Tidigare forskning

Härnäst presenterar jag tidigare studier gällande det nya könsneutrala pronomenet. Jag inleder detta kapitel med att presentera Ledins och Lyngfelts artikel Olika hen-syn (2013) som behandlar olika funktioner hos hen. Därefter behandlas artikeln En öppning i en sluten ordklass - Den nya användningen av pronomenet hen av Karin Milles och Daniel Wojahns doktorsavhandling Språkaktivism. Diskussioner om feministiska språkförändringar i Sverige från 1960-talet till 2015.

Därefter presenteras Anna Lindqvists, Marie Gustafsson Sendéns och Emma Bäcks studie Vem tycker om hen? om attityder till det omdebatterade könsneutrala pronomenet. Till sist behandlas två examensarbetena av Klara Bertils och Martha-Paula Colliander vilka behandlar spridningen och funktioner av pronomenet hen i sociala medier samt dagspress.

18 Ledin & Lyngfelt (2013) undersökte i sin studie Olika hen-syn bruket av pronomenet hen i bloggar, tidningstexter och studentuppsatser. Resultaten visar att bruket av hen är ganska ovanligt i alla delundersökningarna. Bruket beskrevs vara ojämnt distribuerat ur både språkligt och socialt perspektiv. Hen används således sporadiskt, men enligt denna studie kan det urskiljas två sociala kontexter, bloggar som tar upp genus-/hbtq-frågor och studentuppsatser i svenska/nordiska språk, där hen visar sig vara etablerat. Deras delundersökning av tidningstexter, som är den viktigaste ur synvinkel av denna studie, utfördes i Korp (Språkbankens korpusverktyg med stöd för bland annat konkordansvisning) och tidningstextmaterialet omfattade Göteborgs-Postens alla årgångarna som fanns till buds. De första beläggen av hen dök upp i GP:s årgång 2005. Totalantalet årgångar i materialet var åtta, från 2005 till 2012. Den största andelen av belägg från tidningstexter var diskussioner om hen, alltså inte faktiskt bruk av pronomenet, dvs. meta-hen. Den karaktären hade totalt drygt 60 %, ungefär två tredjedelar av alla träffar. När det undersöktes hen som användes referentiellt, dominerade det generiska hen (47 %) och det könsöverskridande hen (30 %) materialet som de vanligaste funktionerna. De där två funktionerna har urskilts i stort sett som huvudsakliga sätt att använda hen bl.a. av språkvårdare i Sverige. I denna studie urskildes det indefinita hen (med andelen 14 % av alla träffar) från generisk användning. Om man räknar ihop beläggen av generisk hen och indefinit hen, utgör det totalt 61 % av belägg. Funktionen anonymiserande hen/okänt kön var den ovanligaste funktionen i deras tidningsmaterial med den lägsta andelen (9 %).

Milles (2013) behandlade hen-initiativet som språkplaneringsprocess och undersökte bruket av hen i den svenska offentligheten i sin studie En öppning i en sluten ordklass? Den nya användningen av pronomenet hen. Milles undersökte bruket av hen hos journalister, myndigheter, politiker och studenter. Hon kom fram till att journalister och studenter har infört ordet till en viss grad medan i myndighetsinformation användes hen nästan aldrig. Tidningstextmaterialet som utgjordes av Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet undersöktes från december 2012 till och med april 2013. Sökningarna gjordes med hjälp av det digitala textarkivet Mediearkivet.

Totalantalet förekomster i tidningstexter var 203. Användningen varierade mellan åren och till och med månaderna. Pronomenet förekom mest i (den obundet socialdemokratiska) Aftonbladet och i (den obundet liberala) Dagens Nyheter. Även i den här undersökningen användes hen framförallt med generisk referens, vanligen för att referera till en person med en viss grupptillhörighet.

Wojahn (2015) har analyserat med en diskursanalytisk metod diskussioner om feministiskt motiverade språkförändringar i sin doktorsavhandling Språkaktivism – Diskussioner om feministiska språkförändringar i Sverige från 1960-talet till 2015. Språkaktivism och feministiska

19 språkförändringar samt reaktionerna på dessa forskas i under runt femtioårig analysperiod. Han intresserar sig för relationen mellan språk och kön samt relationen mellan språkförändringar och förändringar i den sociala världen som inte är bundna till språket. Han har granskat diskussioner inom tre olika kontexter: aktivistiska grupper, kommentarsfält på nätet och den institutionaliserade språkvården samt undersökt hur de ovannämnda relationerna uppfattas i dessa kontexter. Ett viktigt forskningsintresse är hur de olika aktörerna gör begriplig relationen mellan språk och kön. Han betonar även relationen mellan språkförändringar och förändringar i den sociala världen.

Språkaktivister, de personer och grupper som aktivt förändrar språket, har infört språkförändringarna som analyseras i avhandlingen. Från 60-talet till 90-talet fokuserade språkaktivisterna att utmana patriarkatet. Sedan dess har bland annat heteronormen och tvåkönsnormen ifrågasatts. Under denna 50-åriga analysperiod har transaktivister, homo- och bisexuella, kvinnorörelsen och queera personer skapat en massa nya ord för att ifrågasätta och förändra normer kring könet, maktstrukturer och sexualitet samt eliminera diskriminering men även för att kunna benämna sig själva och uttrycka sin egen identitet. Exempel på dessa ord är hen, cisperson och kvinniskor. Genom Wojahns (2015) analys visas att språkvården betraktar samhället och språket som två skilda entiteter vilket leder till att språkvårdarna verkar behandla (politiska) språkförändringar som rent språkliga frågor medan aktivisterna vill reagera genom att utmana diskriminering, könsnormering och samhälleliga maktstrukturer. I rekommendationerna beskriver språkvårdare att språket i stort sett är något som avspeglar samhället men inte något som konstruerar det.

Lindqvist, Gustafsson Sendén och Bäck (2016) har undersökt och analyserat inställningar till hen och vad som har inverkat på attityderna till det omdebatterade pronomenet i sin undersökning ”Vem tycker om hen?”. Deras kvantitativa enkätstudie för 240 personer innehöll frågor om identifikation med könsidentitet, attityd till sexistiskt språk och modern sexism. Dessutom frågades om deltagarnas politiska ställning samt intresse för genusfrågor. Syftet med studien var att få svaret på huvudfrågan

”Vem tycker om hen?”. Genom statistisk analys visade studien sammanfattningsvis att personen som gillar hen har

1) en stark identifikation med sin självdefinierande könsidentitet, oavsett kön 2) lågt godkännande för sexistiskt språk

3) inga sexistiska åsikter 4) intressen för genusfrågor

Dessutom igenkändes sambandet mellan lägre ålder och en positiv attityd till det nya pronomenet.

20 Under 2010-talet har det varit populärt att undersöka språket i sociala medier. Jag har hittat två likadana examensarbeten om olika funktioner hos det nya pronomenet hen. Dessa studier har bloggar som undersökningsmaterial. Klara Bertils (2012) har undersökt funktioner och spridning av hen i bloggar och dagspress i sitt examensarbete Hen – ett könsneutralt pronomen på väg in i allmänspråket på kandidatnivå vid Umeå universitet. Hennes undersökningsmaterial innebar 200 belägg, de första 100 beläggen ur bloggtexter och de andra 100 beläggen ur tidningstexter som analyserades utifrån morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspektiv. Beläggen analyserades utifrån både funktionen hos hen samt utifrån textens genre och/eller politisk laddning. Bertils studie visade att hen uppträder mest som könsneutralt pronomen med generisk eller unik referens. Hen används flitigt även som pronomen för personer som har en problematiserad könsidentitet. Därtill kom det fram att pronomenets starka politiska laddning har börjat förminskas och ordet har blivit mer neutralt och vardaglig.

Martha-Paula Colliander (2018) har i sitt examensarbete i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet undersökt distributionen av olika funktioner hos hen i sociala medier 2012-2017. Hennes material består av data från fyra korpusar (Bloggmix, Twittermix, Flashback, och Familjeliv) från Språkbankens textsamling som hon har hämtat med hjälp sökverktyget Korp. Colliander analyserades totalt 186 träffar av hen. Hennes studie visar att det anonymiserande hen/okänt kön är den dominerande funktionen hos hen med 47 % av beläggen. Näst mest används hen med generisk funktion (28 %). I jämförelse med tidigare forskning visar hennes studie att metaforisk användning har gått ner. Hon har undersökt och jämfört även hen-frekvens mellan 2012-2017 i dessa olika bloggar. Under denna period visades användningen variera ganska mycket mellan dessa fyra korpusar.

21