Olika funktioner hos hen i GP2013

I det här avsnittet ska jag presentera och diskutera olika typer av det könsneutrala pronomenet hen som förekommer i Göteborgs-Postens årgång 2013.

Tidningsmaterialet i Korp ger ganska begränsad information om kontexten i vilka sökordet dyker upp, i några fall bara den mening som innehåller sökordet. Detta bidrar till att det finns fall där det är svårt att urskilja vad eller vem som åsyftas med hen. I vissa korpusar och i vissa fall är det dock möjligt i Korp att se en större kontext än bara en mening. Dessa fall utnyttjades i avsikt att analysera varje belägg, fall till fall, så noggrant som möjligt. Som ovan har sagts består mitt undersökningsmaterial av totalt 116 hen-förekomster. Jag har analyserat varje förekomst noggrant i den kontext som den förekommer. Jag ska presentera och exemplifiera varje typ/funktion hos hen och andra observationer om det nya pronomenet som jag har kunnat identifiera med direkt och äkta citat från mitt undersökningsmaterial. Alla citat anges i utökade och fullständiga kontexter och analyserna har gjorts på basis av dessa.

Med begreppet funktion menar jag här ett uttryck som beskriver vilken intention eller vilket syfte hen har i texten. Indelningen av olika funktioner hos hen gjordes med hjälp av tidigare forskning kring

26 pronomenet och dess bruk. Jag har anpassat kategorierna, som bland annat Ledin & Lyngfelt (2013) använde i sin studie Olika hen-syn, efter förekomsten i GP2013 och enligt mina tolkningar av dessa.

Jag har indelat alla förekomster av hen som förekommer i mitt material i sju kategorier:

a) generiskt hen

b) okänt kön/anonymiserande hen c) könsöverskridande hen

d) personifierande hen e) meta-hen

f) substantiviskt hen g) övrigt/oklart

De varianterna där hen används pronominellt, dvs. de fyra första kategorierna, delas in i en viss kategori utifrån min tolkning av sändarens avsikt att använda hen. Kontexten, dvs. sammanhanget där ordet förekommer, spelar även en stor roll i tolkningsprocessen. Den första kategorin utgörs av belägg som har generisk referens. De tre följande kategorierna gäller olika varianter av hen som har unik/specifik referens. Funktionerna som handlar om icke-pronominell användning av hen, dvs.

metaforisk användning av hen (meta-hen) och substantiviskt hen, har kategoriserats enligt egenskaper som utmärker dem. Den sista kategorin utgörs av problematiska förekomster som inte riktigt passar in i förutnämnda kategorier. Härnäst ska jag behandla dessa olika funktioner hos hen i den ordning som presenterades ovan.

Det talas om generisk användning av hen (generiskt hen) när pronomenet avser alla, oavsett kön. Som ovan har konstaterats har det föreslagits att generiskt och könsneutralt hen skulle vara ersättare till föråldrat och könat generiskt han som för sin del har kritiserats sedan länge. Med generiskt hen kan man alltså referera till människor i allmänhet på ett textekonomiskt sätt, dvs. undvika dubbelformen han eller hon och hon eller han (han/hon, hon/han) eller när personens kön är irrelevant eller obekant.

Dessutom förekommer så kallat indefinit hen som handlar om icke unikt identifierbar syftning. Med andra ord refererar indefinit hen till en specifik/bestämd person i en viss grupp utan att precisera vem exakt det egentligen gäller. För att det kan vara svårt att dra gränsen mellan de här två funktionerna har jag bestämt mig att slå samman både generiskt hen och indefinit hen i de kvantitativa resultatredovisningarna. De två förekommer frekvent i mitt material. Bertils (2012), Milles (2013)

27 och Colliander (2018) har kategoriserat dessa två funktioner på samma sätt som jag medan Ledin &

Lyngfelt (2013) har behandlat indefinit hen som en egen separat funktion.

Nedanför följer några exempel på generiskt hen (1-3):

1. När tidsoptimisten dyker upp med andan i halsen en kvart försenad har tidspessimisten antagligen tappat tålamodet för länge sedan, eftersom hen var på plats tio minuter före avtalad tid. Hur kan vi människor fungera så olika när det gäller att passa tider?

2. Siestafestivalen ställdes in i veckan på grund av publikbrist, trots några stora bokningar.

Kanske är det ett tecken på festivalmarknadens mättnad. Kanske är det så att den nya festivaltrenden inte handlar om stora band, på stora scener. Vi vill i stället att det ska vara personligt, obskyrt och gärna naturnära. Detta är indiepreferenser sedan gammalt, men nu även i skogs- eller skärgårdsmiljö. Helt i linje med stadsmänniskans plötsliga och ganska orealistiska längtan efter naturen, eller vad hen tror är naturen.

3. När svensken mår dåligt tar hen livet av sig. I alla fall enligt myten. Sanningen är väl snarare att vi knyter handen i fickan och stretar vidare. Och ägnar fritiden åt böcker med goda råd och går på självhjälpskurs.

I de första exemplen (1-3) har hen generisk betydelse. Generiskt hen visar sig förekomma ofta, nästan alltid, med ett korrelat som är en substantivfras i bestämd form i mitt material. I (1) är korrelatet tidspessimisten, i (2) är det stadsmänniskan och i (3) syftar hen på korrelatet svensken. I exemplet (4) diskuteras problematiska könsbundna person- och yrkesbeteckningar i svenska språket (som normalt slutar på -man) på ett litet ironiskt sätt. Där har även pronomenet utvalts genusmedvetet. I (4) används hen enligt min tolkning på samma sätt som i följande exempel (5), som ersättning till indefinit generiskt pronomen man som också har kritiserats vara problematiskt utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

4. Men nu är det väl dags att ändra ord, som slutar på man till att sluta med person. Alltså till exempel: engelsperson, sjöperson, gärningsperson. Men hur ska hen göra med totalt genusfixerade ordet sjuksyster, som även gäller män i samma yrke. Sjukbroder är ju också genusfixerat. Så bör det då bli sjukperson?

5. Nu har regeringen anlitat Ungdomsstyrelsen för att utarbeta riktlinjer för vad som är bra eller dåligt umgängessätt på nätet, när umgängeslivet genomsyrar dygnets alla timmar och inte bara när hen befinner sig på nätet.

28 Jag hittade även intressanta och konkreta exempel från materialet där bruket av hen inte är helt konsekvent utan kombineras med andra alternativa strategier att uttrycka sig generiskt i texten. Detta är ett sätt att hålla sig könsneutralt och undvika upprepandet av en viss konstruktion, vilket lätt kan göra texten otymplig. Att variera könsneutrala strategier i texten är rekommenderat av Språk och folkminnen (2013) t.ex. i sådana fall där finns risken att bruket av hen tar fokus från textens innehåll.

Att växla dessa könsneutrala strategier visar sig vara vanligt i tidningstexter som jag undersöker. I samma exempel (6) växlar smidigt tre olika indefinita korrelat någon, det och personen. I exempel (7) varierarar pronomenbruket från könsneutralt hen till generiskt pronomenet man.

6. Värst är det då jag känner igen någon väldigt väl, men inte har en aning om vem det är, var jag har träffat personen eller vad hen heter.

7. Det börjar mer och mer likna kontaktannonser, det man kan läsa under Önskas hyra. Dom riktiga kontaktannonserna, bek ev äkt som de kallades, hen söker hen, har i dag rymt från tidningen till nätet. Och där i cyberrymden är det betydligt mer klartext vem man är och vilka önskemål man har. En hel del av mycket fysisk art.

Exemplen på indefinit hen (8-10):

8. Samtidigt har lagidrottare en styrka alla andra saknar, känslan av att vara en del av en helhet som blir starkare än dess beståndsdelar ger en trygghet – jag vet att hen räddar mig om jag faller.

9. I förhållande till mediautrymme är melodifestivalen det viktigaste som händer i världen just nu. Ni ser själva, till och med jag som lovat att inte nämna den i detta kåseri åker dit. Och i förhållande till alla som ältar varför inte den och den gick vidare och vad har hen egentligen på sig och kära nån vilket dåligt framträdande vill jag bara säga: kom inte och snacka dåliga framträdanden med mig!

10. Sådant får aldrig accepteras. Alla, från enskilda individer till myndigheter, har ett ansvar att ingripa. Och den som tvingas utstå långvariga trakasserier skall ha rätt till upprättelse oavsett om hen kallats för bög eller tjockis.

I exemplen (8) och (9) går det inte att utläsa referenter direkt ur texten. Jag tolkar detta så, att hen refererar indefinit till en annan lagidrottare i exemplet (8), med andra ord gäller det en person i en viss grupp, här en annan idrottare i samma lag. I (9) handlar det om unika personer i en specifik grupp,

29 nämligen ett begränsat antal av konkurrenter/artister som tävlar i Melodifestivalen. Även i det här exemplet växlar pronomenbruket från den till hen.

Indefinit pronomenet någon, negerande pronomenet ingen samt flerordspronomenet, t.ex. vilken [professor] som helst visar sig även förekomma som korrelat för indefinit hen i mitt material. Hen visar sig användas flitigt även med konstruktionen den som, så som i exemplet (10) ovan. Där blir determinativt pronomen den kvar och hen används som generisk pronomen. Dessutom förekommer pronomenet hen även i determinativ användning framför restriktiv relativ bisats, även här i (11) med indefinit syftning. (jfr SAG 2: 280) I det här fallet ersätts utrumformen den med hen:

11. Det här är klubben som tar med sig punken in i 2000-talet, och för hen som fortfarande känner sig lite bitter för att hen missade Errols glansdagar, är Punkterad som ett litet plåster på såren.

Som vi redan vet kan hen ha även unik referens. Det är ibland krävande att skilja följande två funktioner kring hen som både har definit syftning, nämligen anonymiserande hen och okänt kön.

Utgångspunkten är att avsändaren känner/inte känner till referentens könstillhörighet. Vid anonymiserande hen känner till avsändaren könstillhörigheten, men vill osynliggöra den, medan ett okänt kön uppstår då avsändaren inte känner till könet till referenten. Det är inte alltid klart för läsaren vilket syfte det är som skribenten vill driva. Därtill, som sagts ovan, kan informationen om kontexten vara mycket begränsad i korpusen som jag undersöker. Detta är orsaken till att även de här två funktionerna ska behandlas tillsammans i de kvantitativa resultatredovisningarna av denna studie.

Trots detta är det dock värt att notera att skillnaden i funktion mellan de här varianterna förstås är väsentlig. Exemplen nedanför har delats in i två separata kategorier enligt deras grundfunktion för klarhetens skull.

De första exemplen (12-15) presenteras funktionen anonymiserande hen:

12. – Jag har aldrig ifrågasatt chefen. Hen är smart, duktig och jag har respekterat hen. Men någonting har hänt de två senaste månaderna. Mitt samvete säger vad jag ska göra, säger Ingbritt Eriksson.

13. Louise och Caroline – grym insats! När jag var nyinflyttad i Göteborg hyrde jag en lägenhet i andra hand. Efter att jag bott där i cirka fyra veckor ville hyresvärden flytta tillbaka till lägenheten och sa upp mig (en månads uppsägningstid). Dock började hen använda sin egen

30 nyckel för att gå in i lägenheten och leta efter diverse prylar då jag inte var hemma och innan uppsägningstiden var slut. Inte ok.

14. En man plockar på sig varor i en videobutik på Mölndalsvägen. När en butiksanställd försöker hindra honom blir hen omkullknuffad. Mannen springer därefter mot p-huset på Framnäsgatan. Polis letar i området. På Eklandagatan finner de en man som stämmer med signalementet från butiken. Mannens id-uppgifter kontrolleras men det fanns inget som band honom till stölden.

15. Vad som då även äger avgörande betydelse är att litteraturen är och förblir en europeisk uppfinning som kan prisas utanför Europa när det på ett eller annat vis exporterats därifrån och kan vittna om kolonialismens verkningar. V S Naipaul är förvisso uppvuxen på Trinidad men mer brittisk än alla andra brittiska författare tillsammans. Kenzaburo Oe läste Sartre och Haruki Murakami läser Kafka. Peruanen Mario Vargas Llosa är lika europeisk som österrikiska Elfriede Jelinek. Spelbolagens oddslistor är långa men blir snabbt komplett kollriga. Själv håller jag på en och samma pristagare sedan några år i väntan på att hen skall falla ut. Vilket förstås kommer att ske även i denna tombola. Vem? Det säger jag inte. Det skall ju bli en överraskning som inte är en överraskning.

I alla dessa belägg åsyftar hen en specifik person vars könstillhörighet döljs. Tack vare funktionen anonymiserande hen kan referenten åsyftas praktiskt utan att avslöja information om könstillhörigheten, till exempel vid känsliga och konfidentiella ärenden. I exemplen (12-13) uppfylls denna funktion bra. Det kan antas att skribenten känner till könet på sin chef och sin hyresvärd. I (12) används hen praktiskt både som subjekt och objekt. Exempel (14) är ett sådant gränsfall mellan anonymiserande hen och okänt kön. Jag tolkar detta så att åtminstone polisen känner till könet på butiksanställda som pronominaliseras här med hen, men eftersom det handlar om en utredning av (ouppklarat) brott vill polisen inte avslöja det för allmänheten.

I följande exempel belyses funktionen okänt kön:

16. Barnet (det framgår aldrig om det är en pojke eller en flicka) har nyligen hoppat av från dagis; hen var inte nöjd med ”klientelet”. Föräldrarna, konsekvent benämnda

”upphovsmännen”, befinner sig sedan länge på okänd ort. Barnet bor kvar i lägenheten tillsammans med en tyskspråkig leguan som titt som tätt drabbas av såväl fysiska som psykiska åkommor: ”Nu och då kvider den svagt. Jag gissar att den lider av feberrelaterad muskelvärk.

Eller är det ruelse som frambringar klagolåten?”

17. Att en gift kvinna i trettioårsåldern blir gravid är inget uppseendeväckande. Men nu råkar den 31-åring vars graviditet avslöjades häromdagen vara prinsessan Madeleine, och genast fylls spalterna med goda råd och spekulationer om alltifrån namn till när exakt bebisen är tillverkad och hur hen kommer att se ut. Många republikanskt lagda mediekonsumenter

31 irriteras över uppståndelsen. Det kan man förstå. Information om att folk man inte känner och inte bryr sig om skall ha barn är knappast särskilt spännande att ta del av.

18. Samtidigt går det inte att komma ifrån att även om denna nya lilla människa inte blir statschef, är det ett faktum att hen under sitt liv många gånger kommer att ses som, och troligen agera i egenskap av, representant för Sverige. Därför är det naturligt att människor i allmänhet är intresserade. Den mediebevakning vi sett de senaste dagarna är en självklar följd av detta intresse.

19. I tisdagens GP tyckte signaturen Kleve att en stad inte enbart kan satsa på att bygga hus, att det behövs parker och promenadstråk också. Det är bara att hålla med. Men jag känner inte igen mig i hens beskrivning av dagens och framtidens stadsutveckling i Göteborg. Speciellt inte när det gäller Norra Älvstranden. Här finns nämligen gott om satsningar på annat än asfalt och betong.

Exempel (16) är intressant. Min tolkning är att det finns något slags behov av att förklara till läsare varför hen används här för att detta pronomen är nytt och dess bruk (ännu) inte är i regel helt tydligt och etablerat. Utifrån exemplen (17) och (18) kan identifieras ett klart och viktigt användningssyfte hos det här pronomenet när hen används som referens till ett ofött barn. I de här fallen är det tydligt att skribenten inte känner till könet på fostret. Jag tror att ifall pressen kände till en sådan stor nyhet som könstillhörigheten till det blivande kungliga barnet skulle den meddelas så snart som möjligt. I exempel (19) syftar hen på personen som har signerat sitt inlägg på tidningen med signaturen Kleve.

Enligt min tolkning har skribenten ingen säker uppfattning om personens kön och det är orsaken till att pronomenet hen, eller närmare bestämt dess genitivform hens används här.

En könsöverskridande användning av hen (även hbtq-hen/intergender-hen) innebär att specifika individer åsyftas med hen. Således gäller det definit syftning. Det är ett sätt att undvika en tvådelad (binär) könsuppdelning i kvinna och i man. Därtill kan det fungera som beteckning för till exempel icke-binära queer- eller transpersoner. Med andra ord används könsöverskridande hen om personer som befinner sig mellan/bortom de traditionella personliga pronomen han/hon. Vid könsöverskridande hen är det vanligt att personen själv vill att hen används när åsyftar personen.

Funktionen könsöverskridande hen kan ses fylla en språklig lucka i svenskan eftersom det har saknats ett sådant pronomen som inte markerar den tvådelade könsuppdelningen. I fallen där hbtq-hen används i materialet är pronomenet inte riktigt utbytbart mot ett annat pronomen.

I följande illustreras exemplen på funktionen könsöverskridande hen:

32 20. Musiker, poet, författare, performance-artist och musikalisk och könsöverskridande gränsbrytare. Genesis Breyer P-Orrige är sant avantgarde. I kväll uppträder hen med svenska White Stains.

21. Även om Sam Lovisa Bäfvenberg stöter på fördomsfulla människor under sina informationsinsatser så finns det gott om positiva inslag på vägen. Att hen tillsammans med Sveriges förenade Hbtq-studenter, SFQ, snart skall uppvakta ledningsgrupper vid Göteborgs universitet är en sådan sak.

22. Bardagsrum trodde min dotter att det hette när hon var liten. Kanske är det en likadan icke-litterat tolkning som gör att bästa kusinen i Mormors sjal kallas Biliam. Eller så heter hen helt enkelt så – de båda själsfrändernas könstillhörighet slås inte fast vare sig i Joanna Hellgrens fantastiska bilder eller i Åsa Linds poetiskt civilisationskritiska text.

23. Startades i Stockholm 1996 och finns i dag även i Malmö och Göteborg. United Sisters i Göteborg har det senaste året arbetat fram ett metodmaterial för hon, han och hen, som handlar om normövningar.

Alla belägg av könsöverskridande hen förekommer i ganska tydliga kontexter i materialet. Det skrivs om t.ex. hbtq-studenter eller könstillhörigheten diskuteras på något sätt. I exempel (20) syftar hen på artisten som beskrivs vara könsöverskridande gränsbrytare. I (21) har referenten både kvinno- och mansförnamn som sannolikt tyder på personen med en icke-binär könsidentitet. På ett motsvarande sätt skrivs det i exempel (22) om personen Biliam, vars ”könstillhörighet inte slås fast” i Hellgrens och Linds bilderbok. I materialet finns även ett fall (23), där hen verkar utgöra en typ utöver hon och han, dvs. könsöverskridande hen, men här har hen generisk referens.

Hen verkar ha en personifierande funktion även i mitt material, det vill säga det undersökta pronomenet förekommer med unik referens till ett korrelat som inte är något mänskligt. Denna funktion benämns personifierande hen. I mitt material förekommer hen med denna icke-mänskliga (inanimata) syftning exempelvis på gudar, lokaler och djur.

Exempel på funktionen personifierande hen:

24. Nina Hemmingsson: Gud har inte uppfunnit detta ännu. Kan någon assistera hen?

25. Johanna Nilsson tror att en Messias skulle ha svårt att nå ut om hen skulle komma tillbaka i dag.

26. Club Slacker är som en kompis som du inte behöver höra av varje dag, för att veta att hen finns där för dig. Du kanske försvinner iväg åt ditt eget håll en stund, men när du vänder

33 tillbaka finns Slacker fortfarande kvar och väntar på dig. En gång i månaden fixar din kompis rock’n’roll-klubb på Pustervik, och ställer dessutom alltid flera bra band på scen. Sådana vänner kan man aldrig få för många av!

27. Din vän Beat sviker aldrig, så länge du kan minnas har hen tagit dig i handen om lördagarna, lett dig en halvtrappa ner under jord och visat dig sin gigantiska vinylsamling full av den ovanligaste soulen, obskyraste discon och svängigaste funken. Vänskapsband har knutits här, kärlek spirat och kanske ett och annat barn blivit till. Beat – vi litar på dig!

28. Jag har fått en ny kompis. Inte någon osammanhängande, diffus och frånvarande, utan livs levande, verklig och i högsta grad vital. Låt oss kalla hen Svenska Cupen.

Det finns till och med tre fall där religiösa gestalter, Gud och en Messias, står som korrelat. Varje människa kan fundera på Guds tillvaro och kön, men dessa belägg i materialet, så som exemplen (24) och (25), tolkar jag att gälla personifierande användning. Ledin och Lyngfelt (2013: 151) kategoriserar och tolkar för sin del bruket av ”guds-hen” som könsöverskridande användning i sin studie. Dessutom förekommer beläggen i materialet där en hund och till och med zombien pronominaliseras med hen.

Det förekommer i GP2013 även flera träffar där hen förekommer med inanimat (levande, icke-mänsklig) syftning på lokaler, närmare på olika klubbar (t.ex. Slacker, Beat, Trunkfunk) i Göteborg.

Sådant här humoristiskt pronomenval gör dessa lokaler mer levande, människolika/mänskliga samt personliga. I (26) och (27) beskrivs klubbarna som vänner för läsare, med egenskaper som hör normalt till levande varelser, vilket leder till att dessa lokaler pronominaliseras, på ett lite överraskande sätt, med hen. I materialet förekommer totalt fem fall där hen används för referens till korrelat som är en göteborgsk klubb. På ett motsvarande sätt åsyftas Svenska Cupen, en svensk cupturnering i fotboll,

Sådant här humoristiskt pronomenval gör dessa lokaler mer levande, människolika/mänskliga samt personliga. I (26) och (27) beskrivs klubbarna som vänner för läsare, med egenskaper som hör normalt till levande varelser, vilket leder till att dessa lokaler pronominaliseras, på ett lite överraskande sätt, med hen. I materialet förekommer totalt fem fall där hen används för referens till korrelat som är en göteborgsk klubb. På ett motsvarande sätt åsyftas Svenska Cupen, en svensk cupturnering i fotboll,

In document Om bruket av könsneutralt pronomenet hen i GP2013 (sivua 29-42)