förbrukarens. Konsumenten har med andra ord blivit ett objekt för design och marketing i stället för en utgångspunkt.
Designutbildningens konkurs
Bakom fasaden på 50- och 60-talens strålande design, blev design-teori, forskning och utbildning illa försum
made. Utbildningen har under de se
naste 50 åren försiggått under former som varit otillräckliga både ifråga om kvantitet och teknisk kvalitet. Konst- industriella Läroverket drevs av Konst- flitföreningen i Finland till år 1965, då den blev en statligt driven institution på nivå med de "högre läroanstalterna".
Skolan har, i runt tal, 5 m2 golvareal per elev och en budget som motsva
rar mellan hälften och en tredjedel av de övriga skandinaviska ländernas.
Skolan har inga administrativa tjänster, och arbetet med utveckling, program
mering och administration kan endast utföras genom att det skärs ned på veckans undervisningstimmar. Det an
tal timmar som "stjäls” uppgår till 65 per vecka. Det vill säga att ett före
tag på 1.200 människor skall fås att fungera med en administrativ arbets
kraft som motsvarar 1 Va person!
Jämsides med bristen på tillfredsstäl
lande arbetsvillkor har det även gått bakåt med undervisningsmetoder och -ideologi. Skolan har en lång tradition inom konsthantverket (den grundades år 1843) som baserade undervisningen på material och facklig isolation. Allt
eftersom formgivning för industrin långsamt har vuxit från hantverkspro
dukter till teknologiska och samhälls- mässiga områden, har undervisning i industridesign införts på skolan. Men den fackliga isolationen har fortgått och t.o.m. fördjupats. Det faktum att skolan har inrymts på fyra olika ställen runt omkring i staden har ytterligare förstärkt den praktiska och ideologiska isoleringen inom de skilda facken.
Brist på administrativ arbetskraft har begränsat tvärgående undervisnings
aktivitet och ytterligare främjat den fackliga enspårigheten.
Då det inte har runnits någon metodisk forskning har personliga meningar och
in i
helhet. Formgivaren
41
mer påbörjats under de senaste två åren. Men de flesta nyordningarna har ännu inte legaliserats och är inte heller obetingade framgångar. Det är klart, att en undervisningsreform är en djupt- gående social, politisk, psykologisk och Intellektuell förändring, som det kom
mer att ta år eller decennier att full
borda.
nen, förde naturligtvis till ett dödvatten, där föråldrade ämnen inte slopades, och där nya Impulser Icke kunde passas In på ett naturligt sätt. Det
”slutna" systemet låste också fast för
hållandet mellan lärare och elever.
Då institutionen mer eller mindre var en samling av åtta olika skolor, blev den i förväg otillräckliga undervisnings
kapaciteten utnyttjad endast I ringa grad.
På grund av brist på arbetskraft Inom administrationen har reformarbetet hu
vudsakligen gjorts genom ett enormt frivilligt arbete av både lärare och stu
derande. I verkligheten har processen endast varit möjlig genom det nära och personliga förhållandet lärare och ele
ver emellan, som är en tradition på skolan och som har minskat motsätt- nlngsförhållandet lärare/elev. I de liv
liga offentliga diskussionerna om re
former Inom universitetens administra
tion som pågått sedan 1969, har både professorernas och lärarnas organisa
tioner enhälligt motsatt sig fullständig demokrati. Lärarkollegiet vid Konstin
dustriella Läroverket var den enda lärarorganisationen som offentligt gick In för den form av demokrati som be
står av "en man, en röst”.
Det nya systemets mål
Ändamålet med den ”öppna” studie
ordningen och poängsystemet var föl
jande:
— att minska trångsyntheten Inom de olika avdelningarna och ämnena, samt dess verkningar,
— att förhindra ”fackidioti" (men det öppna systemet ger naturligtvis också möjlighet till stark specialisering, om så önskas),
— att förhindra Inflytande från etab
lerade fackområden, och Istället finna nya möjligheter att delta I samhällsliv och -arbete,
— att öka den enskildes motivation och arbetslust genom att undvika tvångsuppgifter, som den studerande anser vara utan mening eller betydelse för honom personligen,
— att undvika det traditionella mot- sättnlngsförhållandet mellan lärare och elev,
— att utnyttja den enskildes Intressen och talanger,
— att ge möjlighet till uppläggning av Individuella studieplaner,
— att utnyttja undervisningsresurserna I vidast möjliga utsträckning,
— att möjliggöra tvärfackliga studier, både inom skolans olika avdelningar och I samband med andra skolor,
— att ge möjlighet att arbeta med projekt, där undervisningen anpassas till de problem som kan uppstå Inom arbetsgrupperna (lärare-elever-konsu- lent). Uppgifterna skall Inte längre vara rent akademiska övningar, utan kon
kreta problem från samhällslivet eller industrin (det kan gälla att teckna en buss för Helsingfors stadstrafik, att ut
arbeta ett visuellt kommunikationssys
tem för stadsplanekontoret, att studera de sociala och bostadsmässlga proble
men inom den lapska minoritetsgrup
pen, eller mindre uppgifter, som att formge en skyddshjälm för byggnads
arbetare), och
— att skapa ett självreglerande system, Experiment och reformer har huvud
sakligen försiggått på tre fronter:
1. Reform av undervisningen genom införande av ett poängsystem.
2. Försök att träffa avgörande på de
mokratisk grundval Inom adminis
trationen.
3. Ett försök att ändra administratio
nens struktur, samt att lösa proble
met med en ny skolbyggnad genom att tillsätta en kommitté.
öppen studieordning Utgångspunkt
Ända till hösten 1970 hade skolan 8 avdelningar med var sin studieplan.
Studieplanerna skulle godkännas av undervisningsministeriet, och varenda timme under de fyra studieåren var fastslagen på schemat. Detta system förrio efterhand till facklig Inskränkt
het, brist på tvärfackliga kontakter, för
summande av den enskildes talang och Idéer, och en bristande förmåga att anpassa sig till samhällets ständigt skiftande arbetsvillkor.
Ett sådant byråkratiskt system, där en högre myndighet skulle godkänna en
bestämd sammansättning av olika äm 42
Negativa erfarenheter:
Studieplaner har sammansatts, som är ännu mera specialiserade än de ur
sprungliga kurserna (vilket var just en av de saker som man ville avskaffa).
som ständigt och utan byråkratisk för
sening justeras i enlighet med skolans försök och resultat samt information från samhällslivet, industrin, vetenska
pen etc.
i vid utsträckning väljs de studieplaner, som leder till bestämda yrken eller ställningar, vilket förmodligen beror på bristande studievägledning, dels av lärarna dels av samhället som helhet.
En avgörande faktor här är bristande social trygghet. Studierna är vägen till ett yrke, vilket igen betyder en tryggad tillvaro. Mycket få elever har råd att ta några chanser, i synnerhet inte eko
nomiska sådana; de är tvungna att rät
ta sig efter det existerande samhälls- mönstret i stället för att söka efter nya kombinationer av vetande och en kri
tisk hållning till de existerande för
hållandena.
Det öppna systemets och poängsystemets huvuddrag
Alla åtta avdelningars studieplaner samlades och analyserades som en.
Åtta "huvudfack" upprättades motsva
rande de åtta avdelningarna. Ett hu
vudfack består av alla de fack och discipliner som hör till denna bestämda specialitet. Ett huvudfack skall stude
ras i ca fyra år.
Fack, som är löst knutna till huvud
facket, kallas bifack, och de kan väljas fritt. Fack som i en viss utsträckning har något att göra med mera än ett hu
vudfack kallas "allmänna fack". Det fria systemet, som har splittrat undervisningen i så många enskilda områden — "det stora smörgåsbordet”
som vi kallar det — har skapat ett stort behov av vägledning. Endast mycket få elever är i stånd att träffa ett förnufts- eller känslomässigt grundat val mellan de 140 möjliga studieämnena.
Vid var termins början utformar varje studerande en studieplan som är en kombination av de tillbudsstående äm
nena, kurserna och projekten.
Studierna mäts enligt ett poängsystem.
Ett poäng motsvarar 40 "godkända"
timmar (föreläsningar, projektarbete, praktiskt arbete, administrativt arbete osv.). Då det runt räknat finns ca 40 timmar i veckan, motsvarar en veckas studier 1 poäng och ett års studier 40 poäng.
Detta framhäver nödvändigheten av studievägledning och tycks föra till att man tillrättalägger studierna i ett visst antal bestämda kombinationer.
Den nya skolstrukturen, som kan vara svår att förstå, har även försvagat elevernas samhörighetskänsla med sko
lan som helhet. En sådan känsla är av avgörande betydelse för en stor del av skolans arbete.
Positiva erfarenheter:
I ett och ett halvt år har man nu prö
vat på detta system och i det stora hela är erfarenheterna positiva. Det nya systemet har gett anledning till livliga diskussioner om sociala pro
blem, om ändamålet med design och formgivarutbildningen, om undervis
ningsformer, skol- och arbetsdemokra
ti, all-round utbildning kontra speciali
sering, osv. Det ger en växande känsla av gemensamt ansvar.
I vid utsträckning har möjligheten att välja undervisning i andra fack och vid andra avdelningar på skolan, använts.
Också utnyttjandet av andra undervis
ningsinstitutioner har ökat.
Poängsystemets fastslående av 40 tim
mars arbete lika med 1 poäng, har vi
sat sig vara för teoretiskt. Det är helt nödvändigt att skära ned det till 32 timmar. Den nuvarande skalan över
anstränger eleverna, eller får dem att pruta på sina krav på sig själva och på sina resultat.
Den centrala administrationen
Den centrala administrationen bestårav:
direktionen (med fem medlemmar, som undervisningsministeriet väljer utanför skolan) och Lärarrådet (18 heltidsan
ställda lärare, medan det finns ca 150 deltidsanställda). På våren 1970 be-Närvaroprocenten och prestationerna
på hela taget har gått uppåt.
43
stämde dessa organ att det skulle väl
jas ett demokratiskt rådgivande organ,
"Rådet” (ett halvt år tidigare hade rektorn valts på demokratiskt sätt).
Vid ett val, där studerande (911), lä
rare (178) och medlemmar av perso
nalen (29) var och en hade en röst, valdes ett ”Råd” med 30 medlemmar, varav 13 var lärare, 16 studerande och 1 från personalen. Vid ett senare val, 1971 var motsvarande tal 8, 21 och 1.
Rådet delades i fyra utskott:
1. undervisningsutkottet, som arbetar med förnyelser inom undervisningen och av poängsystemet,
2. administrationsutskottet, som arbe
tar med att förbättra det administrativa systemet,
3. ekonomiutskottet, som behandlar skolans budget, så att den genom di
rektionen kan föreläggas undervisnings
ministeriet,
4. socialutskottet, som tar sig an de studerandes sociala angelägenheter, i synnerhet då det rör sig om studielån.
Rådet behandlar dessutom ärenden som skall föreläggas de två officiella organen, direktionen eller lärarrådet.
Positiva erfarenheter:
Tillsättandet av Rådet har i hög grad stimulerat diskussionen om väsentliga problem, det har ökat insikten i sko
lans och samhällets administrativa och ekonomiska villkor, har öppnat dörren för goda idéer och den framtida utveck
lingen, och har ökat kommunikationen mellan lärare och elever och förmins
kat det konstlade motsatsförhållandet mellan dessa två grupper.
Negativa erfarenheter:
Då denna skolas råd är det första i sitt slag I hela Finland, har det inte funnits fasta regler eller erfarenheter att gå efter. Under loppet av det första året användes mycket tid på att finna fram till en arbetsmetod och att få igång ett gott samarbete med de två officiella organen.
Det har visat sig att endast mycket få personer, och det gäller också bland lärare och elever, har tillräckligt admi
nistrativ insikt och erfarenhet för att arbeta inom ett sådant råd.
För att undgå konflikter mellan det inofficiella organet, Rådet, och de två inofficiella organen, och för att förbättra inbördes kontakten, tillsattes ett arbets
utskott med medlemmar från direktio
nen, lärarrådet och Rådet. Också rek
tor är medlem av utskottet, som dess
utom fungerar som dennes rådgivare.
Slutligen förekommer fortfarande ett utpräglat motsatsförhållande mellan de officiella utskotten och Rådets utskott.
Det är uppenbart, att ett sådant försök endast kan genomföras i en skola, där förhållandet mellan lärare och elever redan i förväg är gott.
44
VUOSIKERTOMUS 1972
YLEISTÄ
Yhdistyksen kotimaisen toiminnan keskeisenä tapahtumana kuluneena vuo
tena oli laajan taideteollisuutta sekä kuva- ja rakennustaidetta käsittävän
"Suomi vuosisadanvaihteessa — Finskt 1900"-näyttelyn menestyksekäs esiin
tyminen Ateneumissa. — Vähemmän näkyvää, mutta alan kokonaisuuden kannalta merkityksellistä toimintaa ovat olleet yhdistyksen alkuunpanema taideteollisuusalan kirjallisuuden sekä artikkelilähteiden tutkimus- ja kor- tistointityö sekä tekeillä oleva Suomen taideteollisuuden historian kirjoitus
työ. Muita toiminnan päämuotoja ovat olleet taideteollisuusmuseon sekä kuva- arkiston kokoelmien kartuttaminen ja järjestäminen sekä taideteollisuutta käsittelevien valistuksellisten diapositiivisarjojen toimittaminen.
Ulkomaantoiminnassa etualalla on ollut vireänä ja monipuolisena jatkunut näyttelytoiminta. Vuoden aikana yhdistys on järjestänyt suomalaisen taide
teollisuuden eri alojen esiintymisiä 11 näyttelyssä eri puolilla maailmaa.
Niistä suurimmat ovat olleet "Suomalaista lasia’-näyttely Amsterdamissa tasavallan presidentin valtiovierailun yhteydessä, taideteollisuusnäyttely Alma-Atassa Neuvostoliitossa Suomen Kulttuuriviikon yhteydessä sekä yhteis
toiminnassa Sisustusarkkitehdit
järjestetty Finsk Miljø -näyttely Kööpenhaminassa.
Pohjoismaisten taideteollisuusyhdistysten vilkkaat ja säännölliset kontaktit ovat viime vuosina johtaneet laajaan yhteispohjoismaiseen näyttelytoimintaan taideteollisuuden aloilla. Kuluneena vuotena järjestettiin näissä merkeissä neljä eri näyttelyesiintymistä, joista merkittävimmät olivat taideteollisuus- näyttely Meksikossa sekä menestyksekäs pohjoismainen osasto Exempla-72 -näyttelyssä Münchenissä.
Lisäksi yhdistys on edustajiensa kautta osallistunut taideteollisuusalaa kos
kettaviin kongresseihin eri maissa. Yhdistyksen edustaja on vieraillut YK:n neuvoa-antavana asiantuntijana Meksikossa. Myös yhdistyksen ulkomaille suuntautunut informaatiotoiminta on ollut vilkasta.
Inredningsarkitekter SIO ry:n kanssa