Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken

Inom vetenskaps- och innovationspolitiken strävar man efter att förbättra forsknings- och utveck-lingsverksamhetens (FoU-verksamhetens) kvalitet och genomslag, förnya den offentliga forsk-ningens strukturer och funktioner, skapa globalt framgångsrika innovationer samt diversifiera nä-ringsstrukturen. Därigenom höjs produktiviteten, antalet arbetsplatser som ger högt mervärde ökar och Finlands internationella konkurrenskraft stärks.

Politikåtgärderna styrs av regeringsprogrammet för statsminister Rinnes regering och av fram-tidsinvesteringarna i regeringsprogrammet (2020—2022) samt av forsknings- och innovationsrå-dets vision och färdplan fram till 2030. Finansieringen riktas i synnerhet till de viktigaste objekten som stöder ekonomisk reform och tillväxt. Enligt de strategiska mål för forsknings- och innova-60 Överföringar till statliga

fonder utanför budgeten och

folkpensionsanstalten 6 496 6 889 6 756 -133 -2

61-65 EU:s strukturfondsfinansie-ring, finansieringen från andra EU:s fonder och den motsva-rande statliga medfinansie-ringen och övriga

överföringar inom landet 907 966 1 105 139 14

66-69 Överföringar till EU och

utlandet 2 570 2 791 3 133 342 12

30-69 Överföringsutgifter 37 432 38 165 39 868 1 703 4

70-73 Anskaffning av inventarier 24 14 28 14 105

74-75 Husbyggen 31 32 23 -9 -27

76 Jordområden, byggnader och

fastigheter 19 30 35 5 17

77-79 Jord- och vattenbyggen 489 416 464 48 11

70-79 R e a l i n v e s t e r i n g a r 563 492 551 59 12

80-86 Lån som beviljas av statens

medel 401 140 137 -3 -2

87-89 Övriga finansinvesteringar 277 180 207 27 15

80-89 L å n o c h ö v r i g a

f i n a n s i n v e s t e r i n g a r 678 320 344 25 8

70-89 Investeringsutgifter 1 241 812 895 83 10

90-92 Räntor på statsskulden 1 147 1 170 860 -310 -26

93-94 Nettoamorteringar på

stats-skulden och skuldhantering²⁾ 0 0 0 0 —

95-99 Övriga och icke specificerade

utgifter 62 51 63 12 23

90-99 Övriga utgifter 1 209 1 221 923 -298 -24

Sammanlagt 55 259 55 496 57 552 2 055 4

1) Utgifterna har samlats i grupper enligt sin ekonomisk art på basis av momentets nummerkod. Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperatio-nerna stämmer därför inte till alla delar.

2) Utgifter för skuldhantering beaktas under momentet Nettoupplåning och skuldhantering (15.03.01), om budgeten uppvisar ett underskott.

Anslagen enligt ekonomisk art åren 2018—2020¹⁾

tionspolitiken som anges i regeringsprogrammet erbjuder Finland lösningar när det gäller globala utvecklingsutmaningar och Finland är en internationellt attraktiv plats för studier, forskning och investeringar.

Forsknings- och innovationsrådets vision sammanför på ett allmänt plan forsknings- och innova-tionspolitikens fyra utvecklingsteman: säkerställande av en kunskapsgrund, strategiska val som främjar reformer, utveckling av lärandeplattformar och tillväxtekosystem samt internationalise-ring som en förutsättning för kvalitet och genomslagskraft. Målet är att Finland senast 2030 ska vara världens mest attraktiva försöks- och innovationsmiljö.

Den privata och offentliga sektorns FoU-utgifter ökade åren 2016—2018 efter att ha sjunkit un-der flera års tid. FoU-utgifternas andel av bruttonationalprodukten (FoU-intensiteten) var 2,69 % år 2018 och bedöms ligga kring 2,7 procent under de två närmaste åren.

Den statliga FoU-finansieringens volym har stigit sedan 2016, men FoU-intensiteten har förblivit tämligen oförändrad. Intensiteten för statens FoU-finansiering var 0,83 % år 2018 och 0,82 % år 2019. Regeringen föreslår att intensiteten ska förbli på samma nivå också 2020.

Regeringens mål är att förvaltningsövergripande samordning och ledarskap inom forsknings- och innovationspolitiken främjas genomgående i hela statsförvaltningen. Detta är viktigt bl.a. när man utvecklar samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn och utvecklar nya part-nerskapsmodeller. Regeringen siktar på att skapa nya ekosystem i miljardklass och på att öka för-utsättningarna att skapa globalt framgångsrika innovationer.

Ministerierna samarbetar för att utarbeta en långsiktig plan genom vilken villkoren för forskning, utveckling och innovationer förbättras och nivån för de privata och offentliga FoU-investering-arna närmar sig fyra procent av bruttonationalprodukten före 2030. UtmaningFoU-investering-arna och möjlighe-terna när det gäller forskningsfinansieringens förutsägbarbarhet, långsiktighet och tillgänglighet kommer att utredas. Utifrån detta utarbetas ett åtgärdsprogram för en ändamålsenlig FoU-finan-siering.

Satsningar görs för att locka internationella experter till Finland och hålla dem kvar. Undervis-nings- och kulturministeriet genomför riktlinjerna för främjandet av internationaliseringen inom högskoleutbildningen och forskningen (2017—2025). Finlands Akademi följer riktlinjerna för kvalitet, genomslagskraft och reformer inom det internationella samarbetet (2017—2021). Rikt-linjerna betjänar också statsrådets gemensamma Talent Boost-program, som bl.a. syftar till att locka internationella experter till Finland.

Det finländska forskar- och vetenskapssamhällets internationella konkurrenskraft och attrak-tionskraft stärks genom satsningar på forskningsmiljöer och forskningsinfrastrukturer Uppdate-ringen av den nationella strategin för forskningsinfrastrukturer slutförs före utgången av 2019.

Utifrån strategin uppdateras också vägplanen för forskningsinfrastrukturer 2020—2021.

Öppenhet för den offentliga informationen blir en central princip för hela informationspolitiken.

Tillgängliggörandet av offentliga öppna data fortsätter. Genomförandet av utvecklingsprogram-met för databaserad forskning (2017—2021) fortsätter. Finland bereder sig att stå som värd för

superdatorn för det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem, Eu-roHPC. Finlands finansieringsandel 2019—2026 är maximalt 50 miljoner euro.

Under 2020 förs det förhandlingar mellan undervisnings- och kulturministeriet och högskolorna där man kommer överens om högskolornas gemensamma mål 2021—2024 och om högskolespe-cifika åtgärder, styrkor och examensmål. Regeringen ökar andelen förutsägbar och långsiktig basfinansiering inom högskolefinansieringen och genomför indexförhöjningar till fullt belopp under hela regeringsperioden. Utvecklandet av samarbetet och arbetsfördelningen mellan hög-skolorna och forskningsinstituten fortsätter.

Genomförandet av visionen för högskoleutbildningen och forskningen 2030, som undervisnings-och kulturministeriet har utarbetat tillsammans med högskolesamfundet undervisnings-och intressentgrupperna, fortsätter. Visionen syftar till att höja utbildningsnivån, öka möjligheterna till kontinuerligt läran-de i högskolorna och öka FoU-intensiteten i Finland.

Ministerierna fortsätter att samarbeta för att genomföra tillväxtstrategin för hälsobranschen och stärka forsknings- och innovationsekosystemet. Arbetet för att inrätta nationella kunskapscenter på området och inleda verksamheten påskyndas.

Den innovationsrelaterade offentliga upphandlingen och anknytande tjänster utvecklas. Samti-digt främjas utvecklingen av referensmarknader. Avsikten är att volymen av innovationsrelatera-de upphandlingar ska ökas till tio procent av innovationsrelatera-de offentliga upphandlingarna fram till slutet av val-perioden.

Utveckling av de centrala anslagen för forskning och utveckling, mn. euro¹⁾

ordinarie2019

budget 2020

budgetprop. 2019—2020

förändring 2019—2020 förändr., %

Universitet²⁾ 631 668 37 6

Yrkeshögskolor 68 72 4 6

Statliga forskningsinstitut 184 189 6 3

— varav VTT³⁾ 78 81 3 4

Forskningsorganisationernas

forsknings-anslag, sammanlagt 883 929 47 5

Finlands Akademi 469 423 -47 -10

— varav strategisk forskning 56 55 -1 -2

Business Finland (andelen för det som tidigare

var Tekes) 583 620 37 -6

— varav FoU-finansiering⁴⁾ 451 500 49 11

Finansieringsorganisationer sammanlagt 1 052 1 043 -9 -1

Statsrådets gemensamma utrednings- och

forskningsverksamhet 11 11 0 -5

5.4. Regionutveckling och strukturfonder