Härnäst i det här kapitlet ska jag och redogöra för undersökningens material och metod. Jag ska beskriva även några allmänna linjer om kvalitativ forskning. Metodkritik diskuteras i 3.1.1.
3.1 Metod
I det här avsnittet ska jag redogöra för mina metodval och förklara vad kvalitativ forskning och kvalitativ textanalys som metod innebär i ljuset av min undersökning.
3.1.1 Kvalitativ forskning
Själva uttrycket kvalitativ forskning kan beteckna undersökningar av mycket olika slag. Den kan röra sig om tekniken för insamling eller/och analysering av data, eller vad man är intresserad av.
Kvantitativa undersökningar av olika karaktär har dock något gemensamt fast det är problematiskt att definiera vad detta gemensamt är. Man är intresserad av frågorna som hur något är beskaffat, vilken natur eller vilka egenskaper något har. (Hartman 2004: 272) Medan den kvalitativa forskningen i första hand letar efter fenomenets innebörd eller mening, är den kvalitativa forskningen ute efter fenomenets frekvens eller förekomst. (Widerberg 2002: 15)
Enligt Alvehus (2013) är kvalitativ metod intresserad av meningar och innebörder. Kvalitativ forskning kan beskrivas vara frågan om att ”utveckla vårt sätt att betrakta vår omvärld och bidra med en mer nyanserad förståelse av den”. En central och oundviklig roll av kvalitativ forskning spelar tolkning. (Alvehus 2013: 20-23) Hellspong & Ledin (1997: 220) ser tolkningen som ”en självständig och situationspassad handling”. De påpekar att tolkningen står för allt vad görs för att finna en mening i det man läser. I sitt förhållande till texten har läsare två funktioner – hen är både en mottagare och en medskapare. Läsaren försöker göra texten meningsfull i den situation där den möts. (Hellspong &
Ledin 1997: 220)
Genom att läsa och tolka en text fungerar läsaren således inte bara som en objektiv betraktare utan som en viktig del av tolkningsprocessen. Att en text har tolkningspotential betyder att olika läsare kan uppfatta olika texter på olika sätt i olika sammanhang. Uppfattningen påverkas av olika sammanhang och olika tider. (Hellspong & Ledin 1997: 220; Hellspong 2001: 166) Tolkning av det
22 skrivna kan beskrivas så att läsaren har en dialog med texten. Vetenskap som sysslar med frågan Hur tolkar man en text? är tolkningsläran, hermeneutiken. Det kan ses även som ”en lära av läsandets konst” eller ”tolkningskonst”. Hermeneutiken behandlar metoder som t.ex. förklarar oklarheter, visar på gömda innehåll och djupare betydelser av texter. Den handlar om att tolka, översätta, förtydliga, klargöra och utsäga. (Hellspong & Ledin 1997: 220; Hellspong 2001: 160; Widerberg 2002: 26) Kontext är mycket viktig del av textanalys; det som sägs eller skrivs bör ses i sitt sammanhang.
(Hellspong & Ledin 1997: 49) Således verkar en text alltid i ett sammanhang, dvs. den är kontextuell.
Det hjälper oss att förstå texten om vi vet något om bakgrunden. Bakgrundsinformationen påverkar även tolkningen, alltså hur läsaren uppfattar ordens mening. Att vi som läsare har olika utgångspunkter för vårt egna sätt att skapa mening kan våra tolkningar avvika från varandra.
(Hellspong & Ledin 1997: 221) Tolkningsprocessen i sin helhet blir desto tydligare ju mer noggrant forskaren redovisar sina grundantaganden samt ”glasögön”, dvs. den referensram och teori, genom vilka forskaren iakttar ett fenomen. Därigenom blir även kunskapen mer nyanserad och mer tillförlitlig. (Widerberg 2002: 26) Enligt Widén (2011) passar kvalitativ textanalys bra som metod när man forskar i skriftliga dokument, t.ex. dagstidningar. Han fortsätter med att textanalysen innebär att välja ut och förhålla sig till olika typer av texter samt deras innehåll. Man skapar kunskap om
”texternas innebörder utifrån ett väl avgränsat undersökningsproblem”. (Widén 2011: 136-138) I min undersökning analyserar jag resultaten både ur kvalitativt och kvantitativt perspektiv. Det handlar om en kvalitativ textanalys med kvantitativt inslag. Jag analyserar resultaten mest kvalitativt, för att jag tolkar och undersöker texter i relation till kontexten. Analysen utgår från i själva texten – dess form och innehåll står i fokus. Kvalitativa synpunkter, beskrivande och exemplifierande metoder, är relevanta i denna uppsats. Enligt min åsikt är det även nyttigt att räkna frekvenser. De framställer ordets bruklighet och besvarar min forskningsfråga ”I vilken grad används hen i materialet?” Siffrorna, dvs. enkla frekvensupplysningar och procentandelar, som anges i den här undersökningen gör resultaten klarare och lättare för läsare att följa med.
3.1.2 Metodkritik
Som sagt har jag huvudpunkten på den kvalitativa analysen i den här avhandlingen. Den stora fördelen med kvalitativ metod är att fenomenet, det faktiska språkbruket, undersöks i sin äkta kontext.
Å andra sidan är jag medveten om att metoden som jag använder innebär en viss grad subjektivitet – mina egna tolkningar överförs oundvikligen till resultaten. Jag försöker göra mitt bästa för att
23 synliggöra analysprocessen genom att motivera mina slutsatser med hjälp av citaten ur mitt undersökningsmaterial. Jag strävar efter att analysera mitt undersökningsmaterial så objektivt jag kan och vara öppen i mina tolkningar samt spegla mina egna observationer mot teorin jag redogjorde för i föregående kapitel. Jag måste vara medveten om min ståndpunkt, min personliga bakgrund, samt personliga åsikter för att de kan påverka tolkningen, analys och resultat.
Jag har även belyst mina konkreta förmodanden, i form av hypoteser, i kapitel 1.1 med avsikt att förtydliga vad jag förväntar mig av den här undersökningen. För att förstärka intersubjektiviteten skulle det ha varit nyttigt att fördela och diskutera analyserna med någon annan.
3.2 Material
Enligt Institutet för språk och folkminnen kan massmedierna ses som aktörer som spelar en viktig roll i att sprida ett visst språkbruk. (Språk och folkminnen 2016)
Tidningssvenskan kan betraktas som en viktig del av den offentliga svenskan. (Milles 2013: 129) Mitt undersökningsmaterial består av tidningsmaterial, mer exakt Göteborgs-Postens årgång 2013, som är den nyaste årgången som finns i Korp. Språkbanken grundades 1975 som en nationell enhet lokaliserad vid Göteborgs universitets humanistiska fakultet. Dess uppdrag är ännu idag ”att samla in, utveckla och tillgängliggöra språkresurser (till exempel korpusar (stora textsamlingar), lexikon, samt språkteknologiska verktyg för att utveckla och använda övriga resurser) åt forskare och allmänheten”. (Språkbanken 2016)
Jag hade några kriterier enligt vilka jag kom till valet av mitt undersökningsmaterial. Jag valde GP2013 för att Göteborgs-Posten är en av de största tidningarna i Sverige. Dessutom var det viktigt ur undersökningens synvinkel att tidningen har en liberal politisk inriktning. För att den hela hen-debatten är bunden med politik, ville jag välja tidningsmaterial som inte är knutet t.ex. till ett specifikt parti eller en viss ideologi.
Enligt min åsikt ger tidningstexterna konkreta och mångsidiga exempel på ordet som jag undersöker.
Dessutom förekommer ordet i en autentisk tidningskontext. Jag ville även välja material som är skrivet ursprungligen till en stor och okänd mottagargrupp. Mitt syfte med denna studie är att undersöka det nya könsneutrala pronomenets bruk efter den stora debatten som var på gång hela året 2012. (Milles 2013: 109)
24 Som Milles (2013) påstår produceras tidningstexterna huvudsakligen med tanke att de ska läsas bara under den dagen den publiceras. Således är det karakteristiskt för tidningstexter att skribenterna kan pröva olika nya och trendiga ord. (Milles 2013: 130) Trots att ordet jag undersöker är så omtalat, uppmärksammat och till och med (politiskt)-laddat, tror jag att journalister inte använder hen medvetna om att deras texter skulle undersökas eller värderas i något skede.
3.2.1 Genomförande
Vid insamling av data gjordes två separata sökningar i korpusen GP2013 i augusti 2018. Inledningsvis använde jag sökordet hen i enkel sökning i Korp. Med sökordet får man totalt 128 träffar. Av någon orsak visar sökverktyget vissa belägg i exakt samma kontext mer än en gång, så jag har uteslutit de träffar som upprepas i sökningen. Härutöver har jag tagit med en lemgramsökning med sökordet Hen (Pronomen) i undersökningsmaterialet. Språkbanken definierar en lemgramsökning på följande sätt:
”Ett lemgram är ett ords eller ett flerordsuttrycks samtliga böjningsformer, och gör det möjligt att i en och samma sökning söka efter både ”katt”, ”katter”, ”katterna” och så vidare.” (Språkbanken 2018) Lemgramsökningen gav 8 träffar till, varav 2 träffar förekom två gånger i exakt samma kontext. Jag lämnade bort även de där två träffarna så att totalantalet träffar, alltså mitt undersökningsmaterial består av 116 belägg av olika hen i GP2013.
Jag har analyserat varje belägg i den kontext och i den ordning som Korp ger dem. Användningen av ordet har granskats i ljuset av mina undersökningsfrågor som presenterades i kapitel 1.1. Därtill har jag formulerat följande tilläggsfrågor att underlätta analysen:
- Är pronomenets syftning definit/indefinit?
- Vilket är korrelatet, dvs. vad syftar hen på i det utvalda materialet?
- Används hen pronominellt eller icke-pronominellt?
- Vilken satsdel gäller det? Används hen som subjekt eller objekt eller både och?
Jag fattade beslutet att både icke-pronominella ”funktioner”, metaspråklig användning (meta-hen) och substantiviskt hen, tas med i analysen för att de här två typerna av användning omfattar flera förekomster av beläggen. Jag tycker att det är mycket intressant och viktigt att veta i vilken grad ordet – eller fenomenet – diskuteras ett år efter den stora debatten. Dessutom hävdar jag att substantiviskt
25 hen är ett betydande användningssätt av det nya pronomenet. Hade jag lämnat bort de här två funktionerna, skulle totalantalet belägg varit tydligt mindre.