4 VIERASKIELISET LUKIOKOULUTUKSESSA
6.4 Yrkesutbildningen
20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antal nya studerande Antal studerande Antal avlagda examina
Diagram 6.9. Antal nya studerande, studerande och avlagda examina av studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen åren 2010–2015
Länk till tabell 6.9.
Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Ökningen innebär framförallt ett behov av nya modeller för språkstödjande undervisning, men också större behov av till exempel undervisning i svenska som andraspråk och utbild-ning som förbereder för gymnasieutbildutbild-ning. (Grunderna för läroplanen för utbildutbild-ning som förbereder för gymnasieutbildning 2015)
6 4 Yrkesutbildningen
Inom yrkesutbildningen studerar majoriteten inom den förberedande utbildningen för fristående examina
I och med reformen av yrkesutbildningen förnyas hela yrkesutbildningen från och med år 2018. Reformen innebär stora förändringar till exempel i fråga om examensstrukturen. Sta-tistiken omfattar såväl de studerande som har som mål att avlägga hela examen som de som har som mål att avägga en del eller delar av en examen. Därtill omfattar statistiken både den utbildning som är underställd utbildningsförvaltningen och den utbildning som är under-ställd andra förvaltningsgrenar.
År 2015 inledde 271 nya studerande med ett annat modersmål än svenska, finska eller samiska sina yrkesstudier inom den svenskspråkiga utbildningen och det här motsvarar 6,8 procent av alla nya studerande. Samma år inledde nämligen totalt 3 957 nya studerande sina studier inom den svenspråkiga utbildningen.
Majoriteten av de 271 nya studerande, eller 182 studerande, inledde sina studier inom den förberedande utbildningen för fristående examina, vilket betyder att de studerade antingen för en grundläggande yrkesexamen eller för en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen.
Vanligast var det att avlägga grundläggande yrkesexamina (114 nya studerande). Grundläg-gande yrkesexamina kan också avläggas som grundlägGrundläg-gande yrkesutbildning inom så kallad läroplansbaserad utbildning (89 nya studerande år 2015).
Endast 43 av de nya studerande år 2015 studerade med läroavtal, medan 228 deltog i utbild-ning i läroanstaltsform. Alla de 43 nya studerande inom en läroavtalsutbildutbild-ning var stude-rande inom den förberedande utbildningen för fristående examina.
Antal
0 50 100 150 200 250 300
Läroplansbaserad
utbildning Förberedande utbildning för
fristående examina Totalt
2010 2012 2014 2015
Diagram 6.10. Antal nya studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen enligt sättet att ordna utbildning
Länk till tabell 6.10.Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Under perioden 2010–2015 har antalet nya studerande med ett främmande språk som modersmål ökat med 84 procent. I antal betyder det här en ökning med 124 nya studerande från 147 nya studerande år 2010 till 271 nya studerande år 2015. Ökningen har varit störst inom den förberedande utbildningen för fristående examina där antalet nya studerande var 81 år 2010 och 182 år 2015.
Inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen var andelen kvinnor större (52 %) än andelen män när det gäller de nya studerande med ett främmande språk som modersmål – kvinnorna var 140 och männen var 131. En förändring har skett de senaste åren i och med att andelen kvin-nor har ökat och från och med år 2012 har de varit i majoritet. Inom hela den svenskspråkiga yrkesutbildningen (oberoende av studerandes modersmål) är vanligtvis fördelningen ganska jämn mellan män och kvinnor och om något så kan man ibland se att männen är något flera.
Andelen kvinnor har ökat bland de nya studerande med ett främmande språk som modersmål
10 20 30 40 50 60
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Andel (%)
Män Kvinnor
Diagram 6.11. Nya studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen enligt kön åren 2010–2015
Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänstDet totala antalet nya studerande inom yrkesutbildningen i hela landet var 120 625 år 2015 och av dessa var antalet nya studerande med ett främmande språk som modersmål 11 559, det vill säga till och med nästan tio procent av alla nya studerande. Ökningen från år 2010 fram till år 2015 var 4,2 procentenheter i hela landet från 5,4 procent år 2010 till 9,6 procent år 2015.
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Andel (%)
0 2 4 6 8 10
Den svenskspråkiga yrkesutbildningen Yrkesutbildningen i hela landet
Diagram 6.12. Andel nya studerande inom yrkesutbildningen med ett främmande språk som modersmål enligt utbildningens språk åren 2010–2015
Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Andelen nya studerande som har ett främmande språk som modersmål har ökat också inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen. På fem år ökade andelen med 3,1 procentenheter – från att ha varit 3,7 procent år 2010 till att vara 6,8 procent år 2015. Inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen har det en del år till och med skett en minskning, medan ökningen har varit mera jämn från år till år i hela landet.
År 2015 var det totala antalet studerande inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen 9 800 och 601 av alla studerande hade ett annat modersmål än de inhemska språken. Det här betyder att 6,1 procent av alla studerande hade ett annat modersmål. Knappt 57 procent av de studerande med ett annat modersmål studerade i Österbotten (341 studerande) och i Nyland studerade drygt en tredjedel (204 studerande), medan 51, vilket motsvarar 8,5 procent, studerade på Åland.
Majoriteten (367 studerande) studerade inom den förberedande utbildningen för fristående examina, vilket betyder att de studerade antingen för en grundläggande yrkesexamen eller för en eller specialyrkesexamen. Vanligast var det att avlägga grundläggande yrkes-examina som fristående yrkes-examina (239 studerande). Grundläggande yrkesyrkes-examina kan också avläggas inom den läroplansbaserade utbildningen och 234 av de studerande med ett annat modersmål studerade år 2015 i den läroplansbaserade utbildningen.
År 2015 var antalet studerande i en läroavtalsutbildning endast 81, medan 520 deltog i utbildning i läroanstaltsform. Alla de 81 som studerade med läroavtal var studerande inom den förberedande utbildningen för fristående examina.
Antal
Läroplansbaserad
utbildning Förberedande utbildning för
fristående examina Totalt
2010 2012 2014 2015
0 100 200 300 400 500 600 700
Diagram 6.13. Antal studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen enligt sättet att ordna utbildning
Länk till tabell 6.12.Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Under perioden 2010–2015 har det totala antalet studerande med ett främmande språk som modersmål ökat med 66 procent från 363 till 601 studerande. Störst har ökningen varit inom den förberedande utbildningen för fristående examina där antalet studerande var 171 år 2010 och 367 år 2015.
Flest studerande med ett annat modersmål finns det inom utbildningsområdet social-, hälso- och idrottsområdet (197 studerande år 2015 vilket motsvarade 9,3 % av alla studerande inom utbildningsområdet). Också inom utbildningsområdet teknik och kommunikation studerar ett stort antal av de studerande (159 studerande år 2015 vilket motsvarade 4,8 % av alla stude-rande inom utbildningsområdet). Det här är också de utbildningsområden som är störst både inom den svenskspråkiga utbildningen och i hela landet – teknik och kommunikation är det absolut största utbildningsområdet om man ser till alla studerande oberoende av modersmål, medan social-, hälso- och idrottsområdet är det näst största utbildningsområdet. Av alla 601 studerande med ett främmande språk som modersmål studerade 356 antingen inom utbild-ningsområdet social-, hälso- och idrottsområdet eller inom utbildutbild-ningsområdet teknik och kommunikation år 2015, det vill säga nästan 60 procent av alla studerande med främmande språk som modersmål.
Flest studerande med ett annat modersmål
finns det inom utbildningsområdet
0 2 4 6 8 10 12
Humanistiska och pedagogiska omr
. Kultur
Samhällsvet., företagsekon.
och admin. omr. Naturvetenskapliga omr. Teknik och kommunikation Naturbruk och miljöomr. Social-, hälso- och idrottsomr.
Turism-, kosthålls-, ekonomibranschen
Totalt
Andel (%)
Diagram 6.14. Andel studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen enligt utbildningsområde år 2015
Länk till tabell 6.13.Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen är inte ett av de största utbildningsområdena, men en förhållandevis stor andel av de 847 som studerade inom utbildningsområdet år 2015 hade ett främmande språk som modersmål (92 studerande år 2015 vilket motsvarade 10,9 % av alla studerande inom utbildningsområdet) – speciellt lockade grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen och yrkesexamen för anstaltsvårdare. Också inom det humanistiska och pedagogiska området utgjorde de studerande med ett främmande språk som modersmål en stor andel av de studerande. Totalt studerade 344 inom utbildningsområ-det och 35 hade ett annat modersmål än svenska, finska och samiska (10,2 %). Främst stude-rade de för yrkesexamina för kontakttolk och för grundexamina i barn- och familjearbete.
Inom hela den svenskspråkiga yrkesutbildningen är manliga studerande i knapp majoritet (53 % år 2015), medan kvinnorna är i knapp majoritet med ungefär 55 procent av de stude-rande när det gäller studestude-rande med ett annat modersmål (328 kvinnor och 273 män år 2015).
10 20 30 40 50 60
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Andel (%)
Män Kvinnor
Diagram 6.15. Andel studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen enligt kön åren 2010–2015
Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Från och med år 2011 har könsfördelningen ändrats så att kvinnorna de senaste åren har utgjort en majoritet av yrkesstuderande med ett annat modersmål inom den svenskspråkiga utbildningen. En stor del av de 328 kvinnorna år 2015 studerade inom utbildningsområdet social-, hälso- och idrottsområdet (155 av de totalt 328 kvinnorna).
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Andel (%)
0 2 4 6 8 10
Den svenskspråkiga yrkesutbildningen Yrkesutbildningen i hela landet
Diagram 6.16. Andel studerande inom yrkesutbildningen med ett främmande språk som modersmål enligt utbildningens språk åren 2010–2015
Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Andelen studerande med ett annat modersmål än svenska, finska och samiska har ökat både inom den svenskspråkiga utbildningen och i hela landet under de senaste åren. I hela landet fanns det år 2015 omkring 282 340 studerande inom yrkesutbildningen och 24 598 av dessa hade ett främmande språk som modersmål (8,7 % av alla studerande). Ökningen från år 2010 fram till år 2015 var 3,7 procentenheter i hela landet, medan den var 2,5 procentenheter inom den svenskspråkiga utbildningen (från 3,6 % år 2010 till 6,1 % år 2015).
Största delen av alla avlagda examina inom yrkesutbildningen är grundexamina
Det totala antalet examina avlagda inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen var 5 708 år 2015. Till och med 87 procent av de avlagda examina var grundexamina och endast 13 procent var antingen yrkes- eller specialyrkesexamina. Det totala antalet examina omfattar både hela examina och delar av examen. Det totala antalet examina avlagda av studerande med ett främ-mande språk som modersmål var 269 samma år (4,7 %) och 87 procent av dessa var grund-examina, medan 13 procent var antingen yrkes- eller specialyrkesgrund-examina, vilket betyder att fördelningen enligt examenstyp följer samma mönster oberoende av studerandes modersmål.
Nästan fem procent av alla examina, som avlades inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen, avlades av studerande
med ett annat modersmål än svenska, finska och samiska
2012 2013 2014 2015
0 1 2 3 4 5 6
Grundläggande yrkesexamina Yrkesexamina och
specialyrkesexamina Totalt
Andel (%)
Diagram 6.17. Andel examina avlagda av studerande med ett främmande språk som
modersmål inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen enligt typ av examen åren 2012–2015
Länk till tabell 6.15.
Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Nästan fem procent av alla examina, som avlades inom den svenskspråkiga yrkesutbild-ningen, avlades av studerande med ett annat modersmål än svenska, finska och samiska. Åren 2012–2014 var andelen något större i fråga om grundexamina än i fråga om yrkesexamina och specialyrkesexamina, men år 2015 var andelen den samma oberoende av examenstyp (4,7 %). I hela landet avlades totalt omkring 176 500 examina inom yrkesutbildningen år 2015 och 13 288 av dessa avlades av studerande med främmande språk som modersmål (7,5 %).
Allt flera med ett annat modersmål också inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen
Både inom den svenskspråkiga utbildningen och inom utbildningen i hela landet söker sig allt flera studerande med ett annat modersmål än svenska, finska eller samiska till yrkesut-bildningen. Ökningen i antal studerande har ändå varit större i hela landet, till och med en 74 procents ökning under perioden 2010–2015 (från 14 115 studerande till 24 598), vilket har sin naturliga förklaring i att integrationen av invandrare oftare sker på majoritetsspråket i kom-munerna. Trots detta så är ökningen inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen 66 procent under samma tidsperiod (från 363 studerande till 601).
100 200 300 400 500 600 700
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antal
Antal nya studerande Antal studerande Antal avlagda examina
Diagram 6.18. Antal nya studerande, studerande och avlagda examina av studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen åren 2010–2015
Länk till tabell 6.16.
Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
För invandrare och personer med invandrarbakgrund finns handledande utbildningar som är inriktade på yrkesutbildningen och som bland annat har som syfte att stärka förutsättning-arna för kommande yrkesstudier. Utbildningen är främst avsedd för ungdomar som har slut-fört den grundläggande utbildningen, men som inte har någon examen på andra stadiet. De senaste åren har den handledande utbildningen för grundläggande yrkesutbildning (VALMA) på svenska haft ett 60–70-tal förstahandssökande i gemensam ansökan. (Handledande utbildning för den grundläggande yrkesutbildningen)
100 200 300 400 500 600 700
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antal
Gymnasieutbildningen Yrkesutbildningen
Diagram 6.19. Antal studerande med ett annat modersmål än svenska, finska eller samiska inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen åren 2010–2015
Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Antalet studerande med ett främmande språk som modersmål har ökat inom yrkesutbild-ningen de senaste åren och fortfarande är det också betydligt flera av de studerande med främmande språk modersmål som söker sig till en yrkesutbildning än till en gymnasieut-bildning. Samtidigt har också antalet studerande med ett annat modersmål än de inhemska språken ökat inom gymnasieutbildningen. Åren 2010–2015 ökade antalet studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen med 90 procent (+ 84 studerande), medan antalet inom yrkesutbildningen ökade med 66 procent (+ 238 studerande).
Tabeller till kapitel 6
Den grundläggande utbildningen
Tabell 6.1. Antal och andel elever med ett främmande språk som modersmål i årskurserna 1–9 inom den grundläggande utbildningen enligt undervisningsspråk åren 2011–2015.
År Årskurserna 1–9 inom den svenskspråkiga utbildningen
Årskurserna 1–9 i hela landet Alla elever
(antal)
Elever med ett främmande språk som modersmål
Alla elever (antal)
Elever med ett främmande språk som modersmål
Antal Andel av alla elever (%)
Antal Andel av alla elever (%)
Omfattar grundskolor och skolor med både grundläggande utbildning och gymnasieutbildning, men inte specialskolor.
Källa: Statistikcentralen − Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Tabell 6.2. Antal elever med svenska och finska som andraspråk inom den grundläggande utbildningen och förändringen åren 2012–2016.
Andraspråk 2012 2014 2016 Förändring 2012–2016
Antal Andel (%)
Årskurserna 1–6 222 243 321 99 44,6
Årskurserna 7–9 81 85 114 33 40,7
Svenska som andraspråk sammanlagt 303 328 435 132 43,6
Årskurserna 1–6 14 730 17 976 21 313 6 583 44,7
Årskurserna 7–9 6 263 7 478 8 876 2 613 41,7
Finska som andraspråk sammanlagt 20 993 25 454 30 189 9 196 43,8
Årskurserna 1–6 14 952 18 219 21 634 6 682 44,7
Årskurserna 7–9 6 344 7 563 8 990 2 646 41,7
Svenska och finska som andraspråk sammanlagt 21 296 25 782 30 624 9 328 43,8 Omfattar grundskolor och skolor med både grundläggande utbildning och gymnasieutbildning, men inte specialskolor.
Uppgifterna samlas in vartannat år från och med år 2010.
Källa: Statistikcentralen − Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Att söka till utbildning på andra stadiet
Tabell 6.3. Antal och andel personer med ett främmande språk som modersmål som är förstahandssökande, antagna och som har mottagit en studieplats i gemensam ansökan (den egentliga ansökan) till svenskspråkig utbildning som började hösten 2016.
Antal första-handssökande
Antagna De som tagit emot en studieplats Antal Andel av
första-handssökande (%)
Antal Andel av de antagna (%)
Allmänbildande utbildning 32 34 106,3 29 85,3
Yrkesutbildning 65 44 67,7 35 79,5
Totalt 97 78 80,4 64 82,1
Källa: Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Tabell 6.4. Antal personer med ett främmande språk som modersmål som är
förstahandssökande, antagna och som har mottagit en studieplats i gemensam ansökan (den egentliga ansökan) till utbildning som började hösten 2016, enligt grundutbildning och utbildningens språk.
Den svenskspråkiga utbildningen All utbildning i hela landet Antal Har inte fullgjort läroplikten
(inget avgångsbetyg)
Källa: Vipunen – utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Gymnasieutbildningen
Tabell 6.5. Antal och andel nya studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen enligt region åren 2010–2015.
Region 2010 2012 2014 2015
Antal nya
Källa: Statistikcentralen − Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Tabell 6.6. Antal och andel studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen enligt region åren 2010–2015.
Region 2010 2012 2014 2015
Antal
Källa: Statistikcentralen − Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Tabell 6.7. Antal och andel studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen enligt modersmål, kön och typ av utbildning år 2015.
Studerande med främmande språk som modersmål (antal)
Alla studerande (antal) Andel studerande med främ-mande språk som modersmål av alla studerande (%) Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt
Gymnasiets hela lärokurs 67 67 134 2 908 3 556 6 464 2,1 Utbildning som leder till
IB-examen
17 26 43 99 116 215 20,0
Totalt 84 93 177 3 007 3 672 6 679 2,7
Källa: Statistikcentralen − Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Tabell 6.8. Antal och andel examina avlagda av studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen enligt region åren 2012−2015.
Region 2012 2013 2014 2015
Antal
Källa: Statistikcentralen − Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Tabell 6.9. Antal nya studerande, studerande och avlagda examina av studerande med ett främmande språk som modersmål inom gymnasieutbildningen enligt undervisningsspråk åren 2010–2015.
År Den svenskspråkiga gymnasieutbildningen Gymnnasieutbildningen i hela landet Antal nya
1) Studentexamen och IB-examen.
Källa: Statistikcentralen − Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Yrkesutbildningen
Tabell 6.10. Antal nya studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen enligt sättet att ordna utbildning och typ av examen åren 2010–2015.
Antal nya studerande
2010 2012 2014 2015
Läroplansbaserad utbildning 66 67 84 89
Grundläggande yrkesexamina 66 67 84 89
Förberedande utbildning för fristående examina 81 130 139 182
Grundläggande yrkesexamina 34 98 88 114
Yrkesexamina och specialyrkesexamina 47 32 51 68
Totalt 147 197 223 271
varav läroavtalsutbildning 10 28 31 43
Källa: Statistikcentralen − Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Tabell 6.11. Antal och andel nya studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen enligt kön åren 2010–2015.
Kön 2010 2012 2014 2015
Antal nya
Källa: Statistikcentralen − Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst
Tabell 6.12. Antal studerande med ett främmande språk som modersmål inom den
svenskspråkiga yrkesutbildningen enligt sättet att ordna utbildning och typ av examen åren 2010–2015.
Antal studerande
2010 2012 2014 2015
Läroplansbaserad utbildning 192 174 205 234
Grundläggande yrkesexamina 192 174 205 234
Förberedande utbildning för fristående examina 171 291 287 367
Grundläggande yrkesexamina 92 200 197 239
Yrkesexamina och specialyrkesexamina 79 91 90 128
Totalt 363 465 492 601
varav läroavtalsutbildning 37 66 70 81
Källa: Statistikcentralen − Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Tabell 6.13. Antal och andel studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen enligt utbildningsområde åren 2010–2015.
Utbildningsområde 2010 2012 2014 2015
Antal
Turism-, kosthålls-, ekonomibranschen 43 64 72 92 847 10,9
Övrig utbildning 2 19 10,5
Totalt 363 465 492 601 9 800 6,1
Källa: Statistikcentralen − Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Tabell 6.14. Antal och andel studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen enligt kön åren 2010–2015.
2010 2012 2014 2015
Källa: Statistikcentralen − Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Tabell 6.15. Antal och andel examina avlagda av studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen enligt typ av examen åren 2012−2015.
Källa: Statistikcentralen − Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Tabell 6.16. Antal nya studerande, studerande och avlagda examina av studerande med ett främmande språk som modersmål inom yrkesutbildningen enligt utbildningens språk åren 2010–2015.
År Den svenskspråkiga yrkesutbildningen Yrkesutbildningen i hela landet Antal nya
studerande
Antal studerande
Antal avlagda examina
Antal nya studerande
Antal studerande
Antal avlagda examina
2010 147 363 6 296 14 115
2011 206 414 99 7 075 15 396 5 220
2012 197 465 167 7 530 16 431 5 490
2013 256 552 239 8 422 17 979 10 031
2014 223 492 266 10 702 21 554 11 837
2015 271 601 269 11 559 24 598 13 288
Källa: Statistikcentralen − Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.