4 VIERASKIELISET LUKIOKOULUTUKSESSA
6.3 Gymnasieutbildningen
Majoriteten av studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen i Österbotten
Andelen nya studerande som har ett främmande språk som modersmål av alla nya stude-rande var tre procent både åren 2014 och 2015, men på längre sikt har ändå en ökning skett.
Det totala antalet nya studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen var 2 267 år 2015. Av dessa hade 67 ett annat modersmål än finska, svenska och samiska, vilket mot-svarar tre procent av alla nya studerande det året. I hela landet fanns det år 2015 omkring 35 250 nya studerande inom gymnasieutbildningen och 1 937 av dessa hade ett främmande språk som modersmål (5,5 % av alla nya studerande).
Tre procent av alla nya studerande hade ett annat modersmål än finska, svenska och samiska
0 1 2 3 4 5 6 7
Nyland Österbotten Övriga Totalt
Andel (%)
2010 2012 2014 2015
Diagram 6.4. Andel nya studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen enligt region
Länk till tabell 6.5.
Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Inom den svenskspråkiga utbildningen var andelen nya studerande med ett främmande språk som modersmål tre procent år 2015, men stora regionala skillnader förekommer.
I Österbotten utgjorde de nya studerande med ett främmande språk som modersmål drygt sex procent av alla nya studerande år 2015 och statistiken visar att andelen var betydligt större i regionen år 2015 än bara ett år tidigare. I Nyland och de andra regionerna var ande-len i stället större ett år tidigare år 2014 och igen mindre år 2015.
0 1 2 3 4 5 6
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Andel (%)
Den svenskspråkiga gymnasieutbildningen Gymnasieutbildningen i hela landet
Diagram 6.5. Andel nya gymnasiestuderande med ett främmande språk som modersmål enligt undervisningsspråk åren 2010–2015
Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
I ett längre perspektiv har det skett en kontinuerlig ökning både inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen och i hela landet – ökningen var 1,4 procentenheter inom den svensk-språkiga utbildningen och 1,7 procentenheter inom gymnasieutbildningen i hela landet under tidsperioden 2010–2015. Inom den svenskspråkiga utbildningen ökade antalet nya stude-rande med ett främmande språk som modersmål från 38 nya studestude-rande år 2010 till 67 nya studerande år 2015. I hela landet ökade antalet nya studerande med ett främmande språk som modersmål från 1 448 nya studerande till 1 937 under samma period.
Inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen studerade sammanlagt 6 679 studerande år 2015 och 2,7 procent av dem var studerande med ett främmande språk som modersmål. I antal betyder det här en grupp på 177 studerande, av vilka de flesta studerade antingen i Österbotten (92 studerande) eller i Nyland (55 studerande). Till och med 83 procent studerade i antingen Österbotten eller Nyland, medan endast 17 procent studerade i någon annan region.
I hela landet fanns det år 2015 omkring 104 060 studerande inom gymnasieutbildningen och 5 342 av dessa hade ett främmande språk som modersmål (5,1 % av alla studerande). Också i hela landet ligger Nyland i topp när det gäller regioner med en stor andel studerande med ett annat modersmål, med den skillnaden att Nyland har den överlägset största gruppen med studerande med ett annat modersmål i hela landet – hela 61 procent av alla studerande med ett annat modersmål studerade i Nyland år 2015.
Nyland: 55 studerande 31 %
Österbotten: 92 studerande 52 %
Övriga: 30 studerande 17 %
Diagram 6.6. Studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen enligt region år 2015
Länk till tabell 6.6.Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Fördelningen mellan manliga och kvinnliga studerande är den samma oberoende av om de studerande har svenska, finska eller samiska som modersmål eller om de har ett annat modersmål. Oberoende av modersmål så är könsfördelningen inom gymnasieutbildningen sådan att kvinnorna är i knapp majoritet med ungefär 55 procent av de studerande både inom den svenskspråkiga utbildningen och inom utbildningen i hela landet.
Under tidsperioden 2010–2015 ökade antalet studerande med ett främmande språk som modersmål med till och med 90 procent inom den svenskspråkiga utbildningen (från 93 till 177 studerande). Andelen studerande som har ett främmande språk som modersmål av alla stu-derande ökade med 1,4 procentenheter på fem år inom den svenskspråkiga utbildningen, från 1,3 procent år 2010 till 2,7 procent år 2015. I hela landet har ökningen under samma tidsperiod varit till och med en aning större än inom den svenskspråkiga utbildningen (1,7 procentenheter från 3,4 % år 2010 till 5,1 % år 2015). Trenden är den samma oberoende av undervisningsspråk – andelen studerande med andra modersmål än svenska, finska och samiska blir allt större inom gymnasieutbildningen.
Andelen studerande ökade med 1,4 procentenheter
på fem år
0 1 2 3 4 5 6
Andel (%)
Den svenskspråkiga gymnasieutbildningen Gymnasieutbildningen i hela landet
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Diagram 6.7. Andel gymnasiestuderande med ett främmande språk som modersmål enligt undervisningsspråk åren 2010–2015
Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
De flesta av de studerande med främmande språk som modersmål studerade gymnasiets hela lärokurs med en målsättning att avlägga studentexamen (76 %). År 2015 var det ändå en stor andel av de studerande med ett främmande språk som modersmål som studerade i en utbildning som leder till IB-examen (24 %). Som jämförelse kan nämnas att bland alla stude-rande inom den svenskspråkiga utbildningen var det endast tre procent som studerade i en utbildning som leder till IB-examen. Inom den svenskspråkiga utbildningen är det möjligt att studera för IB-examen (International Baccalaureate) både i Nyland (Esbo) och i Österbotten (Vasa).
Största delen av studentexamina inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen avlades i Österbotten
Antalet examina avlagda av studerande med ett främmande språk som modersmål var 40 inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen år 2015 eller 1,7 % av alla avlagda examina.
Av alla avlagda examina var 29 studentexamina (72,5 %) och 11 var IB-examina (27,5 %). Det totala antalet examina inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen var 2 309 samma år.
Till och med 97 procent av de avlagda examina var studentexamina och endast tre procent var IB-examina. I hela landet avlades totalt omkring 31 100 examina inom gymnasieutbild-ningen och 1 144 av dessa avlades av studerande med främmande språk som modersmål (3,7 % av alla avlagda examina).
Av alla avlagda examina
var 29 studentexamina
Nyland Österbotten Övriga Totalt
Diagram 6.8. Andel examina avlagda av studerande med ett främmande språk som
modersmål inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen enligt region åren 2012–2015
Länk till tabell 6.8.
Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Knappt två procent av alla examina, som avläggs inom den svenskspråkiga gymnasieutbild-ningen, avläggs av studerande med ett annat modersmål än svenska, finska och samiska.
År 2015 avlades 19 examina i Österbotten och 15 examina i Nyland av studerande med ett annat modersmål, vilket motsvarar 2,7 procent av alla avlagda examina i Österbotten och 1,3 procent av alla avlagda examina i Nyland. En jämn ökning i andelen avlagda examina har skett årligen under perioden 2012–2015 i Nyland, medan ökningen i Österbotten och de andra re gio nerna har varit mera oregelbunden från år till år.
Gymnasieutbildningen – allt flera med ett annat modersmål
Som helhet kan konstateras att det fortfarande handlar om ganska få studerande inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen som har ett annat modersmål än svenska, finska eller samiska, men att utvecklingen de senaste åren har tagit ordentlig fart mot större grupper.
Allt flera regioner, skolor och läroanstalter har under de senast åren fått ta emot studerande med ett främmande språk som modersmål och inom de kommande åren kommer ytterligare nya skolor och läroanstalter att få ta emot studerande med en annan språkbakgrund.
Antal
20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antal nya studerande Antal studerande Antal avlagda examina
Diagram 6.9. Antal nya studerande, studerande och avlagda examina av studerande med ett främmande språk som modersmål inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen åren 2010–2015
Länk till tabell 6.9.
Källa: Statistikcentralen – Vipunen - utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Ökningen innebär framförallt ett behov av nya modeller för språkstödjande undervisning, men också större behov av till exempel undervisning i svenska som andraspråk och utbild-ning som förbereder för gymnasieutbildutbild-ning. (Grunderna för läroplanen för utbildutbild-ning som förbereder för gymnasieutbildning 2015)