• Ei tuloksia

Litteratur

N/A
N/A
Info
Lataa
Protected

Academic year: 2022

Jaa "Litteratur"

Copied!
4
0
0

Kokoteksti

(1)

Litteratur

Aho, E., 2008. Om prosodin i Liljendaldialekten. I: Palmén, Sandström & Östman (red.) Dialekt i östra Nyland. Fältarbete i Liljendal med omnejd, s. 39–52. Nordica, Helsingfors universitet.

Aho, E., 2010. Om tonala drag i dialekterna i Åboland. Folkmålsstudier 48, 13–35.

Barth-Weingarten, D., Reber, E. & Selting, M. (red.) 2010. Prosody in Interaction.

John Benjamins Publishing Company.

Benjamin, T. & Walker, T., 2013. Managing problems of acceptability with high rise fall repetitions. Discourse Processes, vol. 50, no. 2: 107–138.

Boersma, P. & Weenink, D., 2020. Praat – doing phonetics by computer. https://www.fon.hum.uva.nl/praat/

Broth, M. & Keevallik, L. (red.), 2020. Multimodal interaktionsanalys.

Studentlitteratur.

Couper-Kuhlen, E. & Ford, C. 2004. Sound patterns in interaction. John Benjamins Publishing Company.

Couper-Kuhlen, E. & Selting, M. 1996. Prosody in conversation. Interactional studies, speciellt deras inledande kapitel “Towards an interactional perspective on prosody and a prosodic perspective on interaction”. Cambridge University Press.

Couper-Kuhlen, E. & Selting, S., 2018. Interactional linguistics.

Cruttenden, A., 1997. Intonation. 2 uppl. Cambridge University Press.

Crystal, D., 1969. Prosodic systems and intonation in English. Cambridge University Press.

Engstrand, O. 2004. Fonetikens grunder. Studentlitteratur.

Engstrand, O. 2007. Fonetik light. Studentlitteratur.

Garlén, C. 1988. Svenskans fonologi. Studentlitteratur.

Harjunpää, K., Niemi, J. & Sorjonen, M.-L., 2020. Keskustelunanalyysi ja

vuorovaikutuslingvistiikka. I: Luodonpää-Manni, Hamunen, Konstenius, Miestamo, Nikanne ja Sinnemäki (red.) Kielentutkimuksen menetelmiä osa IV:

Esimerkkitapauksia menetelmällisestä kirjosta kielentutkimuksen alueilla, s. 896–

941. SKS.

Hilmisdóttir, H., 2016. Responding to informings in Icelandic talk-in-interaction: A comparison of nú and er það, Journal of Pragmatics, Volume 104: 133–

147. https://doi.org/10.1016/j.pragma.2016.05.002.

(2)

Huhtamäki, M., 2015. En fråga om prosodi? Prosodiska drag hos frågor i Helsingforssvenska samtal. Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet.

Huhtamäki, M. & Grahn, I-L., u.u.. Rutin och beröm. Prosodiska drag hos bra som uppföljning under personlig träning i Finland och Sverige. Puhe ja kieli/Tal och språk.

Karlsson, S., 2010. Multimodalitet i listproduktion. I: Lindholm & Lindström (red.) Språk och interaktion 2, 141–170. Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors

universitet. https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/28555/Multimodalitet?se quence=1.

Keevallik, L. 2020. Grammatical coordination of embodied action: The

Estonian ja 'and' as a temporal coordinator of Pilates moves. I: Maschler, Pekarek Doehler, Lindström & Keevallik (red.) Emergent syntax for conversation: clausal patterns and the organization of action, 221–244. John Benjamins.

Kim, Y., 2006. Variation and Finnish influence in Finland Swedish dialect intonation. Working Papers 52, s. 77–80. Department of Linguistics, Lund University.

Kuronen, M. & Leinonen, K., 2010. Prosodin i frågeordsfrågor i finlandssvenskan. I Falk m.fl. (red.) Svenskans beskrivning 30. Förhandlingar vid trettionde

sammankomsten för svenskans beskrivning. Stockholm den 10 och 11 oktober 2008, s. 165–176. Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.

Ladd, R., 2008. Intonational phonology. 2 uppl. Cambridge University Press.

Lennes, M., 2004. Praat-opas. https://lennes.github.io/praat-opas/

Lindström, J., 2008. Tur och ordning. Introduktion till svensk samtalsgrammatik.

Norstedts akademiska förlag.

Lindström, J., 2014. Interaktionell lingvistik: procedurer, teman och analyser. Folkmålsstudier, 52: 31–

55. https://helda.helsinki.fi//bitstream/handle/10138/153259/Interaktionell_lingvistik_

Procedurer_teman_analyser_FMS52.pdf?sequence=1

Local, J. & Walker, G., 2005. Methodological imperatives for investigating the phonetic organization and phonological structures of spontaneous

speech. Phonetica, 62: 120–130. doi: 10.1159/000090093.

Norrby, C., 2014: Så gör vi när vi pratar med varandra. 3 upplagan.

Studentlitteratur.

Ochs, E., Schegloff, E. & Thompson, S. 1996 Interaction and grammar. Cambridge University Press.

(3)

O'dell, M. & Nieminen, T. Kokeellinen fonetiikka. I: Luodonpää-Manni, Hamunen, Konstenius, Miestamo, Nikanne ja Sinnemäki (red.) Kielentutkimuksen menetelmiä, Osa II: Aineistonkeruusta analyysiin, s. 313–344. SKS.

Ogden, R., 2006. Phonetics and social action in agreements and disagreements. Journal of Pragmatics, 38:10, 1752–

1775. https://doi.org/10.1016/j.pragma.2005.04.011.

Ogden, R., 2011. The phonetics of talk in interaction – introduction to the special issue. Language and speech 55(1), 3–11. org/10.1177/0023830911433559.

Pillet-Shore, D. 2012. Greeting: Displaying stance through prosodic recipient design, Research on Language and Social Interaction, 45:4, 375–398.

DOI: 10.1080/08351813.2012.724994

Routarinne, S., 2003. Tytöt äänessä: Parenteesit ja nouseva sävelkulku kertojan vuorovaikutuskeinoina. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.

Schegloff, E. A., 1998. Reflections on studying prosody in talk-in- interaction, Language and Speech, 41(3–4): 235–263.

doi: 10.1177/002383099804100402.

Schötz, S., ???? En handledning till akustisk analys av tal med programmet

Praat. https://person2.sol.lu.se/SusanneSchotz/Teaching_files/PraatHandledning.p df

Selting, M., 2017. The display and management of affectivity in climaxes of amusing stories. Journal of Pragmatics, vol. 111, 1–

32. https://doi.org/10.1016/j.pragma.2017.01.008.

Selting, M. & Couper-Kuhlen, E. (red.) 2001. Studies in interactional linguistics.

John Benjamins.

Sidnell, J. 2012. Basic conversation analytic methods. I: Sidnell & Stivers (red.) The handbook of conversation analysis, s. 77–99. Wiley-Blackwell.

Sidnell, J. & Stivers, T. (red.), 2012. The handbook of conversation analysis. Wiley- Blackwell.

Stevanovic, M. & Lindholm, C. (red.), 2016. Keskustelunanalyysi. Kuinka tutkia sosiaalista toimintaa ja vuorovaikutusta. Tampere: Vastapaino.

Strömbergsson, S., Edlund, J. & House, D., 2012. Question types and some

prosodic correlates in the Spontal corpus of Swedish dialogues. I: Eriksson & Abelin (red.) Proceedings Fonetik 2012, the XXVth Swedish phonetics conference, May 30–June 1, 2012, s. 49–52. Department of Philosophy, linguistics and theory of science, University of Gothenburg.

(4)

Suomi, K., Toivanen, J. & Ylitalo, R., 2008. Finnish sound structure. Phonetics, phonology, phonotactics and

prosody. http://jultika.oulu.fi/files/isbn9789514289842.pdf

Walker, T., 2014. Form ≠ Function: The Independence of Prosody and Action, Research on Language and Social Interaction, 47:1, 1–16, DOI: 10.1080/08351813.2014.871792.

Wlodarczak, M. & Heldner, M., 2019. Breathing in conversation - what we've learned. I: Niebuhr m.fl. (red.) 1st International Seminar on the Foundations of Speech: Breathing, pausing, and the voice, 1st –3rd December 2019 in

Sønderborg, Denmark: Conference Proceedings, s. 13–15.

Öqvist, J., 2011. Förhöjda tontoppar som interaktionell resurs i traditionell stockholmska. I: Bockgård & Nilsson (red.) Interaktionell dialektologi, s. 307–

341.Institutet för språk och

folkminnen. https://www.isof.se/download/18.4b198db5156fe34c12823de/15294944 60679/Interaktionell%20dialektologi.pdf.

Viittaukset

LIITTYVÄT TIEDOSTOT

On kuitenkin huomattava, ettei tämä suinkaan tarkoita sitä, että maallikon ja kielentutkijan näkökulma preskriptiivi- siin normeihin olisi samankaltainen; paitsi kielentutkimuksen

Olisi perustavasti väärin kuvata tutki- mustavoitteita tietyissä kielentutkimuksen traditioissa sanoen, että niissä huomio on kielen sijasta kielenulkoisissa asioissa,

Hän aloitti uransa varsinaisesti fonetiikan tutkijana, mutta kun Suomessa ei silloin ollut fonetiikan virkoja, Pipping siirtyi poh- joismaisen filologian puolelle ja toimi sit-

Kun hah- mottelen hieman täsmällisemmin systee- mis-funktionaalisen kielentutkimuksen ja aiemman kriittisen kielentutkimuksen pe- rusteita, pyrin osoittamaan, että tieteen- alamme

Simp- sonin teos on kuitenkin tavoitteiltaan erilai- nen: »Language through literature» pyrkii oppikirjana antamaan systemaattisia työka- luja kielitieteen opiskelijoille, jotta

ollut vähäistä.›› (S. 10.) Tähän kritiikkiin vastaan, että ainakaan niissä muutamissa suomalaisartikkeleissa,joihin lsotalus viit- taa. tutkimuskohde ei olekaan ollut katso-

(Rytkönen l940a: 81-82.) Myöhemmässä teoksessaan ( 1949: 35) hän kuitenkin yksi- selitteisesti torjui mahdollisuuden selittää koko kielen synty deskriptiiviseltä pohjal- ta.

Hakusanastossa on tietokonelingvistiikka-asiasanan kohdalla vain 20 viitettä, mikä tarkoittaa sitä, että tä- män alan tutkijoiden fennisteille ja fenno- ugristeille