Resultat

I detta avsnitt ska jag presentera resultat av den här undersökningen.

Syftet med den här undersökningen var att ta reda på i vilken grad samt hur det nya könsneutrala pronomenet hen används i tidningstexter ett år efter den stora hen-debatten som skedde 2012. Alla hen-förekomster från mitt undersökningsmaterial, Göteborgs-Postens årgång 2013, analyserades utifrån funktionen hos det nya omdebatterade pronomenet. Jag vill betona att de siffror som jag härnäst ska redovisa föreställer hen-användningen i en given svensk tidning och i en given tidsperiod samt i bestämda funktioner. Avsikten med den här undersökningen har således inte varit att göra upp en statistik över bruket av hen i svenska språket utan snarare beskriva bruklighet, frekvens och olika användningssätt av det nya omdebatterade pronomenet i ovannämnda ramar. Resultatet baserar sig på min egen tolkning, den teoretiska ramen och tidigare forskning som jag presenterat.

Utifrån resultaten av denna undersökning kan man dra slutsatsen att den språkliga nykomlingen, det könsneutrala pronomenet hen, användes i en viss utsträckning och på ett mångsidigt sätt i de utvalda tidningstexterna år 2013. Jag har analyserat resultaten noggrant och delat alla hen-förekomsterna in i sju kategorier utifrån deras språkliga funktion. Totalantalet hen-träffar blev sammanlagt 116. Bruket av hen visar sig vara relativt ovanligt i Göteborgs-Posten år 2013, i förhållande till att pronomen är

39 en ordklass som brukar förekomma ofta och med hänsyn till att jag räknade med även den metaforiska användningen av hen. Jag anser detta för något oväntat men även för ett viktigt resultat.

Ett belägg med metaspråklig funktion (se exemplet (33)) i materialet avslöjade att det fanns i 2013, en allmän policy i GP som gäller användandet av det undersökta pronomenet: hen användes inte i regel i redaktionella texter. Det betyder att detta pronomen användes undantagsvis ifall personen själv ville bli kallad ”hen” eller om det var ”relevant att använda det i ett visst sammanhang”. Jag hittade inga motiveringar till detta. Policyn förklarar delvis mitt resultat. Jag tror att det skulle ha varit tydligt fler träffar om det inte hade funnits en sådan här riktlinje som innebar att ”minimera” användningen av det nya pronomenet som jag forskar i. Som ovan har konstaterats var ett av de viktigaste kriterierna för valet av Göteborgs-Posten som mitt undersökningsmaterial deras liberala politiska färg. Tidningar med olika ”bakomliggande” politiska inriktningar kan ha olika attityder mot t.ex. språkpolitiska frågor, så som användandet av hen. Å andra sidan har användandet av det nya pronomenet antagligen väckt uppmärksamhet och känslor av många slag hos både redaktionen och läsarna. Att använda pronomenet vars användningsmöjligheter, inklusive politiska och stilistiska valörer, ännu inte i detta skede var tydliga krävdes det troligen en sådan gemensam riktlinje. Den här policyn hos Göteborgs-Postens redaktion var en överraskning för mig, men samtidigt utgjorde den en viktig faktor ur min undersöknings synvinkel. Den påverkar frekvensen och därmed förklarar delvis mitt resultat. I det följande kommer jag att gå igenom de kvantitativa resultatredovisningarna hos olika typer av hen i den samma ordning som de presenterades i början av det föregående kapitel 4.1. Det är värt att lägga märke till att relativt höga andelar av olika funktionerna i GP13 ska relateras med materialets allmänt ringa hen-frekvensen där enskildheter kan få ”för stort” uppmärksamhet.

När vi iakttar distributionen av olika funktionerna hos hen dominerar generiskt hen, dvs. de hen-belägg som används med generisk referens (en generell beskrivning), mitt material. Denna funktion täcker ungefär 33,5 % av alla förekomster. I dessa fall refererar pronomenet till människor allmänt utan att det avser en specifik individ. Således gäller det indefinit syftning. Med funktionen generiskt hen kan föråldrat och könat generiskt han samt kontroversiellt generiskt man ersättas. Generiskt hen utgör den största kategorin med 39 förekomster av de totalt 116 undersökta hen i mitt material, vilket betyder en tredjedel av alla fallen. I kategorin generiskt hen ingår även funktionen indefinit hen, alltså fall där en specifik/bestämd person i en viss grupp refereras utan att precisera vem exakt det egentligen talas om. Det är inte alltid lätt att dra gränsen mellan generiskt hen och indefinit hen och därför slogs de ihop i de kvantitativa resultatredovisningarna.

40 I tidningstexter finns det behov av att skriva om människor både med generisk referens och specifika personer utan att avslöja vidare information om referentens kön. Genom att använda generisk referens kan de klumpiga dubbelformerna han eller hon, hon eller han, han/hon, hon/han undvikas. Skälet till att använda hen i stället för dessa ovannämnda kombinationer i tidningstexter kan således vara ekonomiskt – hen är inte så skrymmande än de där alternativa kombinationerna och det går även snabbare att skriva. Korrelaten vid funktionen generiskt hen i mitt material är mångsidiga, exempelvis den som, någon, ingen, en person, en människa, svensken, åskådaren, venedigresenären och konstruktionen den språkligt rika. Att inte använda hen helt konsekvent visar sig vara vanligt framförallt med denna funktion – hen kombineras ganska ofta med flera andra strategier som väljs för generiskt referens. I en mening kan t.ex. tre olika pronomen, tillsammans med substantivet person, växla smidigt och referera till en och samma person. Denna strategi används troligen för att undvika onödig upprepning som kan göra texten klumpig.

Totalt 24 belägg av alla inberäknade hen, dvs. ungefär 20,5 % av materialet, gällde anonymiserande hen/okänt kön. Även de här två funktionerna behandlades tillsammans eftersom det i vissa fall var komplicerat att skilja syftet med användningen av hen mellan de här två funktionerna, speciellt vid fallen med en begränsad kontext från korpusen. Om jag hade avskilt de här två kategorierna hade det givetvis påverkat resultatet. Anonymiserande hen/okänt kön utgör den andra mest förekommande funktionen i GP2013. I materialet fanns det anledning till att anonymisera t.ex. en chef, en journalist, ett barn, en hyresvärd, en granne osv. Det kom fram även ett fall där signaturen i en tidningsspalt pronominaliserades med hen. Enligt min tolkning handlade detta om funktionen okänd kön och samtidigt gällde det unikt identifierbar referent trots att talaren troligen inte hade träffat den där personen och därigenom inte kunde avgöra könet.

Ytterligare visade det sig att det finns en klar dimension hos anonymiserande hen/okänt kön i materialet: hen användes nämligen ett par gånger som referens till ett ofött barn/ett foster. I beläggen där hen förekom i denna dimension gällde det troligen funktionen okänt kön. Enligt min åsikt skulle det låta litet opersonligt att använda obetonat anaforiskt den/det om en (blivande) specifik person i singularis även om SAG 2 påminner att bruket av dessa pronomen är etablerade i svenskan, särskilt när referenten är barn. Dessutom bör det minnas att den/det saknar en oomstridd och förankrad genitivform eftersom formen dess används vid få tillfällen om personer. (jfr SAG 2: 280-281) Den ena av de två huvudsakliga användningssätten hos hen, som språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen (2018) har definierat, är just den typen av fallen då man inte vet eller att man vill dölja könstillhörigheten hos personen som refereras. Mina resultat stöder detta.

41 När den binära indelningen i kvinna och man vill undvikas, dvs. det hänvisas till personer som befinner sig mellan eller bortom de traditionella pronomenen han/hon, används könsöverskridande hen. Denna funktion, som även kallas för hbtq-hen, användes mycket sporadiskt i det utvalda tidningsmaterialet. Enbart sju hen-förekomster i materialet hade könsöverskridande funktion vilket betyder att hbtq-hen utgör den minsta kategorin med andelen 6 %. Vid funktionen könsöverskridande hen var syftningen ofta definit, men det visar sig vara möjligt att använda hbtq-hen även med generisk referens (han, hon och hen). Då utgör hen en typ utöver den binära könsuppdelningen. Då kan det skapas tre könskategorier: män, kvinnor och personer som befinner sig mellan/bortom dessa entydiga könsuttryck. Förekomster med könsöverskridande funktion kan vara svåra att identifiera men de fallen som jag mötte var i regel tydliga. Kontexten och till och med namn (kombination av både kvinno- och mansförnamn) som korrelat förtydligar syftet som skribenten troligen har haft. Därtill nämndes ordet könstillhörighet, förkortningen hbtq- och uttrycket könsöverskridande gränsbrytare i samband med denna typ av förekomsten. Därtill realiserades Göteborgs-Postens policy rörande användningen av hen (se kapitel 4.1, exempel (33)): det finns tydliga fall i materialet där skribenten inte anger kön för att antingen personen själv vill bli kallad hen eller det annars är relevant att använda hen i sammanhanget.

Personifierande användning av hen, med andelen ca 9,5 % av alla träffar, var den mest speciella och överraskande funktionen som jag identifierade ur materialet. Det visade sig att det går att pronominalisera både levande och icke-levande (inanimata) gestalter, lokaler, djur och ting (t.ex.

olika klubbar, idrottsturnering, Gud och en hund) med hen i avsikt att framställa referenten som en levande och människoliknande varelse. Denna typ av bruket visar en viss vidd av pronomenets potential. Mitt resultat stöder således tidigare forskning om att hen används även som referens till inanimata korrelat (jfr Bertils 2012, Milles 2013). I materialet används detta pronomen mångsidigt för att referera unikt till icke-mänskliga korrelat som gestalter (Gud, Messias, Skaparen, zombien), lokaler (olika klubbar i Göteborg), djur (en hund) och en cupturnering i fotboll (Svenska Cupen), som normalt inte könsbestäms eller pronominaliseras med animat pronomen. Att djur åsyftas med animat pronomen är å andra sidan inte något nytt utan pronomenvalet beror ofta på relationen mellan avsändaren och djuret. Oftast är skälet att använda animata pronomen om djur för att ange könet. (jfr SAG 2: 276) Således är bruket av könsneutralt hen i detta fall intressant. Genom att använda hen i stället för den/det blir de omtalade gestalter, ting och lokaler mer levande och förmänskligas – exempelvis skrivs det om en klubb i Göteborg som om det var en vän till kunden. Enligt min tolkning får denna användning en skämtsam ton, speciellt när lokaler och en sportturnering pronominaliseras

42 med hen. Personliga pronomen i referens till lokaler och idrottsturneringen är således ännu mer överraskande för mig än referens till exempel Gud eller en hund.

Ca 15,5 %, dvs. 18 belägg, av alla undersökta förekomsterna jag har stött på i mitt material var det frågan om funktionen meta-hen, dvs. icke-referentiell användning av det nya pronomenet. Dit hör träffar där ordet, eller fenomenet som detta pronomen skapade, diskuteras av språkbrukare men inte används. Denna typ av fallen är ganska lätt att identifiera. De förekommer ofta antingen inom citationstecken eller alternativt i formen ”pronomenet hen” eller ”ordet hen”. En träff med funktionen meta-hen avslöjade policyn hos GP som gällde bruket av hen i redaktionella texter. Dessa två förekomster av meta-hen var mycket viktiga ur min undersöknings synvinkel och inverkar väsentligt på hen-frekvensen. Om jag hade utelämnat alla meta-hen från analysen, skulle jag möjligen ha missat denna viktiga information. Som väntat var andelen relativt stor i förhållande till andra kategorier – funktionen meta-hen utgjorde den tredje största kategorin i denna studie. Trots detta är andelen överraskande liten. För att det utvalda materialet inföll kort efter det stora debattåret trodde jag att det nya pronomenet skulle ha diskuterats ännu mer i den liberala Göteborgs-Posten.

Funktionen substantiviskt hen täckte 5 %, dvs. enbart 6 träffar, av alla hen-belägg i mitt material.

Frekvensen är ungefär lika med funktionen könsöverskridande hen i denna studie. Jag ville absolut ta de här icke-pronominella funktionerna, alltså substantiviskt hen samt metaanvändning av hen (meta-hen), med i analysen för att jag uppfattar även dem som viktiga ur min undersöknings synvinkel. Det visade sig att denna substantiviska typ av hen användes på två sätt: i könsöverskridande funktion men framförallt med indefinit syftning på alla människor, med andra ord på både cis- och transpersoner. Det fanns dock ett belägg med definit syftning där ett visst barn åsyftas med en hen. Enligt resultaten av denna studie brukar substantiviskt hen dyka upp med obestämd artikel en medan ett hen syftar på pronomenet hen, då funktionen är metaforisk. Den etablerade pluralformen verkar vara hen.

9,5 % av förekomsterna, dvs. 11 belägg av totalantalet 116, kategoriserades som övrigt/oklart på grund av en otillräcklig eller/och otydlig kontext. Andelen förklaras med att sökverktyget Korp ger på ett mycket varierande sätt ganska begränsad information om kontexten där sökordet förekommer i. Ibland var det mycket svårt att tolka vilken intention skribenten har med sitt pronomenval. I dessa fall gick det tyvärr inte att fastställa funktioner utan vidare kontext. Ändå lyckades jag urskilja bland förekomsterna i denna kategori ett intressant sätt till att använda hen: det kan referera till allmänt könsidentifierade personer som troligen är kända till skribenten och kan väl identifieras av läsaren, t.ex. Fredrik Skavlan, som är en av de mest kända tv-personerna i Sverige.

43 Såsom konstaterats i kapitel 2.3 urskiljer Institutet för Språk och folkminnen (2018) två huvudsakliga sätt att använda pronomenet hen: när könstillhörigheten är okänd, oväsentlig eller ska osynliggöras (anonymiserande hen/okänd kön) eller för att omtala personer som inte identifierar sig som han eller hon (könsöverskridande hen). Sammanlagt består ungefär 27 % av beläggen i mitt undersökningsmaterial av dessa två funktioner, dvs. anonymiserande hen/okänt kön och könsöverskridande hen. Om förekomster av generiskt hen, alltså i funktionen ”oväsentligt kön”, räknas ihop blir andelen ca 60 %. Således stöder mitt resultat denna teori.

Enligt min tolkning förekommer hen generellt i vardagliga och neutrala kontexter. På basis av detta kan det således hävdas att den politiska laddningen som har kombinerats med hen inte spelar en stor roll i mitt undersökningsmaterial, Göteborgs Postens årgång 2013.

När jag relaterar mina resultat vidare till tidigare studier kring temat kan jag dra likartade slutsatser om bruket av det här pronomenet. Mina resultat är i stort sett i linje med tidigare forskning av hen-användning i tidningstexter och i bloggar. Studien Olika hen-syn (2013) av Ledin & Lyngfelt visade att bruket av hen generellt är ganska ovanligt i tidningstexter. Totalt drygt 60 %, med andra ord två tredjedelar, av förekomster utgjordes av funktionen meta-hen, vilket betyder att pronomenet har diskuteras mer än använts referentiellt i tidningsmaterialet (GP05-GP12). När denna återstående tredjedel av förekomster där hen användes referentiellt iakttogs dominerade samma funktion som i den här undersökningen. Den generiska användningen av hen var den vanligaste funktionen i det utvalda tidningsmaterialet med andelen 47 % även i deras studie. Det är viktigt att notera här att Ledin och Lyngfelt avskilde funktionen indefinit hen från funktionen generiskt hen. Om beläggen av generiskt hen och indefinit hen i GP räknades samman utgör de tillsammans 61 % av alla referentiella hen. Även studien av Milles (2013) visade att hen används på många olika sätt i tidningstexter men först och främst generiskt för att ”referera någon med en viss grupptillhörighet”. Milles identifierade även att det är typiskt för detta generiskt hen att det förekommer i texter som har argumenterade drag.

Studien av Klara Bertils (2012) visade att i första hand uppträdde hen som personligt pronomen för både generisk och unik referens. Vid unik referens var hens funktion antingen anonymisera eller referera till okända personer. Hen användes även för personer som inte har en entydig könsidentitet.

På basis av sina resultat drog hon slutsatsen att den starka politiska laddningen, som har präglat det nya pronomenet, har börjats att avta. Enligt Bertils användes hen nämligen även utanför feministiska och politiska kontexter i sitt material, alltså i tidningstexter och i bloggar. Ett viktigt resultat i Bertils studie är att hen har en personifierande funktion i referens till bl.a. djur och väsen. Betydelsen av

44 ordet hen verkade då vara ”könsneutral” snarare än ”könsproblematiserande” och därför pronomenet ha rört sig mot ett mer neutralt och allmänspråkligt bruk. Mina resultat stöder detta.

Martha-Paula Colliander undersökte hens utveckling i olika bloggar mellan 2012-2017. Enligt Collianders studie var den mest frekventa funktionen hos hen okänt kön och anonymiserande hen med andelen 47 %. Generiskt hen täckte totalt 28% och meta-hen 13 % av alla förekomster i det utvalda materialet. Det fanns skillnader mellan korpusarna – i olika bloggar dominerade olika funktioner. Distributionen av hens olika funktioner i olika korpusarna varierade mellan år men Colliander har ändå inte kunnat urskilja tydliga mönster för alla funktionerna. Den dominerande funktionen i de utvalda bloggar var annan än i de utvalda tidningstexter som jag hade som mitt material, men annars var även Collianders resultat i stort sett i linje med mina resultat.

45 5

SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION AV RESULTAT

I den här uppsatsen har jag undersökt etableringen och användningen av det könsneutrala pronomenet hen i tidningstexter. Som undersökningsmaterial har jag valt Göteborgs-Postens årgång 2013 eftersom jag var nyfiken att betrakta användningen av den här språkliga nykomlingen kort efter den stora hen-debatten 2012. Studien utfördes med hjälp av Språkbankens sökverktyg Korp.

Jag har koncentrerat mig på följande forskningsfrågor:

1. I vilken grad används hen i GP2013?

2. Vilka språkliga funktioner har hen? Vad syftar hen på i det utvalda materialet?

De ovannämnda forskningsfrågorna behandlades med hjälp av några tilläggsfrågor som jag utformade för att underlätta analysen av olika språkliga funktioner hos det undersökta pronomenet:

- Är syftningen definit/indefinit?

- Vilket är korrelatet? Används hen pronominellt/icke-pronominellt? Vilken satsdel gäller det?

Används hen som subjekt eller objekt eller både och?

Sammanlagt blev antalet hen 116 och förekomsterna analyserades utifrån olika funktioner hos det nya könsneutrala pronomenet. Jag har delat varje belägg in i någon av följande sju kategorier utifrån min tolkning av dess funktion: generiskt hen, anonymiserande hen/okänt kön, könsöverskridande hen, personifierande hen, meta-hen, substantiviskt hen och övrigt/oklart. Indelningen gjordes med hjälp av tidigare forskning kring pronomenet. Jag anpassade kategorierna som Ledin & Lyngfelt (2013) använde i sin studie Olika hen-syn. Dessutom har jag gjort några andra intressanta observationer kring pronomenet och dess bruk i materialet.

Jag hade förväntat mig en tydligt högre hen-frekvens i mitt undersökningsmaterial. Sökningen visade att totalantalet hen-träffar är enbart 116 vilka utgjorde mitt slutgiltiga undersökningsmaterial. Jag anser att redan detta är ett viktigt resultat av min studie i sig självt. Det framkom nämligen en spännande information av materialet: GP har, eller åtminstone hade år 2013, ett slags hen-förbud, dvs. enligt policyn användes år 2013 det nya pronomenet inte i regel i redaktionella texter. Ändå fanns det undantag, pronomenet kunde användas om bruket var motiverat. Med andra ord var hen passande i situationer där t.ex. den intervjuade ville bli kallad ”hen” eller om bruket var relevant i vissa

46 sammanhang. Jag hittade inga motiveringar till policyn. Att pronomenet medförde och följdes av både språkliga och samhälleliga förändringar och att alla användningsmöjligheter av hen knappast var helt tydliga för språkbrukare 2013 inverkade troligen på att en sådan policy fanns. Denna riktlinje i sig förklarar delvis det ringa bruket av det undersökta pronomenet för sex år sedan.

I den här undersökningen har jag försökt att belysa det faktiska bruket av hen. Sammanfattningsvis kan det hävdas att det nya pronomenet fortfarande var ganska ovanligt i tidningsmaterialet från 2013 som jag analyserade. Även om hen användes då sporadiskt användes det redan då på olika sätt och i tidningstexter – det förekom intressanta funktionella differentieringar i materialet. Jag urskilde de sju tydligaste funktionerna hos hen i GP2013. Indelningen av olika språkliga funktioner utfördes med hjälp av tidigare forskning.

Det visade sig att hen användes år 2013 framför allt i generisk referens (generiskt hen) som dominerar

Det visade sig att hen användes år 2013 framför allt i generisk referens (generiskt hen) som dominerar